Samling Mediebarometern
SND-ID: media-barometer.
Ansvariga forskningshuvudmän för data som ingår i samlingen
Sveriges Radio
Beskrivning
Mediebarometern är en årlig räckviddsundersökning som avser att belysa hur stor andel av den svenska befolkningen som en genomsnittlig dag under respektive år tagit del av ett antal enskilda medier: radio, TV, text-TV, video, bio, ljudkassett, grammofon/CD, morgontidning, kvällstidning, vecko-/månadstidning, tidskrift och bok. Från 1995 omfattas även direktreklam och ny medieteknologi. Ett särskilt område rör internetanvändning. Syftet är att beskriva tendenser och förändringar i människors nyttjande av massmedier. Undersökningen bygger på telefonintervjuer till ett slumpmässigt urval av befolkningen mellan 9-79 år (3-99 år för åren 1990-1993). Mediebarometern genomfördes första gången 1979 och har sedan dess genomförts varje år.
Tanken med Mediebarometern var redan från starten att långsiktigt följa mediepubliken. Det gällde således inte att skapa en studie där resultaten ett enskilt år skulle vara avgörande. En följd av detta var bedömningen att mått på många medier var viktigare än förfinade mått på några få medier.
Den ansats som valts för Mediebarometern är mediers faktisk räckvidd. Un
Tanken med Mediebarometern var redan från starten att långsiktigt följa mediepubliken. Det gällde således inte att skapa en studie där resultaten ett enskilt år skulle vara avgörande. En följd av detta var bedömningen att mått på många medier var viktigare än förfinade mått på några få medier.
Den ansats som valts för Mediebarometern är mediers faktisk räckvidd. Undersökningen avser således inte människors medievanor, utan vad man faktiskt gjort en viss tidsperiod. Tekniskt brukar detta nämnas 'recency', i motsats till 'frequency', som avser regelbundenhet eller vanan.
Mediebarometern var ursprungligen inriktad på radio och TV och inte på enskilda kanaler respektive på morgon- och kvällspress och inte på enskilda tidningar. Utvidgningar till mer specifika enheter och fler medier har dock genomförts som en konsekvens av medieutvecklingen, både totalt och för vissa perioder. Nya frågeområden har också tillkommit, t ex vad gäller persondatorer- och internetanvändning. Mediebarometern utgår från gårdagen som tidsenhet för mediekonsumtionen. Frågorna avser om man igår t ex läste någon morgontidning, om man tittade på video eller lyssnade på CD. För vissa av medierna har gårdagen uppfattats som ett något missvisande mått. Detta har i första hand gällt veckopress, tidskrifter och bio. De personer som där svarar att de inte läst eller tittat i en veckotidning eller tidskrift igår får följdfrågan om man i så fall gjort detta under någon av de föregående sex dagarna. På så sätt kan mediebarometern för dessa medier redovisa en veckoräckvidd. Numera kan veckoräckvidd anges för samtliga medier.
För vissa medier - morgonpress, kvällspress, vecko-/månadstidningar, tidskrifter och böcker - ställs det också en fråga om antalet man tagit del av. Därmed kan andelen exponerade för två eller fler morgontidningar etc redovisas. Till dem som har tagit del av ett medium under den givna tidsrymden ställs frågan om hur lång tid de ägnat åt mediet.
Undersökningen genomfördes till en början under en höstvecka varje år, men 1983 utökades insamlingsperioden till två veckor på hösten. Mediebarometern blev årsrepresentativ först 1985 genom att de 14 undersökningsdagarna slumpmässigt spreds ut över året. Från och med 1988 har Mediebarometern genomförts över ett kalenderår med första mätdagen i januari och den sista i december. Under sommarmånaderna har emellertid aldrig några intervjuer gjorts. Undersökningsperioden utökades 1990 till 21 dagar utspridda över året. Redan från starten har intervjuerna genomförts alla veckodagar, vilket betyder att antalet måndagar, tisdagar, onsdagar o s v alltid varit lika stort.
Sedan starten 1979 har frågor om allmänhetens användning av radio, TV, morgonpress, kvällspress, grammofonskivor, kassettband, video och böcker ställts till svarspersonerna. Året därefter inkluderades frågor om populärpress och tidskrifter. Mediebarometern innefattar vidare mellan 1985 och 1995 även serietidningar. Mediebarometern har sedan 1990, utöver frågorna om medieanvändning under en genomsnittlig dag, även ställt frågor om användning av olika massmedier en genomsnittlig vecka, månad och under senaste året. I Mediebarometern 1979-1992 har frågor om TV- och videotittande samt om radiolyssnande inte ställts tillsammans med frågorna om användning av andra medier. Uppgifterna om radio, TV och video har istället hämtats från PUB:s kontinuerliga publikräkningar. Svarspersonerna har här mer i detalj fått ange vilka program de tittat respektive lyssnat på under gårdagen. Från dessa svar har tittar- och lyssnartiden räknats ut för varje svarsperson genom att summera tiden för de program de tittat på.
Efter PUB:s avveckling halvårsskiftet 1993 fanns det inte längre möjlighet att använda samma metod som tidigare för mätning av den tid som ägnats åt TV, video och radio. I 1993 års Mediebarometer har svarspersonerna istället på samma vis som de tidigare år gjort med övriga medier, fått göra en uppskattning av hur lång tid de ägnat åt radio, TV och video under gårdagen. Det byte av insamlingsmetod för radio, TV och video som genomfördes 1993 har huvudsakligen haft två konsekvenser. För det första innebär det att den tid som ägnats åt olika medier nu mäts med samma metod för samtliga medier. Det innebär att den tid som ägnats åt respektive medium är direkt jämförbar mellan olika medier fr o m 1993. Tidigare år har radio-, TV- och videotiden mätts med en metod och tiden som ägnats åt samtliga övriga medier med en annan metod. För det andra innebär bytet av metod att den tid som avsätts för radio, TV och video 1993 och därefter inte kan jämföras fullt ut med tittar- och lyssnartiden mellan 1979 och 1992. Mediebarometern 1994 utökades med frågor som gäller användning av text-TV och biobesök. I 1994 års Mediebarometer presenterade för första gången sedan starten 1979 helt jämförbar statistik över hur lång tid svenskarna ägnar sig åt olika massmedier. Samma mått användes för samtliga medier för att mäta läs-, tittar- och lyssnartid, vilket inte varit fallet tidigare år. Nordicom-Sverige har sedan 1994 haft samordningsansvar för Mediebarometern. Nordicom har knutit ett vetenskapligt råd till undersökningen Mediebarometern för att säkerställa vetenskaplig kvalitet och oberoende. I detta ingår professor Karl Erik Rosengren, Lunds universitet, professor Stig Hadenius, Stockholms universitet och professor Olle Findahl, Umeå universitet.
Den modell för Mediebarometerns organisation och finansiering som Nordicom arbetat efter bygger på en tredelning:
1 Huvudansvaret för genomförandet ligger hos en oberoende institution, NORDICOM-Sverige, som fungerar som beställare och dataansvarig samt ansvarar för en årlig presentation.
2 Ansvaret för datainsamlingen läggs ut på ett undersökningsföretag efter sedvanlig upphandling.
3 Grundanslaget kommer från Kulturdepartementet men genomförandet av undersökningen möjliggörs av intressenters och bidragsgivares medverkan till finansiering.
Kulturdepartementet har anslagit medel motsvarande 30% av kostnaderna för Mediebarometern. Övrig finansiering står Mediebarometerns intressenter och bidragsgivare för. Nordicom arrangerar vartannat år ett seminarium för Mediebarometerns intressenter och bidragsgivare. Här redovisas aktuella forskningsresultat och olika mätfrågor diskuteras. Tanken är att skapa en mötesplats där forskare från universitet/högskolor och medieanalytiker från mediebranschen träffas för att utveckla kunskapen om medier och mediemätningar. Visa mindre..
Typ av samling
SerieForskningsområde
Samhällsvetenskap (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Medievetenskap (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Media (CESSDA Topic Classification)
Informationssamhället (CESSDA Topic Classification)
Fritid, turism och sport (CESSDA Topic Classification)
Medie- och kommunikationsvetenskap (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Samhälle och kultur (CESSDA Topic Classification)
Media, kommunikation och språk (CESSDA Topic Classification)
Informationsteknik (CESSDA Topic Classification)
Nyckelord
Geografisk plats
Publikationer
Sortera på namn | Sortera efter år
Björkvist Hellingwerf, K. (1992) Mediebarometern 1979-1991. Report no. 18. Göteborg: Department of Journalism and Mass Communication.
Libris
Björkvist Hellingwerf, K. (1995) Mediebarometern 1979-1994. Report no. 48. Göteborg: Department of Journalism and Mass Communication.
Libris
Nordicom (1995) Nordicom-Sveriges Mediebarometer 1994. MedieNotiser, No. 1, 1995. Göteborg: Nordicom.
Nordicom (1996) Nordicom-Sveriges Mediebarometer 1995. MedieNotiser, No. 1, 1996. Göteborg: Nordicom.
Nordicom (1997) Nordicom-Sveriges Mediebarometer 1996. MedieNotiser, No. 1, 1997. Göteborg: Nordicom.
Nordicom (1998) Nordicom-Sveriges Mediebarometer 1997. MedieNotiser, Nr. 1, 1998. Göteborg: Nordicom.
Nordicom (1999) Nordicom-Sveriges Mediebarometer 1998. MedieNotiser, No. 1, 1999. Göteborg: Nordicom.
Nordicom (2000) Nordicom-Sveriges Mediebarometer 1999. MedieNotiser, No. 1, 2000. Göteborg: Nordicom.
Nordicom (2001) Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2000. MedieNotiser, No. 1, 2001. Göteborg: Nordicom.
Nordicom (2002) Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2001. MedieNotiser, No. 1, 2002. Göteborg: Nordicom.
Nordicom (2003) Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2002. MedieNotiser, No. 1, 2003. Göteborg: Nordicom.
Nordicom (2004) Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2003. MedieNotiser, Nr. 1, 2004. Göteborg: Nordicom.
Nordicom (2005) Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2004. MedieNotiser, Nr. 1, 2003. Göteborg: Nordicom.
ISSN:
1101-4539
Nordicom Sverige. 2006. Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2005. Nordicom Sverige. ISSN: 1101-4539
ISSN:
1101-4539
Nordicom Sverige. 2007. Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2006. Nordicom Sverige. ISBN: 978-91-86523-22-0
ISSN:
1101-4539
ISBN:
978-91-89471-43-6
Nordicom Sverige. 2008. Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2007. Nordicom Sverige. ISBN: 978-91-89471-62-7.
ISBN:
978-91-89471-62-7
ISSN:
1101-4539
Nordicom Sverige. 2009. Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2008. Nordicom Sverige. ISBN: 978-91-89471-79-5
Swepub
|
Till lärosätets (gu) databas
ISSN:
1101-4539
ISBN:
978-91-89471-79-5
Nordicom Sverige. 2010. Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2009. Nordicom Sverige. ISBN: 978-91-86523-03-9.
Swepub
|
Till lärosätets (gu) databas
ISBN:
978-91-89471-79-5
ISSN:
1101-4539
Nordicom Sverige. 2011. Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2010. Nordicom Sverige. ISBN: 978-91-86523-22-0
Swepub
|
Till lärosätets (gu) databas
ISBN:
978-91-86523-22-0
ISSN:
1101-4539
Nordicom Sverige. 2012. Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2011. Nordicom Sverige. 978-91-86523-40-4
Swepub
|
Till lärosätets (GU) databas
ISBN:
978-91-86523-40-4
Nordicom Sverige. 2013. Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2012. Nordicom Sverige. 978-91-86523-66-4
LIBRIS
ISBN:
978-91-86523-66-4
Nordicom Sverige. 2014. Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2013. Nordicom Sverige. 978-91-86523-93-0
LIBRIS
ISBN:
978-91-86523-93-0
Nordicom Sverige. 2015. Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2014. Nordicom Sverige. 978-91-87957-14-7
LIBRIS
ISBN:
978-91-87957-14-7
Nordicom Sverige. 2017. Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2016. Nordicom Sverige
Nordicom Sverige. 2018. Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2017. Nordicom Sverige
ISBN:
978-91-87957-94-9
Nordicom Sverige. 2019. Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2018. Nordicom Sverige
ISSN:
https://www.nordicom.gu.se/sv/system/tdf/publikationer-hela-pdf/nordicom_sveriges_mediebarometer_2018.pdf?file=1&type=node&id=40345&force=0
ISBN:
978-91-88855-12-1
Nordicom Sverige. 2020. Mediebarometern 2019, Göteborg: Nordicom.
ISBN:
978-91-88855-23-7
URN:
urn:nbn:se:norden:org:diva-9790
Nordicom Sverige. 2021. Mediebarometern 2020, Göteborg: Nordicom.
ISBN:
978-91-88855-48-0
DOI:
10.48335/9789188855497
Ohlsson, J. (Red.). (2022). Mediebarometern 2021. Göteborg: Nordicom
URN:
urn:nbn:se:norden:org:diva-12437
DOI:
10.48335/9789188855626
Publik- och programforskning (PUB), Sveriges Radio (1979) PUB informerar December 1979. Några fakta om användning av massmedier. Stockholm: Swedish Broadcasting Corporation.
Publik- och programforskning (PUB), Sveriges Radio (1980) PUB informerar December 1980. Användningen av massmedier - en jämförelse. Stockholm: Swedish Broadcasting Corporation.
Publik- och programforskning (PUB), Sveriges Radio (1981) PUB informerar December 1981. Mediebarometern 1981. Stockholm: Swedish Broadcasting Corporation.
Publik- och programforskning (PUB), Sveriges Radio (1982) PUB informerar December 1982. Mediebarometern 1982. Stockholm: Swedish Broadcasting Corporation.
Publik- och programforskning (PUB), Sveriges Radio (1983) PUB informerar December 1983. Mediebarometern 1983. Stockholm: Swedish Broadcasting Corporation.
Publik- och programforskning (PUB), Sveriges Radio (1984) PUB informerar November 1984. Mediebarometern 1984. Stockholm: Swedish Broadcasting Corporation.
Publik- och programforskning (PUB), Sveriges Radio (1985) PUB informerar December 1985. Mediebarometern 1985. Stockholm: Swedish Broadcasting Corporation.
Publik- och programforskning (PUB), Sveriges Radio (1987) Mediebarometern 1986. Stockholm: Swedish Broadcasting Corporation.
Google Books
ISBN:
9789175524580
Publik- och programforskning (PUB), Sveriges Radio (1988) Mediebarometern 1987. Stockholm: Swedish Broadcasting Corporation.
Google Books
ISBN:
9789175525143
Publik- och programforskning (PUB), Sveriges Radio (1988) Mediebarometern 1988. Stockholm: Swedish Broadcasting Corporation.
Google Books
ISBN:
9789175525761
Publik- och programforskning (PUB), Sveriges Radio (1989) Mediebarometern 1989. Stockholm: Swedish Broadcasting Corporation.
Google Books
ISBN:
9789175526324
Publik- och programforskning (PUB), Sveriges Radio (1990) Mediebarometern 1990. Stockholm: Swedish Broadcasting Corporation.
Google Books
ISBN:
9789175526928
Publik- och programforskning (PUB), Sveriges Radio (1991) Mediebarometern 1991. Stockholm: Swedish Broadcasting Corporation.
Google Books
ISBN:
9789175527505
Publik- och programforskning (PUB), Sveriges Radio (1992) Mediebarometern 1992. Stockholm: Swedish Broadcasting Corporation.
Publik- och programforskning (PUB), Sveriges Radio (1993) Mediebarometern 1993. Stockholm: Swedish Broadcasting Corporation.
Weibull, Lennart (1984) Dagspress & etermedier i Sverige 1979-1983. Rapport nr 1. Göteborg: Avdelningen för masskommunikation.