VALU 1991 - SVT:s vallokalsundersökning riksdagsvalet 1991

SND-ID: snd0278-1. Version: 1.0. DOI: https://doi.org/10.5878/001125

Ingår i samling hos SND: SVT:s vallokalsundersökningar

Det finns en senare version av detta dataset än den du har förfrågat.

Gå till den senaste versionen: 1.1

Version 1.1: 2008-12-03

DOI: https://doi.org/10.5878/001520

Citering

Alternativ titel

VALU91

Skapare/primärforskare

Per Näsman - Kungliga tekniska högskolan, Avdelningen för säkerhetsforskning

Hans Hernborn - Sveriges Television AB

Sören Holmberg - Göteborgs universitet, Statsvetenskapliga institutionen

Torbjörn Thedéen - Kungliga tekniska högskolan, Avdelningen för säkerhetsforskning

Forskningshuvudman

Sveriges Television AB rorId

Beskrivning

I samband med valet 1991 genomfördes den första svenska vallokalsundersökningen. Undersökningen utfördes av Sveriges Television/Sveriges Radio i samarbete med universiteten i Göteborg och Stockholm. Liknande undersökningar har sedan dess genomförts i samband med samtliga riksdagsval, folkomröstningar och val till EU-parlamentet. En vallokalsundersökning innebär i korthet att ett urval av väljare får besvara ett antal frågor då de lämnar vallokalen. Syftet med VALU är att ge ett bakgrundsmaterial för den valvaka som sänds i radio och TV direkt efter vallokalerna stängts. Med hjälp av undersökningen kan omfattande analyser av valresultatet ske redan under valvakan.

VALU 1991 innehöll frågor om: vilket parti man röstat på i riksdags- respektive kommunalvalet; vilket parti man röstat på i riksdagsvalet 1988; tidpunkt då man bestämt hur man skulle rösta; egen placering på en vänster-högerskala; förtroende för svenska politiker; arbetsmarknadsgrupp och medlemskap i facklig organisation; statsminister i en eventuell borgerlig regering; kyrkobesök. Respondenterna fick även ange hur viktig partiets po

... Visa mer..
I samband med valet 1991 genomfördes den första svenska vallokalsundersökningen. Undersökningen utfördes av Sveriges Television/Sveriges Radio i samarbete med universiteten i Göteborg och Stockholm. Liknande undersökningar har sedan dess genomförts i samband med samtliga riksdagsval, folkomröstningar och val till EU-parlamentet. En vallokalsundersökning innebär i korthet att ett urval av väljare får besvara ett antal frågor då de lämnar vallokalen. Syftet med VALU är att ge ett bakgrundsmaterial för den valvaka som sänds i radio och TV direkt efter vallokalerna stängts. Med hjälp av undersökningen kan omfattande analyser av valresultatet ske redan under valvakan.

VALU 1991 innehöll frågor om: vilket parti man röstat på i riksdags- respektive kommunalvalet; vilket parti man röstat på i riksdagsvalet 1988; tidpunkt då man bestämt hur man skulle rösta; egen placering på en vänster-högerskala; förtroende för svenska politiker; arbetsmarknadsgrupp och medlemskap i facklig organisation; statsminister i en eventuell borgerlig regering; kyrkobesök. Respondenterna fick även ange hur viktig partiets politik inom följande områden: skatter, miljö, sysselsättning, svensk ekonomi, pensioner, lag och ordning, flyktingar, EG, svensk utrikes- och säkerhetspolitik, matpriser, barnomsorg samt sjukvård varit för beslutet hur man skulle rösta.

Syfte:

Ge ett analysunderlag för den valvaka som sändes i Sveriges Television under valkvällen, samt för andra eftervalsanalyser. Visa mindre..

Data innefattar personuppgifter

Nej

Språk

Metod och utfall

Analysenhet

Population

Svenska valmanskåren

Urvalsmetod

Blandat sannolikhets- och icke-sannolikhetsurval

Med hjälp av statistik rörande genomförd poströstning valet 1988 (Nils Johnson och Johan Weine) valdes 10 postkontor ut för att ingå i VALU-91. Vid de utvalda postkontoren fick de som poströstade under ett förmiddags- respektive ett eftermiddagspass under torsdagen och fredagen före valdagen fylla i enkäten. Förmiddagspasset var alltid tre timmar och eftermiddagspasset alltid en timma. Startpunkten för respektive pass valdes slumpmässigt. Under valdagen genomfördes VALU-91 vid 26 vallokaler. Detta kom att svara mot 31 valdistrikt. Valdistrikten var fördelade på de olika regionerna i enlighet med regionernas storlek vad avser antalet röstberättigade. Detta innebär till exempel att det i de två norrlandsregionerna utvaldes färre valdistrikt än i de övriga regionerna. Inom varje region valdes så genom slumpmässigt stratifierat urval (stratifierat efter storlek och geografiskt läge inom regionen) de valdistrikt som skulle ingå i VALU-91. På detta sätt kom 26 valdistrikt att utväljas. För varje valdistrikt utvaldes därefter ett förmiddagspass om 2 timmar och ett eftermiddagspass om 1 timma. Passens

... Visa mer..
Med hjälp av statistik rörande genomförd poströstning valet 1988 (Nils Johnson och Johan Weine) valdes 10 postkontor ut för att ingå i VALU-91. Vid de utvalda postkontoren fick de som poströstade under ett förmiddags- respektive ett eftermiddagspass under torsdagen och fredagen före valdagen fylla i enkäten. Förmiddagspasset var alltid tre timmar och eftermiddagspasset alltid en timma. Startpunkten för respektive pass valdes slumpmässigt. Under valdagen genomfördes VALU-91 vid 26 vallokaler. Detta kom att svara mot 31 valdistrikt. Valdistrikten var fördelade på de olika regionerna i enlighet med regionernas storlek vad avser antalet röstberättigade. Detta innebär till exempel att det i de två norrlandsregionerna utvaldes färre valdistrikt än i de övriga regionerna. Inom varje region valdes så genom slumpmässigt stratifierat urval (stratifierat efter storlek och geografiskt läge inom regionen) de valdistrikt som skulle ingå i VALU-91. På detta sätt kom 26 valdistrikt att utväljas. För varje valdistrikt utvaldes därefter ett förmiddagspass om 2 timmar och ett eftermiddagspass om 1 timma. Passens startpunkt valdes slumpmässigt. Visa mindre..

Tidsperiod(er) som undersökts

1991 – 1991

Variabler

33

Antal individer/objekt

2729

Dataformat / datastruktur

Datainsamling
  • Insamlingsmetod: Självadministrerat frågeformulär
  • Tidsperiod(er) för datainsamling: 1991-09-12 – 1991-09-15
  • Datainsamlare: Sveriges Television AB
  • Instrument: (Strukturerat frågeformulär)
  • Datakälla: Befolkningsgrupp
Geografisk täckning

Geografisk utbredning

Geografisk plats: Sverige

Högsta geografiska enhet

Land

Administrativ information
Ämnesområde och nyckelord

Forskningsområde

Val (CESSDA Topic Classification)

Politiska beteenden och attityder (CESSDA Topic Classification)

Samhällsvetenskap (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Statsvetenskap (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Publikationer

Sortera på namn | Sortera efter år

Arndt, C. (2013). The Electoral Consequences of Third Way Welfare State Reforms: Social Democracy's Transformation and its Political Costs. Amsterdam University Press.
Libris | Läs fulltext
ISBN: 978-90-8964-450-3

Hernborn, Hans, Holmberg, Sören & Näsman, Per (2006). Valu i allmänhetens tjänst. Stockholm: Sveriges television (SVT)
Libris | Till lärosätets (gu) databas | Swepub

Hernborn, Hans (2002). Valu : Swedish exit polls. Stockholm: Sveriges television (SVT)
Libris

Hernborn, Hans, Holmberg, Sören, Näsman, Per, & Thedéen, Torbjörn (2003) Valu : Sveriges Televisions vallokalsundersökningar. Stockholm: SVT.

Om du publicerat något baserat på det här datamaterialet, meddela gärna SND en referens till din(a) publikation(er). Är du ansvarig för katalogposten kan du själv uppdatera metadata/databeskrivningen via DORIS.

Versioner

Version 1.1. 2008-12-03

Version 1.1: 2008-12-03

DOI: https://doi.org/10.5878/001520

Version 1.0. 1991-11-01

Version 1.0: 1991-11-01

DOI: https://doi.org/10.5878/001125

Hemsida

Ingår i samling hos SND

Publicerad: 1991-11-01
Senast uppdaterad: 2022-11-22