Primärpreventiva studien I Göteborg är ett multifaktoriellt interventionsprogram för koronar hjärtsjukdom, stroke och total dödlighet. Studien administreras av Sektionen för Preventiv Kardiologi vid Östra Sjukhuset, Institutionen för Medicin, Göteborgs Universitet. Studien startade 1970. Interventionsgruppen bestod av 10 004 män. Två kontrollgrupper var av samma storlek. Studiedeltagarna var alla män i Göteborg födda 1915-1922 och 1924-1925. Den första gruppen som undersöktes var män födda 1915 och den första screeningen avslutade 1973 med männen födda 1925. En andra undersökningsomgång startade 1974 och avslutades 1977,och en sista omgång genomfördes tio år efter den första, 1980 till 1983. Deltagarna var 47-55 år då studien började och 57-65 år vid den avslutande undersökningen. Deltagarfrekvensen var 75% (n=7495). Interventionsgruppen och ett urval på 2% av kontrollgrupp 1 mottog ett frågeformulär om familjehistorik angående hjärtsjukdom och stroke, subjektiva hjärtsymptom, hypertention, rökvanor, fysisk aktivitet på arbete och fritid samt stress. Det genomfördes också en undersökning där vikt, längd, total serum-kolesterol, blodtryck, EKG, samt en intervju ingick. I kontrollgruppen vidtogs inga ytterligare åtgärder. Deltagarna i interventionsgruppen fick behandling för riskfaktorerna högt serum-kolesterol, högt blodtryck och rökning. Effekten av interventionen mättes i alla deltagarna i interventionsgruppen (n=7517), och i ett slumpvis urval på 11% av kontrollgrupp 1 (n=826) fyra år efter att de gick med i studien. Tio år efter inträdet i studien inviterades ett nytt urval på 20% av interventionsgruppen och kontrollgrupp 1 till undersökning. Av dessa kom 1473 personer från interventionsgruppen och 1404 från kontrollgrupp 1.
Data för interventionsgruppen finns hos SND.

Syfte:

1 - att analysera i vilken utsträckning det var möjligt att åstadkomma förändringar av riskfaktorer i en slumpvis utvald population av medelålders svenska män med hjälp av ett populationsbaserad interventionsprogram som kan hanteras av ett begränsat antal läkare och paramedicinsk personal . 2 - att mäta effekten av interventionsprogrammet på förekomsten av icke-dödlig och dödlig hjärtinfarkt och stroke samt den totala dödligheten i interventionsgruppen jämfört med två kontrollgrupper också slumpmässigt utvalda från den allmänna befolkningen. Visa mindre..

Data innefattar personuppgifter

Nej

Språk

Svenska

Metod och utfall

Analysenhet

Individ

Population

Män födda 1915-1922 och 1924-1925

Tidsdimension

Longitudinell

Studiedesign

Experimentell studie

Urvalsmetod

Sannolikhetsurval: obundet slumpmässigt urval

Tidsperiod(er) som undersökts

1970 – 1983

Variabler

152

Antal individer/objekt

7495

Svarsfrekvens/deltagarfrekvens

75%

Dataformat / datastruktur

Numeriska

Datainsamling

Datainsamling 1

Insamlingsmetod: Självadministrerat frågeformulär
Tidsperiod(er) för datainsamling: 1974 – 1977
Datakälla: Befolkningsgrupp, Biologiska prover

Datainsamling 2

Insamlingsmetod: Fysiska mätningar och tester
Tidsperiod(er) för datainsamling: 1974 – 1977
Datainsamlare: Göteborgs universitet, Avdelningen för akut och kardiovaskulär medicin
Datakälla: Befolkningsgrupp, Biologiska prover

Geografisk täckning

Geografisk utbredning

Geografisk plats: Sverige

Geografisk beskrivning: Göteborgs kommun

Lägsta geografiska enhet

Kommun

Administrativ information

Ansvarig institution/enhet

Avdelningen för akut och kardiovaskulär medicin

Ämnesområde och nyckelord

Forskningsområde

Medicin och hälsovetenskap (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Klinisk medicin (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Kardiologi (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Hälsa (CESSDA Topic Classification)

Nyckelord

Hälsokontroll, Kroppssammansättning, Elektrokardiografi, Hjärtsvikt, Longitudinella studier, Träning, Populationsövervakning, Socioekonomiska faktorer, Läkemedelsterapi, Riskfaktorer, Medelålders personer, Övervikt, Dödlighet, Hjärtinfarkt, Stroke, Anamnes, Blodsocker, Diabetes, Epidemiologi, Fetma, Kardiovaskulära sjukdomar, Hälsa, Högt blodtryck, Insulin, Kaffe, Kolesterol, Kranskärlssjukdom, Kroppslängd, Kroppsvikt, Kärlkramp, Rökning, Sjukdom, Sjuklighet, Leverans av hälso- och sjukvård, Psykologisk stress, Sömn- och vakenhetsstörningar, Triglycerider, Ärftlighet, Swedish cohort consortium (scc), Cohorts.se

Publikationer

Sortera på namn | Sortera efter år

Jood K, Jern C, Wilhelmsen L, Rosengren A. Body mass index in mid-life is associated with a first stroke in men: a prospective population study over 28 years. Stroke 2004;35:2764-9.

Rosengren A, Skoog I, Gustafson D, Wilhelmsen L. Body mass index, other cardiovascular risk factors, and hospitalization for dementia. Arch Intern Med 2005;165:321-6.

Eriksson P, Wilhelmsen L, Rosengren A. Bundle-branch block in middle-aged men: risk of complications and death over 28 years. The Primary Prevention Study in Goteborg, Sweden. Eur Heart J 2005;26:2300-6.

Schaufelberger M, Rosengren A. Heart failure in different occupational classes in Sweden. Eur Heart J 2007;28:212-8.

Rosengren A, Fredén M, Hansson PO, Wilhelmsen L, Wedel H, Eriksson H. Psychosocial factors and venous thromboembolism: a long-term follow-up study of Swedish men. J Thromb Haemost 2008;6:558-64.

Adlerberth AM, Rosengren A, Wilhelmsen L. Diabetes and long-term risk of mortality from coronary and other causes in middle-aged Swedish men. A general population study. Diabetes Care. 1998 Apr;21(4):539-45.

Almgren T, Persson B, Wilhelmsen L, Rosengren A, Andersson OK. Stroke and coronary heart disease in treated hypertension - a prospective cohort study over three decades. J Intern Med. 2005 Jun;257(6):496-502.

Rosengren A, Tibblin G, Wilhelmsen L. Self-perceived psychological stress and incidence of coronary artery disease in middle-aged men. Am J Cardiol 1991;68:1171-5.

Wilhelmsen L, Berglund G, Elmfeldt D, et al. The multifactor primary prevention trial in Göteborg, Sweden. Eur Heart J 1986;7:279-88.

Molnár P, Stockfelt L, Barregard L, Sallsten G. Residential NOx exposure in a 35-year cohort study. Changes of exposure, and comparison with back extrapolation for historical exposure assessment. Atmospheric Environment 115 (2015) 62e69. doi:10.1016/j.atmosenv.2015.05.055.
Läs fulltext

Stockfelt L, Andersson EM, Molnár P, Rosengren A, Wilhelmsen L, Sallsten G, Barregard L. Long term effects of residential NOx exposure on total and cause-specific mortality and incidence of myocardial infarction in a Swedish cohort. EnvironmentalResearch142(2015)197-206. doi:10.1016/j.envres.2015.06.045
Läs fulltext

Visa mer.. (11)

Om du publicerat något baserat på det här datamaterialet, meddela gärna SND en referens till din(a) publikation(er). Är du ansvarig för katalogposten kan du själv uppdatera metadata/databeskrivningen via DORIS.