Medeltida kyrkor i Skåne
SND-ID: snd0941-1. Version: 2.0. DOI: https://doi.org/10.5878/002642
Tillhörande dokumentation
Ladda ner alla filer
Citering
Skapare/primärforskare
Barbro Sundnér - Lunds universitet, Institutionen för arkeologi och antikens historia
Forskningshuvudman
Lunds universitet - Institutionen för arkeologi och antikens historia
Beskrivning
Frågan om hur byggnadsmaterial och byggnadsteknik förändrades i det medeltida stenkyrkobyggandet prövades på ett mindre antal skånska kyrkor vid två olika tillfällen på 1980-talet (Sundnér 1986, 1989). Resultatet visade kronologiska förändringar både beträffande vilka bergarter man valde, hur man bearbetade stenarna och hur man murade.
Eftersom Skåne representerar ett område med skilda naturgeografiska förutsättningar, inte minst när det gäller förekomst av råvaror till byggandet, var det möjligt att se att man under den äldre medeltiden huvudsakligen valde lokala bergarter. Det var bara i undantagsfall, som i det första stenbyggandet under 1000-talet med Dalby kungskyrka och de äldsta delarna av Lunds domkyrka som man valde att transportera byggnadssten längre sträckor (Löfvendahl och Sundnér 1997, Sundnér 1995, 2000, 2012). Under loppet av 1100-talet kom dock sandstenen från Höör i mellersta Skåne att få en större spridning som bearbetad sten främst i portaler och dopfuntar.
Från 1200-talet blev tegel alltmer använt som byggnadsmaterial och fick framför allt under 1400-talet en stor pro
Eftersom Skåne representerar ett område med skilda naturgeografiska förutsättningar, inte minst när det gäller förekomst av råvaror till byggandet, var det möjligt att se att man under den äldre medeltiden huvudsakligen valde lokala bergarter. Det var bara i undantagsfall, som i det första stenbyggandet under 1000-talet med Dalby kungskyrka och de äldsta delarna av Lunds domkyrka som man valde att transportera byggnadssten längre sträckor (Löfvendahl och Sundnér 1997, Sundnér 1995, 2000, 2012). Under loppet av 1100-talet kom dock sandstenen från Höör i mellersta Skåne att få en större spridning som bearbetad sten främst i portaler och dopfuntar.
Från 1200-talet blev tegel alltmer använt som byggnadsmaterial och fick framför allt under 1400-talet en stor produktionsökning främst för omfattande valvslagning. Teglet kom också att ersätta naturstenen i portaler och utsmyckningar när murarna byggdes av markstenar. Dessutom ändrades murningstekniken genom att stenarna inte längre lades i jämna lager. Även arkitektoniska förändringar av skilda slag är iakttagbara och har därför på olika sätt registrerats, bland annat genom utvecklingsplaner.
Totalt finns 283 helt eller delvis bevarade medeltidskyrkor på landsbygden i Skåne, av dessa ingår 245 kyrkor i inventeringen. Sex kyrkor (Östra Strö, Östra Hoby, Munka Ljungby, Vallkärra, Skurup och Vinslövs kyrkor) som saknar bevarat långhus har ändå tagits med därför att det fanns andra byggnadsdelar som var intressanta i sammanhanget.
Syfte:
Att undersöka hur byggnadsmaterial och byggnadsteknik förändrades i det medeltida stenkyrkobyggandet i Skåne.
Del A: Register över uppgifter som rör hela kyrkan. Informationen är insamlad genom mätningar och observationer. Visa mindre..
Data innefattar personuppgifter
Nej
Språk
Geografisk utbredning
Geografisk plats: Skåne län
Lägsta geografiska enhet
Socken
Högsta geografiska enhet
Län (NUTS 3)
Ansvarig institution/enhet
Institutionen för arkeologi och antikens historia
Forskningsområde
Historia och arkeologi (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Historia (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Teknikhistoria (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Arkitektur (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Nyckelord
Sortera på namn | Sortera efter år
Sundnér, Barbro (1995) Byggnadssten i Skåne. Hikunin vol. 22. p 231-248
Sundnér, Barbro (1999) En byggnadsarkeologisk metodstudie av skånska medeltidskyrkor. Rapport till HSFR. Lund 1999.
Om du publicerat något baserat på det här datamaterialet, meddela gärna SND en referens till din(a) publikation(er). Är du ansvarig för katalogposten kan du själv uppdatera metadata/databeskrivningen via DORIS.