Om samlingen
Gallupinstitutet mätte den svenska opinionen under en tid som speglar övergången från efterkrigstidens knapphet till femtiotalets optimism. SND:s bearbetning av materialet gör det tillgängligt för den som vill ha en glimt av folksjälen.
Det var i mitten av 1930-talet som amerikanen George Gallup systematiskt började följa den allmänna opinionen i USA genom sin organisation ”Gallup Poll”. Han uppmuntrade också internationellt till bildande av liknande opinionsinstitut i andra länder.
Det svenska Gallupinstitutet kom med sin första undersökning i december 1941. Institutet ägnade sig även åt marknadsundersökningar. Det var verksamt under perioden 1941–1954 och ersattes därefter av Svenska Institutet för Opinionsundersökningar (SIFO).
Resterna av Gallupinstitutets verksamhet, ett omfattande material, cirka tio hyllmeter, förvärvades så småningom av Socialdemokraternas utredningsinstitut. De skänkte det till Svensk samhällsvetenskaplig datatjänst (SSD), föregångaren till Svensk nationell datatjänst, i slutet av 1980-talet. I gåvobrevet uttrycks en önskan att materialet tillgängliggörs för forskarsamhället.
Materialet omfattar cirka 550 frågeformulär, cirka 500 bundna eller häftade rapporter, kodningsblanketter som använts vid sammanställning av rapporterna samt en stor mängd förlagor till de pressmeddelanden om intressanta resultat som institutet skickat ut under perioden.
Ett rikt material från en händelserik period i vår historia
Genom att ta del av materialet kan man få veta vad den svenska befolkningen egentligen tyckte i de olika frågor som var aktuella på fyrtiotalet och första hälften av femtiotalet. Vilken mat åt man? Vilka böcker läste man? Hur möblerade man sina hem? Vilka kläder hade man i garderoben? Vilka fritidssysselsättningar var vanliga?
Den tidsperiod Gallupinstitutet verkade i är synnerligen intressant då den också speglar övergången från ett samhälle präglat av knapphet och ransonering, till den spirande framtidstro och optimism som kännetecknade 1950-talet.
I de tidiga undersökningarna ställs frågorna under brinnande krig, då osäkerheten var stor både om vem som skulle segra och hur långvarigt kriget skulle bli. I slutet av fyrtiotalet märks det begynnande kalla kriget i frågeställningarna.
Även om SND inte har haft tillgång till underliggande r
ådata, kan man med hjälp av det material som finns kvar från dessa första mätningar av den svenska folksjälens verkliga åsikter och attityder, få en bild av opinionen för 60-70 år sedan.
I rapporterna presenteras svaren på de aktuella frågorna i tabellform uppdelat på kön, åldersgrupper, socialgrupper och stad/landsbygd. Härigenom går det att ta fram intressanta fakta från perioden. Rapporterna innehåller även detaljerade uppgifter om undersökningens syfte, urval och frågeställningar.
Frågeformulären är i sig en källa för forskning. Man ser vilka frågor som var aktuella och hur de ställdes. Som exempel kan nämnas att då det allmänna barnbidraget infördes 1948 ställde man i mars samma år frågor om vad man använde pengarna till och om man gillade eller ogillade det nya systemet med barnbidrag.
I tidens anda var det endast gifta och före detta gifta som fick frågan om hur många hemmavarande barn under 16 år man hade.
I april 1948 ställdes även bland annat frågor om Marshallplanen, om inställningen till en svensk anknytning till en västeuropeisk union samt om man trodde att det snart skulle bli ett nytt stormaktskrig.
Förslag till mer läsning:
Mer om svenska Gallupinstitutets historia
Gallupprojektet har genomförts tack vare finansiering av Riksbankens Jublieumfonds stöd för infrastruktur. Utöver det arbete som genomförts vid SND har digitaliseringen planerats och genomförts under ledning av Erik Siira och Lennart Stark vid Göteborgs universitetsbiblitoteks avdelning för Digitala tjänster. Katalogisering, sortering och matchning av frågeformulär och rapporter samt renskrivning av frågetexter har utförts av Linn Jerlehag.