Medievalundersökningen folkomröstningen 1980 - Nyhetsanalysen

SND-ID: snd0199-1. Version: 1.0. DOI: https://doi.org/10.5878/002626

Ingår i samling hos SND: Medievalundersökningarna

Tillhörande dokumentation

Citering

Skapare/primärforskare

Kent Asp - Göteborgs universitet, Institutionen för journalistik medier och kommunikation

Forskningshuvudman

Göteborgs universitet - Statsvetenskapliga institutionen rorId

Beskrivning

I samband med valet 1979 genomfördes vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet en större studie av det politiska innehållet i press, radio och TV. Syftet med studien var att besvara frågeställningar kring massmediernas innehåll och effekter.

I samband med folkomröstningen om kärnkraft i mars 1980 genomfördes den andra studien i serien. Undersökningen innehåller dels en detaljerad kampanjstudie över de nyhetsrapporter som förekom i tryckt press, tv och radio under de tio sista veckorna före valdagen. Den andra delen av undersökningen utgörs av en analys av tidningarnas ledarmaterial och televisionens övriga programutbud under tioveckorsperioden.

Syfte:

Att beskriva, kartlägga och analysera nyhetsmedias rapportering av valrörelsen 1980.

Data innefattar personuppgifter

Nej

Språk

Metod och utfall

Analysenhet

Population

Nyhetsanalysen: Artikel (storstadstidningar), inslag (radio/TV) Ledaranalysen: Ledarartikel (storstadstidningar/landsortstidningar)

Urvalsmetod

Icke-sannolikhetsurval: syftesurval

Det medieurval som utnyttjas i kampanjstudien är inte i statistisk mening ett representativt urval av svenska massmedier. De tidningar som ingår har t ex inte valts ut genom ett slumpmässigt urvalsförfarande. De medier som tagits med i undersökningen har valts ut med utgångspunkt från huvudsakligen effektorienterad urvalsprincip. Den effektorienterade urvalsprincipen innebär att medier med stor spridning tagits med. Anledningen till detta är att ett av undersökningens huvudsyften är att studera medieeffekter. Man har därför försökt få med sådana medier i undersökningen som många väljare exponerar sig för. Detta har inneburit att exempelvis nyhetsprogrammen i radio och TV tagits med i undersökningen liksom de upplagemässigt största tidningarna i Sverige. Den effektorienterade urvalsprincipen har kompletterats med en grupprepresentativ urvalsprincip vilket innebär att olika typer av medier skall vara representerade i urvalet. I detta fall är två gruppkriterier av intresse - dels medietyp, dels mediets politiska färg. När det gäller medietyp är radio och TV samt storstadspressen redan representer

... Visa mer..
Det medieurval som utnyttjas i kampanjstudien är inte i statistisk mening ett representativt urval av svenska massmedier. De tidningar som ingår har t ex inte valts ut genom ett slumpmässigt urvalsförfarande. De medier som tagits med i undersökningen har valts ut med utgångspunkt från huvudsakligen effektorienterad urvalsprincip. Den effektorienterade urvalsprincipen innebär att medier med stor spridning tagits med. Anledningen till detta är att ett av undersökningens huvudsyften är att studera medieeffekter. Man har därför försökt få med sådana medier i undersökningen som många väljare exponerar sig för. Detta har inneburit att exempelvis nyhetsprogrammen i radio och TV tagits med i undersökningen liksom de upplagemässigt största tidningarna i Sverige. Den effektorienterade urvalsprincipen har kompletterats med en grupprepresentativ urvalsprincip vilket innebär att olika typer av medier skall vara representerade i urvalet. I detta fall är två gruppkriterier av intresse - dels medietyp, dels mediets politiska färg. När det gäller medietyp är radio och TV samt storstadspressen redan representerade i urvalet genom den effektorienterade urvalsprincipen, eftersom de uppfyller kravet på en stor publik. Den medietyp som saknas är landsortspress.Tidningar från den gruppen har valts ut med hjälp av det andra urvalskriteriet -politisk färg. Av resursskäl har enbart landsortstidningar från var och en av de fyra största riksdagspartierna tagits med i urvalet. Medieurvalet kan således inte behandlas som ett riksrepresentativt urval av svenska medier. Men eftersom tv:s nyhetssändningar i princip når alla svenska hushåll och de 11 storstadstidningarna når ca 4 miljoner hushåll dagligen kan urvalet ändå betraktas som representativt i den meningen att det täcker en mycket stor andel av den svenska befolkningen. Visa mindre..

Tidsperiod(er) som undersökts

1980

Variabler

118

Antal individer/objekt

9271

Dataformat / datastruktur

Datainsamling
  • Insamlingsmetod: Kodning av innehåll
  • Tidsperiod(er) för datainsamling: 1980-01-14 – 1980-03-23
  • Datainsamlare: Göteborgs universitet, Statsvetenskapliga institutionen
  • Datakälla: Kommunikation: Offentlig, Kommunikation
Geografisk täckning

Geografisk utbredning

Geografisk plats: Sverige

Administrativ information

Ansvarig institution/enhet

Statsvetenskapliga institutionen

Finansiering

  • Finansiär: Riksbankens jubileumsfond
Ämnesområde och nyckelord

Forskningsområde

Energi och naturresurser (CESSDA Topic Classification)

Val (CESSDA Topic Classification)

Politisk ideologi (CESSDA Topic Classification)

Samhällsvetenskap (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Statsvetenskap (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Medievetenskap (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Media (CESSDA Topic Classification)

Publikationer

Sortera på namn | Sortera efter år

Asp, K., Hedberg, P., & Esaiasson, P. (1985) Massmedieundersökning : folkomröstningen 1980 : teknisk rapport. Göteborg: Department of Political Science.
ISSN: 0282-311X

Holmberg, Sören & Asp, Kent (1984) Kampen om kärnkraften : några resultat från väljar- och mediestudier i samband med 1980 års folkomröstning. Göteborg: Dept. of Political Science

Om du publicerat något baserat på det här datamaterialet, meddela gärna SND en referens till din(a) publikation(er). Är du ansvarig för katalogposten kan du själv uppdatera metadata/databeskrivningen via DORIS.

Publicerad: 2015-03-26
Senast uppdaterad: 2020-05-14