Forskningshuvudman

Forskningshuvudman är en statlig myndighet eller en fysisk eller juridisk person i vars verksamhet forskningen utförs. Begreppet definieras i lag (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning och lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor (etikprövningslagen).

Lärosätet är huvudman för den forskning som bedrivs vid lärosätet. De forskningsdata som anställda forskare samlar in eller genererar genom ett forskningsprojekt kommer därför att tillhöra lärosätet. Insamling av forskningsdata utgör en arbetsuppgift inom en forskares anställning vid ett lärosäte. Det innebär att forskare inom ramen för sin anställning ska hantera forskningsdata i enlighet med gällande regelverk. 

De flesta svenska lärosäten har staten som huvudman, vilket gör att de forskningsdata som genereras under forskningsprojekt ytterst kommer att tillhöra svenska staten. Detta innebär att både forskningsmaterial och forskningsresultat ses som allmän handling.

Detta medför att lärosätet har äganderätt till forskningsdata och därmed även ett ansvar att skydda data från bland annat obehörig åtkomst. Enligt offentlighets- och sekretesslagen samt tryckfrihetsförordningen är det den myndighet som förvarar handlingarna som ansvarar för att göra en sekretessprövning om någon begär ut en allmän handling. Lärosätet är vanligtvis också den verksamhet som har arkivansvar för forskningsmaterialet. 

Det är forskningshuvudmannen som ansöker om etikprövning i de fall forskningen kräver detta och det är forskningshuvudmannen som är ansvarig för att verksamheten följer etikprövningslagens bestämmelser. 

Om forskare byter lärosäte 

En forskare som flyttar från ett lärosäte till ett annat får inte utan tillstånd ta med sig forskningsdata till det nya lärosätet. Om forskare i en sådan situation vill ha fortsatt tillgång till data behöver man tillsammans med det nya lärosätet använda sig av offentlighetsprincipen och begära att få data utlämnade. Det är det utlämnande lärosätet som bedömer om detta kan ske. 

Ett lärosäte får inte sprida handlingar fritt utan att ta hänsyn till den lagstiftning som gäller kring upphovsrätt. Observera här att det är skillnad mellan att sprida handlingar och att vid begäran lämna ut allmänna handlingar i enlighet med offentlighetsprincipen.

Forskningsprojekt med flera parter  

Lärosätet är huvudman för forskningsdata när de behandlas av en forskargrupp vid lärosätet. I ett forskningsprojekt där det ingår forskare som är anställda hos olika arbetsgivare, exempelvis en region, ett privat företag och ett annat lärosäte, finns det flera forskningshuvudmän. Varje forskningshuvudman är ansvarig för den forskning som bedrivs inom respektive forskningshuvudmans verksamhet. 

När flera forskningshuvudmän medverkar i ett forskningsprojekt som kräver etiskt godkännande ska de gemensamt utse en av huvudmännen som sökande i ansökan om etikprövning av projektet. Sökande huvudman ska informera de övriga om Etikprövningsmyndighetens beslut, men har inget övergripande ansvar för allt som sker i projektet. Varje forskningshuvudman är ansvarig för den del av forskningsprojektet som utförs i den egna verksamheten. 

Det är alltså viktigt att identifiera vilken eller vilka parter som är forskningshuvudman i ett projekt med flera parter för att veta vem som har det övergripande ansvaret för olika delar av forskningen och för att det annars finns risk att forskning bedrivs utan tillstånd.  

Viktiga frågor som bör klargöras på förhand är hur forskningsdata från projektet ska hanteras och får användas. Det bör vara tydligt vem som ska samla in data, vem som i övrigt ska få tillgång till datamaterialet, eller delar av det, och hur materialet får användas. Är till exempel du som forskare garanterad att ha all tillgång till de data du behöver under så lång tid som du behöver? Om det finns behov av gemensamma regler för datahantering så bör dessa finnas bifogade till avtalet, exempelvis i form av en datahanteringsplan [länk: REDA_Datahanteringsplan]. 

Forskningsavtalet bör även omfatta regler kring hur projektets data och forskningsresultat får göras tillgängliga i framtiden. Har någon äganderätt eller upphovsrätt till forskningsresultaten – och till forskningsdata? Vad gäller för nyttjanderätten till dem? Finns det en risk att den enskilde forskaren eller lärosätet oavsiktligt står utan möjlighet att använda data efter projektets slut?  

Forskningsdata ingår ibland som en del av det som i avtalet definieras som resultat. Rättigheter och skyldigheter till data regleras då på samma sätt som andra resultat. Ibland väljer man att reglera data på annat sätt. Vilket alternativ som är lämpligast behöver forskarna i projektet ta ställning till inför varje samarbete beroende på hur man vill att data ska kunna användas under och efter projektet.

Överföring av data 

Om en forskare vid lärosäte B får tillgång till forskningsdata som samlats in vid lärosäte A för ett tidigare forskningsprojekt och dessa forskningsdata överförs till lärosäte B, så blir lärosäte B huvudman för dessa forskningsdata och för den sekundärforskning som bedrivs på dem. I den mån forskningsdata omfattas av sekretess ska överföringen av data mellan lärosätena följa bestämmelserna i 11 kap. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).