Naturens kalender - fenologiska observationer av medborgarforskare: Växtkalendern

Ola Langvall - Sveriges lantbruksuniversitet, Enheten för skoglig fältforskning

Åslög Dahl - Göteborgs universitet, Institutionen för biologi och miljövetenskap

Jacob Johansson - Lunds universitet, Institutionen för biologi

Kjell Bolmgren - Sveriges lantbruksuniversitet, Enheten för skoglig fältforskning

Svenska Botaniska Föreningen

Sveriges Biodlares Riksförbund

Visa mindre..

Naturens kalender (www.naturenskalender.se) drivs av Svenska fenologinätverket, som är ett nätverk med flera universitet, myndigheter och föreningar. SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, är nätverkets huvudman.
Huvuduppgiften för Naturens kalender är att samla in observationer av vårtecken, hösttecken och annat i naturens kalender.

Data om naturens kalender samlas in på två olika sätt. Dels bedrivs en långsiktig miljöövervakning i form av ”kalendrar” där rapporter om fenologiska observationer samlas in över hela året, dels genomför vi korta ”kollar” där vi tar en ögonblicksbild av naturens kalender i landet vid en viss tidpunkt på året.

Kalendrar
Den långsiktiga miljöövervakningen genomförs av frivilliga och professionella medborgarforskare, s.k. fenologiväktare, i Växtkalendern (från 2008) och Fågelkalendern (från 2016). Under åren 2015-2018 fanns också Bikalendern, som förutom att samla in observationer av växters fenologi, också registrerade aktiviteter som biodlare utförde på bigården som beskriver binas aktiviteter och skötsel.

Kollar
Med början 2015 genomförs Vårkollen under Valborgshelgen, en 2-dagars (30/4-1/5) eller 3-dagars (29/4-1/5) kampanj där vi med hjälp av medborgarforskares observationer från hela landet får en "ögonblicksbild" av hur långt våren kommit vid den tidpunkten. I Vårkollen samlas enbart fenologiska observationer på 6 arter, vilka även förekommer i det historiska datasetet, in.

Motiv och syfte
Fenologiska förändringar i naturen är den tydligaste biologiska effekten av en klimatförändring. Vårtecken, hösttecken, växtsäsongens start, slut, längd och andra händelser i naturens kalender är kopplade till grundläggande egenskaper hos ekosystemen. Samspelet mellan olika arter, t.ex. växterna och deras pollinatörer, påverkas också, om naturens kalender ändras. En förändring av naturens kalender får också effekt för landets alla pollenallergiker eftersom både tidpunkten och längden på pollenperioden ändras. Observationer som samlas in i Naturens kalender kan jämföras med motsvarande observationer som gjordes för över 100 år sedan (se Svenskt historiskt fenologidataset, som publicerats på annan plats på SND), för att upptäcka fenologiska förändringar över tid som kan bero på klimatförändringar.

Målet med Naturens kalender är att samla in data om allt från första vårtecken till sista hösttecken, så att vi kan erbjuda landsomfattande data till alla intresserade, för att underlätta forskning, miljömålsarbete och information och göra oss bättre rustade att möta klimatförändringens effekter. Data från Naturens kalender används exempelvis till uppföljningen av de svenska miljömålen genom miljömålsindikatorn ”Växternas växtsäsong” (www.slu.se/vaxternasvaxtsasong).

Här tillgängliggörs tre dataset: Växtkalendern, Bikalendern och Vårkollen, som alla kommer från samma databas i Naturens kalender. Fågelkalenderns data publiceras i Artportalen (www.artportalen.se).

I Växtkalendern har medborgarforskare rapporterat in observationer av hur
- blomning
- lövsprickning
- barrträds skottskjutning
- bär- och fruktmognad
- fröspridning
- höstlövens färger
- lövfällning
utvecklas under växtsäsongen.

Målet är att bidra med landsomfattande data för att bättre kunna följa, förstå och förutse klimatförändringens effekter på vilda växter i Sverige.

Datasetet innehåller en fil med observationsdata (plants_calendar_2008-2021.csv), en fil med den kompletta artlistan som används av observatörerna (plants_calendar_specieslist_2008-2021.csv), en fil med kompletta listan över de fenologiska faser som observatörerna kan rapportera (plants_calendar_phaselist_2008-2021.csv), en PDF-fil (metadata_plants_calendar_2008-2021.pdf) med metadata som beskriver hur ovanstående filer relaterar varandra samt beskriver ingående variabler, samt en PDF-fil (vaxtkalendern_fenologimanual_2021.pdf), som är den manual som s.k. fenologiväktare lovat följa (d.v.s. de som rapporterar med en högre kvalitet). Observationsdatafilen innehåller totalt 148 481 observationer.

Observationsdatafilen kan användas fristående, övriga kan ses som kompletterande information för att förstå innehållet i denna (liksom att få fenologiska faserna i engelsk översättning).

Datainsamlingen i "Naturens kalender - Växtkalendern" påbörjades 2008, men ett antal observationer från enskilda observationsplatser som gjorts vid tidigare datum har också registrerats i databasen, varför observationsdatafilen innehåller enstaka observationer ända från 1980 och framåt.

Koordinaterna för observationsplatserna har gjorts diffusa, dels för att ta bort möjligheten att spåra observatören (avrundning till 3 decimaler), dels för att ta bort möjligheten att spåra platsen för observationer av skyddsvärda arter (avrundning till 1,5 decimaler = >6 km diffusion) i enlighet med reglerna för publik hantering av nationellt skyddade arter (se https://www.artdatabanken.se/var-verksamhet/fynddata/skyddsklassade-arter/). Visa mindre..