Mediebarometern 2019
SND-ID: 2021-205-1. Version: 1. DOI: https://doi.org/10.5878/9q88-vr90
Ingår i samling hos SND: Mediebarometern
Citering
Skapare/primärforskare
Karin Hellingwerf-Björkqvist - Göteborgs universitet, Nordicom - Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning
Jonas Ohlsson
- Göteborgs universitet, Nordicom - Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning
Forskningshuvudman
Göteborgs universitet
- Nordicom - Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning
Beskrivning
Mediebarometern belyser människors konsumtion av alla slags medier en genomsnittlig dag, oavsett distributionsteknik. Syftet från starten har varit att beskriva tendenser och förändringar i människors mediekonsumtion över tid, snarare än att fokusera på nivåer enskilda år. Undersökningen genomfördes första gången 1979 och har sedan dess genomförts varje år.
Till skillnad från tidigare års undersökningar bygger Mediebarometern 2019 på svar insamlade via en kombinerad webb- och telefonundersökning. Till och med 2018 genomfördes Mediebarometern som en renodlad telefonundersökning.
Tanken med Mediebarometern var redan från starten att långsiktigt följa mediepubliken. Den ansats som valdes för Mediebarometern är mediers faktiska räckvidd. Undersökningen avser således inte människors regelbundna medievanor, utan vad man faktiskt gjort under en specifik tidsperiod. Mediebarometern utgår från gårdagen som tidsenhet för mediekonsumtionen. Frågorna avser exempelvis om man under föregående dag läste någon dagstidning, om man tittade på rörlig bild eller lyssnade på musik. Först därefter ställ
Till skillnad från tidigare års undersökningar bygger Mediebarometern 2019 på svar insamlade via en kombinerad webb- och telefonundersökning. Till och med 2018 genomfördes Mediebarometern som en renodlad telefonundersökning.
Tanken med Mediebarometern var redan från starten att långsiktigt följa mediepubliken. Den ansats som valdes för Mediebarometern är mediers faktiska räckvidd. Undersökningen avser således inte människors regelbundna medievanor, utan vad man faktiskt gjort under en specifik tidsperiod. Mediebarometern utgår från gårdagen som tidsenhet för mediekonsumtionen. Frågorna avser exempelvis om man under föregående dag läste någon dagstidning, om man tittade på rörlig bild eller lyssnade på musik. Först därefter ställs vidare frågor om vilken plattform intervjupersonen använt, t.ex. en tryckt tidning, en vanlig tv-apparat eller någon hemsida. Visa mindre..
Data innefattar personuppgifter
Nej
Språk
Analysenhet
Population
Personer i åldrarna 9-79 år
Tidsdimension
Urvalsmetod
Tidsperiod(er) som undersökts
2019-02-01 – 2019-12-15
Variabler
182
Antal individer/objekt
6011
Svarsfrekvens/deltagarfrekvens
24%
24 procent av bruttourvalet. Undersökningen är designad för att få så god representativitet som möjligt. Det innebär att urvalsstorleken på vissa undergrupper av befolkningen har skalats upp, medan andra har skalats ner. De bakgrundsfaktorer som har beaktats i utformningen av kvoturvalet är ålder, kön och län.
Dataformat / datastruktur
Geografisk utbredning
Geografisk plats: Sverige
Högsta geografiska enhet
Land
Ansvarig institution/enhet
Nordicom - Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning
Forskningsområde
Samhälle och kultur (CESSDA Topic Classification)
Medie- och kommunikationsvetenskap (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Medievetenskap (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Media (CESSDA Topic Classification)
Media, kommunikation och språk (CESSDA Topic Classification)
Nordicom Sverige. 2020. Mediebarometern 2019, Göteborg: Nordicom.
ISBN:
978-91-88855-23-7
URN:
urn:nbn:se:norden:org:diva-9790
Om du publicerat något baserat på det här datamaterialet, meddela gärna SND en referens till din(a) publikation(er). Är du ansvarig för katalogposten kan du själv uppdatera metadata/databeskrivningen via DORIS.
