Upphovsrätt
Upphovsrätten är en grundlagsskyddad rättighet genom andra kapitlet i Regeringsformen och regleras i Lag (1960:729) om upphovsrätt för litterära och konstnärliga verk, också kallad upphovsrättslagen. Upphovsrätten innebär att den som skapar ett verk har upphovsrätt för sitt verk. Upphovsrätten innebär ett antal rättigheter för upphovsmannen, och ett antal skyldigheter för användaren. Lagen reglerar när och hur det är tillåtet att använda upphovsmannens verk och grundprincipen är att användaren behöver upphovsmannens medgivande för att nyttja verket.
Upphovsmannen är alltid en fysisk person. Upphovsrätt uppstår formlöst i samma stund som ett verk skapas och upphovsmannen behöver inte registrera sin rätt någonstans. Det som skyddas i lagen är det litterära och konstnärliga skapandet, alltså den kreativa formen. Lagen skyddar aldrig motiv, fakta eller idéer.
Upphovsrätten uppstår under vissa förutsättningar:
- att verket är nytt, vilket innebär att det skiljer sig från tidigare verk
- att verket inte är alltför enkelt
- att verket uppnår verkshöjd.
Verkshöjd är ett mått på ett verks originalitet. Verket har en sådan unik särprägel att två personer, oberoende av varandra, rimligen inte skulle kunna skapa likadana verk.
I vissa fall, där dessa tre krav uppfylls, kan forskningsdata omfattas av upphovsrätt, men eftersom forskningsdata sällan uppnår verkshöjd är det främst katalogskyddet som är aktuellt för forskningsdata.
Katalogskydd
Katalogskyddet skyddar samlingar av information, och är en rättighet som ligger mycket nära upphovsrätten. Katalogskyddet är framför allt tillämpbart på databaser som inte uppnår verkshöjd och alltså inte skyddas av den egentliga upphovsrätten. Databasen skyddas på grund av att den innehåller ett stort antal uppgifter som sammanställts, och/eller på grund av att den utgör resultatet av en väsentlig investering (se kommentar i upphovsrättslagen). Det här kan alltså gälla forskningsdata som har samlats in och sammanställts på ett sådant sätt att det omfattas av katalogskyddet. För upphovsmannen innebär katalogskyddet samma rättigheter som de ekonomiska rättigheterna som följer med den egentliga upphovsrätten. Katalogskyddet gäller sammanställningen av uppgifterna, det vill säga databasen, och inte de verk eller det material som ingår i den.
Det kan också vara så att en forskare använder upphovsrättsskyddat material i sin forskning, till exempel forskningsdata som består av bilder, texter eller filmer som är upphovsrättsskyddade. Ett sådant material får inte spridas fritt utan medgivande från upphovsmannen. Det kan däremot utgöra en allmän handling och kan bli föremål för utlämnande vid en begäran i enlighet med offentlighetsprincipen. Upphovsrätten innebär inte att offentlighetsprincipen inskränks.
Ideell rätt och ekonomisk rätt
Upphovsrätten, när den väl har uppstått, delas in i ideell upphovsrätt och ekonomisk upphovsrätt. Kort kan man säga att den ideella upphovsrätten innebär att upphovsmannen har rätt att namnges tillsammans med verket. Det är inte tillåtet att ändra eller använda verket på något sätt som är kränkande för upphovsmannen. Den ideella rätten kan inte överlåtas.
Den ekonomiska upphovsrätten innebär kort en förfoganderätt för upphovsmannen att framställa fler exemplar av verket eller att göra verket tillgängligt för allmänheten, exempelvis genom att offentligt visa eller framföra verket. Den ekonomiska upphovsrätten kan överlåtas till en annan juridisk eller fysisk person, till skillnad från den ideella upphovsrätten.
Den ekonomiska upphovsrätten kan alltså avtalas om i olika varianter. Detta innebär att nyttjanderätten kan vara reglerad i avtal. Samtidigt är regelverken som träffar myndigheter, som förvaltningslagen och tryckfrihetsförordningen inte möjliga att avtala bort.
Öppna licenser
Öppna licenser syftar till att underlätta publicering med open access, vilket är ett krav för all forskning som finansieras av Vetenskapsrådet.
Detta gäller i dagsläget inte för forskningsdata men det blir ändå allt vanligare att även data tillgängliggörs med en licens, för att specificera hur data får återanvändas och ska citeras. Men för att det överhuvudtaget ska vara möjligt att licensera forskningsdata måste det omfattas av upphovsrätten och katalogskyddet.
Läs mer om licenser på Researchdata.se.