Europaparlamentsvalundersökning 1999

Det andra svenska valet till EU-parlamentet hölls den 13 juni 1999. Liksom vid alla allmänna val och folkomröstningar hållna i Sverige sedan 1956 genomfördes en valundersökning i samband med detta val. Det huvudsakliga ämnet för undersökningen var Europeiska unionen och respondenternas inställning till det svenska EU-medlemskapet, men undersökningen innehåller även ett antal frågor som ställts i en eller flera av de tidigare svenska valundersökningarna.

Bland de allmänna frågorna om politik ingick: läsvanor om nationell och lokal politik, politik i andra länder och EU-relaterade frågor, exponering för nyheter i olika medier, intresse för politik i allmänhet och för EU-relaterade frågor, EU-parlamentsvalets betydelse, och om det fanns frågor av särskild betydelse för beslutet hur man skulle rösta i valet, åsikt om de mest positiva och de mest negativa effekterna av EU, inställning till de politiska partierna och deras partiledare, förtroende för svenska politiker, EU-parlamentet, EU-kommissionen och den svenska riksdagen, inställning till den socialdemokratiska regeringen, de viktigaste frågorna att ta itu med inom Europeiska unionen, partipreferens; respondentens och de politiska partiernas placering på en politisk vänster-höger skala. Dessutom fick respondenterna yttra sig om ett antal aktuella frågor i den politiska debatten.
Respondenterna fick yttra sig om effekterna av ett svenskt EU-medlemskap på områden som: miljö, ekonomi, sysselsättning, jordbruk, social trygghet, jämställdhet mellan män och kvinnor, militär säkerhet, nationellt oberoende, utveckling av Europeiska unionen, prisnivå på mat, brottsförebyggande, invandrare och flyktingar. De fick också ge sin bedömning av vad den Europeiska unionen uppnått inom dessa områden, samt om man ansåg att beslut inom dessa områden borde tas på nationell eller EU-nivå.

Respondenterna fick yttra sig om ett antal EU-relaterade frågor såsom: ett svenskt utträde ur EU, svenskt EMU-medlemskap, EU: s utvidgning, svenskt deltagande i EU:s försvarssamarbete, minskning av medlemsländernas veto-möjligheter, återinförande av hårdare gränskontroller mellan EU:s medlemsländer, minskning av stöd till jordbrukare inom EU, och avkriminalisering av användningen av hasch. För vart och ett av följande länder: de baltiska staterna, Cypern, Tjeckien, Ungern, Polen, Rumänien, Turkiet, Ryssland, Ukraina och Marocko fick respondenterna ange om och hur snabbt de ska bli medlemmar i EU. Respondenterna fick ange sina egna synpunkter på: det svenska EU-medlemskapet, liksom deras syn på de politiska partiernas inställning till det svenska medlemskap, Sveriges framtida förhållande till EU, och en eventuell utveckling av EU mot en federation.

När det gäller ett svenskt medlemskap i den europeiska monetära unionen, skulle respondenterna placera de politiska partierna samt sig själva på en tio graders skala beroende på hur positiv eller negativ de var till EMU. Respondenterna fick ange hur nöjda de var med hur demokratin fungerar i Sverige och EU respektive, och hur stolta de är över att vara svenskar. Ett antal frågor behandlade valet till EU-parlamentet såsom deltagande, frågor viktiga för beslutet hur man skulle rösta, när den svarande beslutat hur man skulle rösta, viktigaste skälet att rösta, kunskap om kandidaterna, inställning till de olika kandidaterna; och exponering för valkampanjen. Icke-röstande tillfrågades om orsaken varför man inte röstat, och de som röstat tillfrågades om de använde möjligheten att personrösta. Demografiska bakgrundsuppgifter innefattar kön, ålder, civilstånd, barn, utbildning och yrke.

Syfte:

Förklara varför väljare röstar som de gör och varför val slutar som de gör. Spåra och följa trender i svensk valdemokrati och göra jämförelser med utvecklingen i andra länder. Visa mindre..