Även välfärdslandet Sverige har påtagliga socioekonomiska skillnader i hälsa. Dessa skillnader återkommer oavsett om man använder mått på socioekonomisk status (SES) i form av utbildningsnivå, inkomst eller yrkesstatus. Skillnaderna återkommer också för dödlighet och sjuklighet oavsett diagnos samt för självskattad hälsa men är särskilt väl visat för risk att insjukna och dö i hjärtinfarkt, med dubbel risk i låg SES. Orsakerna är inte klarlagda. Vi vet att låg SES är förenat med mer ogynnsamma levnadsvanor, men dessa kan bara förklara en del av SES skillnader i hälsa. En möjlig förklaring är effekt av psykosociala faktorer. En ogynnsam psykosocial karaktäristisk med höga nivåer av psykosociala riskfaktorer eller bristande tillgång till psykologiska resurser är idag välkända prediktorer för hjärtinfarkt och också vanligare i låg SES. Vi, och andra, har visat att dessa samvarierar med bristande funktion i HPA axeln och försvagad kortisolreaktivitet liksom med höjda nivåer av markörer för låggradig inflammation och plaque vulnerabilitet som också är prediktorer för hjärtinfarkt.

Vårt syfte är att, prospektivt, studera om och hur psykosociala faktorer, särskilt psykologiska resurser, kan förklara SES skillnader i insjuknande och död i hjärtinfarkt samt om observerade effekter kan förklaras av biologiska markörer för HPA-funktion, inflammation och plaque vulnerabilitet.

Vi studerar två kohorter av deltagare (45-70 år, 50% kvinnor) båda slumpmässigt valda ur befolkningen och där datainsamling följt samma protokoll. Datainsamling: kohort I 2003-2004 (n=1007); kohort II 2012-2015 (n=7051) innefattade omfattade frågeformulär om SES, psykosociala riskfaktorer, psykologiska resurser, levnadsvanor och aktuell sjukdom, antropometriska mått, saliv-prov i hemmet och blodprov som sparas i biobank. Huvudutfall är hjärtinfarkt och instabil angina, vars data kommer att jämföras med kontroller i en nested case-control design.

Medan insjuknande och död i hjärninfarkt sjunker kvarstår oförändrade SES skillnader, och orsakerna till detta är inte klarlagda. Det saknas prospektiva studier som studerar betydelsen av psykosociala faktorer, särskilt psykologiska resurser, och som samtidigt analyserar betydelsen av biologiska mekanismer länkade till stress, inflammation och sårbarhet.
Detaljerad information om studiedesign, studiepopulation och tidslinje finns i seprat dokument under fliken Dokumentation.

Kohort 1: Datainsamling avser ett slumpmässigt urval av befolkningen i Östergötland. Deltagarna besvarade omfattande enkäter med validerade instrument, samlade saliv i hemmet morgon och kväll, besökte en vårdcentral för kroppsmått, och provtagning. Rutinprover såsom blodsocker och lipidstatus analyserades direkt. Därefter har prover förvarats frysta i Linköpings Biobank.

Kohort 2: Datainsamling avser ett slumpmässigt urval av befolkningen i Östergötland och Jönköping. Deltagarna besvarade omfattande enkäter med validerade instrument, samlade saliv i hemmet morgon och kväll, besökte en vårdcentral för kroppsmått, och provtagning. Rutinprover såsom blodsocker och lipidstatus analyserades direkt. Därefter har prover förvarats frysta i Linköpings Biobank. Visa mindre..

Data innefattar personuppgifter

Data innehåller känsliga personuppgifter

Typ av personuppgifter

Medicinska data

Kodnyckel existerar

Metod och utfall

Analysenhet

Individ

Tidsdimension

Longitudinell

Urvalsmetod

Sannolikhetsurval

Randomiserat urval från normalbefolkningen.

Tidsperiod(er) som undersökts

2003-09-30 – 2004-03-03

2012-08-21 – 2015-12-31

Studie kopplad till biobank

Antal individer/objekt

1007

Dataformat / datastruktur

Numeriska

Datainsamling

Datainsamling 1

Insamlingsmetod: Mätningar och tester
Tidsperiod(er) för datainsamling: 2003-09-30 – 2004-03-03
Datainsamlare: Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa
Antal svar: 1007
Datakälla: Befolkningsgrupp

Datainsamling 2

Insamlingsmetod: Självadministrerat frågeformulär
Tidsperiod(er) för datainsamling: 2003-09-30 – 2004-03-03
Datainsamlare: Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa
Antal svar: 1007
Datakälla: Befolkningsgrupp

Datainsamling 3

Insamlingsmetod: Självadministrerat frågeformulär
Tidsperiod(er) för datainsamling: 2012-08-21 – 2015-12-31
Datainsamlare: Linköpings Universitet, Institutionen för medicin och hälsa
Antal svar: 7051
Datakälla: Befolkningsgrupp

... Visa mer..

Datainsamling 1

Insamlingsmetod: Mätningar och tester
Tidsperiod(er) för datainsamling: 2003-09-30 – 2004-03-03
Datainsamlare: Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa
Antal svar: 1007
Datakälla: Befolkningsgrupp

Datainsamling 2

Insamlingsmetod: Självadministrerat frågeformulär
Tidsperiod(er) för datainsamling: 2003-09-30 – 2004-03-03
Datainsamlare: Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa
Antal svar: 1007
Datakälla: Befolkningsgrupp

Datainsamling 3

Insamlingsmetod: Självadministrerat frågeformulär
Tidsperiod(er) för datainsamling: 2012-08-21 – 2015-12-31
Datainsamlare: Linköpings Universitet, Institutionen för medicin och hälsa
Antal svar: 7051
Datakälla: Befolkningsgrupp

Datainsamling 4

Insamlingsmetod: Mätningar och tester
Tidsperiod(er) för datainsamling: 2012-08-21 – 2015-12-31
Datainsamlare: Linköpings Universitet, Institutionen för medicin och hälsa
Antal svar: 7051
Datakälla: Befolkningsgrupp

Visa mindre..

Geografisk täckning

Geografisk utbredning

Geografisk plats: Sverige, Östergötlands län, Jönköpings län

Administrativ information

Ansvarig institution/enhet

Institutionen för medicin och hälsa

Etikprövning

Linköping - dnr 02-324 and 2012/8031

Ämnesområde och nyckelord

Forskningsområde

Medicin och hälsovetenskap (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Hälsa (CESSDA Topic Classification)

Nyckelord

Socioekonomiska faktorer, Inflammation, Cohorts.se, Stress, Psykosociala faktorer, Psykologiska resurser

Publikationer

Sortera på namn | Sortera efter år

Garvin, P., Jonasson, L., Nilsson, L., Falk, M., & Kristenson, M. (2015). Plasma Matrix Metalloproteinase-9 Levels Predict First-Time Coronary Heart Disease: An 8-Year Follow-Up of a Community-Based Middle Aged Population. In PLOS ONE (Vol. 10, Issue 9, pp. e0138290-). https://doi.org/10.1371/journal.pone.0138290
DOI: https://doi.org/10.1371/journal.pone.0138290
URN: urn:nbn:se:liu:diva-122112
SwePub: oai:DiVA.org:liu-122112

Garvin, P., Nilsson, E., Ernerudh, J., & Kristenson, M. (2015). The joint subclinical elevation of CRP and IL-6 is associated with lower health-related quality of life in comparison with no elevation or elevation of only one of the biomarkers. In Quality of Life Research (Vol. 25, Issue 1, pp. 213–221). https://doi.org/10.1007/s11136-015-1068-6
URN: urn:nbn:se:liu:diva-124641
DOI: https://doi.org/10.1007/s11136-015-1068-6
SwePub: oai:DiVA.org:liu-124641

Granström, F., Molarius, A., Garvin, P., Elo, S., Feldman, I., & Kristenson, M. (2015). Exploring trends in and determinants of educational inequalities in self-rated health. In Scandinavian Journal of Public Health (Vol. 43, Issue 7, pp. 677–686). https://doi.org/10.1177/1403494815592271
URN: urn:nbn:se:liu:diva-122099
DOI: https://doi.org/10.1177/1403494815592271
SwePub: oai:DiVA.org:liu-122099

Pössel, P., Mitchell, A. M., Sjögren, E., & Kristenson, M. (2015). Do Depressive Symptoms Mediate the Relationship Between Hopelessness and Diurnal Cortisol Rhythm? In International Journal of Behavioral Medicine (Vol. 22, Issue 2, pp. 251–257). https://doi.org/10.1007/s12529-014-9422-6
DOI: https://doi.org/10.1007/s12529-014-9422-6
URN: urn:nbn:se:liu:diva-115573
SwePub: oai:DiVA.org:liu-115573

Visa mer.. (4)

Om du publicerat något baserat på det här datamaterialet, meddela gärna SND en referens till din(a) publikation(er). Är du ansvarig för katalogposten kan du själv uppdatera metadata/databeskrivningen via DORIS.