Mediebarometern 2022

SND-ID: 2024-161. Version: 1. DOI: https://doi.org/10.5878/sc4e-cm66

Ingår i samling hos SND: Mediebarometern

Citering

Skapare/primärforskare

Karin Hellingwerf-Björkqvist - Göteborgs universitet, Nordicom

Jonas Ohlsson - Göteborgs universitet, Nordicom orcid

Forskningshuvudman

Göteborgs universitet - Nordicom - Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning rorId

Beskrivning

Mediebarometern har genomförts varje år sedan 1979. Till och med 2018 samlades svaren in via telefon. Sedan 2019 bygger resultaten på svar insamlade via en kombinerad webb- och telefonundersökning. Fram till och med 2019 avsåg resultaten befolkningen mellan 9 och 79 år. Från och med 2020 bygger resultaten på data som avser befolkningen mellan 9 och 85 år.

Tanken med Mediebarometern var redan från starten att långsiktigt följa mediepubliken. Den ansats som val­des för Mediebarometern är mediers faktiska räckvidd. Undersökningen avser således inte människors regel­bundna medievanor, utan vad man faktiskt gjort under en specifik tidsperiod. Mediebarometern utgår från gårdagen som tidsen­het för mediekonsumtionen. Frågorna avser exempelvis om man under föregående dag läste någon dagstidning, om man tittade på rörlig bild eller lyssnade på musik. Först därefter ställs vidare frågor om vilken plattform intervjupersonen använt, t.ex. en tryckt tidning, en vanlig tv-­apparat eller någon hemsida.

Datasetet består av svarsdata från Mediebarometern 2022 i form av en SPSS-datafil försedd med variabel- o

... Visa mer..
Mediebarometern har genomförts varje år sedan 1979. Till och med 2018 samlades svaren in via telefon. Sedan 2019 bygger resultaten på svar insamlade via en kombinerad webb- och telefonundersökning. Fram till och med 2019 avsåg resultaten befolkningen mellan 9 och 79 år. Från och med 2020 bygger resultaten på data som avser befolkningen mellan 9 och 85 år.

Tanken med Mediebarometern var redan från starten att långsiktigt följa mediepubliken. Den ansats som val­des för Mediebarometern är mediers faktiska räckvidd. Undersökningen avser således inte människors regel­bundna medievanor, utan vad man faktiskt gjort under en specifik tidsperiod. Mediebarometern utgår från gårdagen som tidsen­het för mediekonsumtionen. Frågorna avser exempelvis om man under föregående dag läste någon dagstidning, om man tittade på rörlig bild eller lyssnade på musik. Först därefter ställs vidare frågor om vilken plattform intervjupersonen använt, t.ex. en tryckt tidning, en vanlig tv-­apparat eller någon hemsida.

Datasetet består av svarsdata från Mediebarometern 2022 i form av en SPSS-datafil försedd med variabel- och värdeetiketter.
Frågeformuläret till Mediebarometern 2022 bestod av 54 medierelaterade frågor fördelade på
fyra områden: 1) Tillgång till olika medier och medietekniker, 2) Användning av olika medier
och medieinnehåll under gårdagen (alt. senaste veckan/månaden), 3) Användningstid för olika
medier, samt 4) Konsumtion av nyheter i olika medier. Formuläret avslutades med åtta frågor
om svarspersonens bakgrund och boendesituation. Ett antal av dessa frågor ställdes bara
till personer som var äldre än 17 år under undersökningsåret. Det gällde frågor om sysselsättning, inkomst och utbildningsnivå. Samtliga frågor i formuläret hade fasta svarsalternativ. Visa mindre..

Data innefattar personuppgifter

Nej

Språk

Metod och utfall

Analysenhet

Population

Personer i åldrarna 9-85 år

Tidsdimension

Tidsperiod(er) som undersökts

2022-02-01 – 2022-12-31

Variabler

188

Antal individer/objekt

6660

Svarsfrekvens/deltagarfrekvens

17%

17 procent av bruttourvalet. Undersökningen är designad för att få så god representativitet som möjligt. Det innebär att urvals­storleken på vissa undergrupper av befolkningen har skalats upp, medan andra har skalats ner. De bakgrundsfaktorer som har beaktats i utformningen av kvoturvalet är ålder, kön och län.

Dataformat / datastruktur

Datainsamling
  • Insamlingsmetod: Självadministrerat frågeformulär
  • Beskrivning av insamlingsmetod: Mediebarometern 2022 har genomförts som en kombinerad webb- och telefonundersökning. Samtliga personer i urvalet har inledningsvis kontaktats via brev med inloggningsuppgifter till en webbenkät. Uppföljning med hjälp av telefonintervjuer till dem som ej besvarat enkäten på webben.
  • Tidsperiod(er) för datainsamling: 2022-02-01 – 2022-12-31
  • Datakälla: Befolkningsgrupp
Geografisk täckning

Geografisk utbredning

Geografisk plats: Sverige

Högsta geografiska enhet

Land

Administrativ information

Ansvarig institution/enhet

Nordicom - Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning

Medverkande

Göteborgs universitet, Nordicom rorId

Uppdragsgivare

Kulturdepartementet

Ämnesområde och nyckelord

Forskningsområde

Samhälle och kultur (CESSDA Topic Classification)

Medie- och kommunikationsvetenskap (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Medievetenskap (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Media (CESSDA Topic Classification)

Media, kommunikation och språk (CESSDA Topic Classification)

Publikationer

Ohlsson, J. (Red.). (2023). Mediebarometern 2022. Göteborg: Nordicom
URN: urn:nbn:se:norden:org:diva-12843
DOI: https://doi.org/10.48335/9789188855794

Länk till publikationslista:

Om du publicerat något baserat på det här datamaterialet, meddela gärna SND en referens till din(a) publikation(er). Är du ansvarig för katalogposten kan du själv uppdatera metadata/databeskrivningen via DORIS.

Versioner

Version 1. 2024-07-03

Version 1: 2024-07-03

DOI: https://doi.org/10.5878/sc4e-cm66

Kontakt för frågor om data

Ingår i samling hos SND

Publicerad: 2024-07-03