VALU 2002 - SVT:s vallokalsundersökning riksdagsvalet 2002
SND-ID: snd0787-1. Version: 2.0. DOI: https://doi.org/10.5878/002189
Ingår i samling hos SND: SVT:s vallokalsundersökningar
Tillhörande dokumentation
Citering
Alternativ titel
VALU02
Skapare/primärforskare
Hans Hernborn - Sveriges Television AB
Sören Holmberg - Göteborgs universitet, Statsvetenskapliga institutionen
Torbjörn Thedéen - Kungliga tekniska högskolan, Avdelningen för säkerhetsforskning
Per Näsman - Kungliga tekniska högskolan, Avdelningen för säkerhetsforskning
Forskningshuvudman
Beskrivning
Denna vallokalsundersökning (VALU) genomfördes i anslutning till riksdagsvalet den 15 september 2002.
En vallokalsundersökning innebär att man frågar ett urval av väljare då de lämnar vallokalen dels vilket parti de röstat på och dels ett antal valsociologiska frågor. Undersökningsmetoden har med framgång använts i ett flertal länder för prognos- och analysändamål. Den första vallokalsundersökningen i Sverige genomfördes vid riksdagsvalet 1991. Liknande undersökningar har sedan dess genomförts i samband med samtliga riksdagsval, folkomröstningar och val till Europaparlamentet.
I VALU delas Sverige (valkretsarna) upp i geografiska regioner grupperade kring större högskolestäder. I var och en av regionerna engageras en högskolelärare som regional undersökningsledare. Undersökningsledarna fungerar som arbetsledare för de fältombud som genomför undersökningen i vallokalerna respektive de förtida röstningslokalerna. Samtliga undersökningsledare har kunskaper i statistisk metodik.
Syfte:
Ge ett analysunderlag för den valvaka som sändes i Sveriges Television under valkvällen, samt för andra efte
En vallokalsundersökning innebär att man frågar ett urval av väljare då de lämnar vallokalen dels vilket parti de röstat på och dels ett antal valsociologiska frågor. Undersökningsmetoden har med framgång använts i ett flertal länder för prognos- och analysändamål. Den första vallokalsundersökningen i Sverige genomfördes vid riksdagsvalet 1991. Liknande undersökningar har sedan dess genomförts i samband med samtliga riksdagsval, folkomröstningar och val till Europaparlamentet.
I VALU delas Sverige (valkretsarna) upp i geografiska regioner grupperade kring större högskolestäder. I var och en av regionerna engageras en högskolelärare som regional undersökningsledare. Undersökningsledarna fungerar som arbetsledare för de fältombud som genomför undersökningen i vallokalerna respektive de förtida röstningslokalerna. Samtliga undersökningsledare har kunskaper i statistisk metodik.
Syfte:
Ge ett analysunderlag för den valvaka som sändes i Sveriges Television under valkvällen, samt för andra eftervalsanalyser. Visa mindre..
Data innefattar personuppgifter
Nej
Analysenhet
Population
Svenska valmanskåren
Tidsdimension
Urvalsmetod
Med hjälp av statistik rörande genomförd poströstning vid riksdagsvalet 1998 från Posten valdes 40 poströstningsställen ut för att ingå i VALU 2002. Vid de utvalda poströstningsställena fick de som poströstade under ett slumpmässigt valt förmiddags- respektive eftermiddagspass under undersökningsperioden 2-14 september 2003 fylla i enkäten. Förmiddagspasset och eftermiddagspasset var tillsammans fyra timmar. Start- och slutpunkt för respektive pass valdes slumpmässigt.
Under valdagen, 15 september 2003, genomfördes undersökningen i 80 valdistrikt (vallokaler). Valdistrikten var fördelade på de olika regionerna i enlighet med regionernas storlek vad avser antalet röstberättigade. Detta innebär till exempel att det i två regioner utvaldes färre valdistrikt än i de övriga två regionerna. Inom varje region valdes så genom slumpmässigt stratifierat urval (stratifierat efter storlek och geografiskt läge inom regionen) de valdistrikt som skulle ingå i undersökningen. På detta sätt kom 80 valdistrikt att utväljas. För varje distrikt utvaldes därefter ett förmiddagspass och ett eftermiddagspass, vilka
Under valdagen, 15 september 2003, genomfördes undersökningen i 80 valdistrikt (vallokaler). Valdistrikten var fördelade på de olika regionerna i enlighet med regionernas storlek vad avser antalet röstberättigade. Detta innebär till exempel att det i två regioner utvaldes färre valdistrikt än i de övriga två regionerna. Inom varje region valdes så genom slumpmässigt stratifierat urval (stratifierat efter storlek och geografiskt läge inom regionen) de valdistrikt som skulle ingå i undersökningen. På detta sätt kom 80 valdistrikt att utväljas. För varje distrikt utvaldes därefter ett förmiddagspass och ett eftermiddagspass, vilka tillsammans utgjorde tre timmar. Passens start- och slutpunkt valdes slumpmässigt. Visa mindre..
Tidsperiod(er) som undersökts
2002 – 2002
Variabler
49
Antal individer/objekt
8936
Dataformat / datastruktur
Geografisk utbredning
Geografisk plats: Sverige
Högsta geografiska enhet
Land
Forskningsområde
Val (CESSDA Topic Classification)
Politiska beteenden och attityder (CESSDA Topic Classification)
Samhällsvetenskap (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Statsvetenskap (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Sortera på namn | Sortera efter år
Hernborn, Hans (2002). Valu : Swedish exit polls. Stockholm: Sveriges television (SVT)
Libris
Hernborn, Hans, Holmberg, Sören & Näsman, Per (2006). Valu i allmänhetens tjänst. Stockholm: Sveriges television (SVT)
Swepub
|
Till lärosätets (gu) databas
|
Libris
Hernborn, Hans, Holmberg, Sören, Näsman, Per, & Thedéen, Torbjörn (2003) Valu : Sveriges Televisions vallokalsundersökningar. Stockholm: SVT.
Arndt, C. (2013). The Electoral Consequences of Third Way Welfare State Reforms: Social Democracy's Transformation and its Political Costs. Amsterdam University Press.
Libris
|
Läs fulltext
ISBN:
978-90-8964-450-3
Jussila Hammes, J., Political economics or Keynesian demand-side policies: What determines transport
infrastructure investment in Swedish municipalities?, Research in Transportation Economics (2015), http://dx.doi.org/10.1016/
j.retrec.2015.07.007
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0739885915000323
ISSN:
0739-8859
Om du publicerat något baserat på det här datamaterialet, meddela gärna SND en referens till din(a) publikation(er). Är du ansvarig för katalogposten kan du själv uppdatera metadata/databeskrivningen via DORIS.
