VALU 2024 - SVT:s vallokalsundersökning Europaparlamentsvalet 2024

SND-ID: 2024-460. Version: 1. DOI: https://doi.org/10.5878/0a36-qw17

Ingår i samling hos SND: SVT:s vallokalsundersökningar

Citering

Alternativ titel

VALU 2024 EU

Skapare/primärforskare

Henrik Ekengren Oscarsson - Göteborgs universitet, Statsvetenskapliga institutionen orcid

Per Näsman - Kungliga tekniska högskolan, Gruppen för säkerhetsforskning

Sören Holmberg - Göteborgs universitet, Statsvetenskapliga institutionen

Mikael Pettersson - Sveriges Television

Forskningshuvudman

Sveriges Television AB rorId

Beskrivning

Denna vallokalsundersökning genomfördes i anslutning till Europaparlamentsvalet den 9 juni 2024 av Sveriges Television i samarbete med forskare vid Gruppen för säkerhetsforskning, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Stockholm och Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Huvudsyftet med VALU 2024 EU var, liksom för tidigare VALU, att ge ett analysunderlag för den valvaka som sändes i Sveriges Television under valkvällen, samt för andra eftervalsanalyser.

Vallokalsundersökningar innebär att man frågar ett urval av väljare då de lämnar vallokalen vilket parti de röstat på, men också ett antal valsociologiska frågor. Undersökningsmetoden har med framgång använts i ett flertal länder för prognos- och analysändamål. Den första vallokalsundersökningen i Sverige genomfördes vid riksdagsvalet 1991. Liknande undersökningar har sedan dess genomförts i samband med samtliga riksdagsval, folkomröstningar och val till Europaparlamentet.

Totala antalet svarsenkäter i VALU 2024 EU var 11 565. Samtliga låg till grund för analyserna under valvakan. Svarsfrekvensen bedömdes totalt till cirka 70

... Visa mer..
Denna vallokalsundersökning genomfördes i anslutning till Europaparlamentsvalet den 9 juni 2024 av Sveriges Television i samarbete med forskare vid Gruppen för säkerhetsforskning, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Stockholm och Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Huvudsyftet med VALU 2024 EU var, liksom för tidigare VALU, att ge ett analysunderlag för den valvaka som sändes i Sveriges Television under valkvällen, samt för andra eftervalsanalyser.

Vallokalsundersökningar innebär att man frågar ett urval av väljare då de lämnar vallokalen vilket parti de röstat på, men också ett antal valsociologiska frågor. Undersökningsmetoden har med framgång använts i ett flertal länder för prognos- och analysändamål. Den första vallokalsundersökningen i Sverige genomfördes vid riksdagsvalet 1991. Liknande undersökningar har sedan dess genomförts i samband med samtliga riksdagsval, folkomröstningar och val till Europaparlamentet.

Totala antalet svarsenkäter i VALU 2024 EU var 11 565. Samtliga låg till grund för analyserna under valvakan. Svarsfrekvensen bedömdes totalt till cirka 70 procent.

Utgående från VALU 2024 EU beräknades med hjälp av viktning en prognos för slutresultatet av Europaparlamentsvalet 2024. Prognosen, publicerad av SVT klockan 20:00 på valkvällen, redovisas tillsammans med valmyndighetens officiella slutliga röstsammanräkning i en tabell i dokumentet VALU24 Bakgrund. Visa mindre..

Data innefattar personuppgifter

Nej

Språk

Metod och utfall

Analysenhet

Population

Svenska valmanskåren

Urvalsmetod

Blandat sannolikhets- och icke-sannolikhetsurval

I VALU 2024 delades Sverige in i fyra geografiska regioner; söder, väster, öster och norr, grupperade kring högskolestäderna Lund, Göteborg, Stockholm respektive Östersund. I var och en av regionerna engagerades en regional undersökningsledare. Undersökningsledarna fungerade som arbetsledare för de totalt cirka 230 fältombud som genomförde undersökningen i vallokalerna respektive de förtida röstningslokalerna.

Med hjälp av statistik rörande genomförd poströstning vid tidigare val från Posten respektive Valmyndigheten, och information från Valmyndigheten avseende de röstningslokaler som fanns för förtidsröstning vid detta Riksdagssvalet 2022, valdes 55 röstningslokaler för förtida röstning ut för att ingå i VALU 2022. Vid de utvalda röstningsställena fick de som förtidsröstade under ett slumpmässigt valt förmiddags- respektive eftermiddagspass under undersökningsperioden 3 september till 10 september 2022 fylla i enkäten. Förmiddagspasset och eftermiddagspasset var tillsammans fyra timmar. Start- och slutpunkt för respektive pass valdes slumpmässigt.

Andelen som inte ville fylla i enkäten vi

... Visa mer..
I VALU 2024 delades Sverige in i fyra geografiska regioner; söder, väster, öster och norr, grupperade kring högskolestäderna Lund, Göteborg, Stockholm respektive Östersund. I var och en av regionerna engagerades en regional undersökningsledare. Undersökningsledarna fungerade som arbetsledare för de totalt cirka 230 fältombud som genomförde undersökningen i vallokalerna respektive de förtida röstningslokalerna.

Med hjälp av statistik rörande genomförd poströstning vid tidigare val från Posten respektive Valmyndigheten, och information från Valmyndigheten avseende de röstningslokaler som fanns för förtidsröstning vid detta Riksdagssvalet 2022, valdes 55 röstningslokaler för förtida röstning ut för att ingå i VALU 2022. Vid de utvalda röstningsställena fick de som förtidsröstade under ett slumpmässigt valt förmiddags- respektive eftermiddagspass under undersökningsperioden 3 september till 10 september 2022 fylla i enkäten. Förmiddagspasset och eftermiddagspasset var tillsammans fyra timmar. Start- och slutpunkt för respektive pass valdes slumpmässigt.

Andelen som inte ville fylla i enkäten vid de förtida röstningslokalerna var cirka 40 %. Siffran baserar sig helt på bedömningar av fältombuden då ingen kontroll av antalet som inte ville delta eller kartläggning av deras bakgrundsvariabler eller motiv för sitt beslut att inte vilja delta gjordes. Spontant uppgav huvuddelen av de som inte ville delta tidsbrist som motivet för vägran.

Under valdagen, 11 september 2022, genomfördes VALU 2022 vid 105 vallokaler. Vallokalerna var fördelade på de olika regionerna i enlighet med regionernas storlek vad avser antalet röstberättigade. Detta innebär till exempel att det i en region utvaldes fler vallokaler än i de övriga tre regionerna. Inom varje region valdes så genom slumpmässigt stratifierat urval (stratifierat efter storlek och geografiskt läge inom regionen) de valdistrikt som skulle ingå i VALU 2022. På detta sätt kom 105 valdistrikt att utväljas. För varje valdistrikt utvaldes därefter ett förmiddagspass och ett eftermiddagspass, vilka tillsammans utgjorde tre och en halv timme. Passens start- och slutpunkt valdes slumpmässigt.

Andelen vägrare bedöms av fältombuden som genomgående lägre än vid de förtida röstningsställena.

Överföringen av enkätsvaren från fältombuden till SVT:s VALU-system fungerade väl. Sammanlagt överfördes 11160 enkätsvar. Samtliga enkätsvar ingår i den databas som lämnats till Svensk Nationell Datatjänst. Visa mindre..

Tidsperiod(er) som undersökts

2024 – 2024

Variabler

52

Antal individer/objekt

11565

Dataformat / datastruktur

Datainsamling
  • Insamlingsmetod: Självadministrerat frågeformulär: papper
  • Tidsperiod(er) för datainsamling: 2024-05-31 – 2024-06-09
  • Datainsamlare: Sveriges Television AB
  • Instrument: VALU2024 (Strukturerat frågeformulär)
  • Antal svar: 11565
  • Datakälla: Befolkningsgrupp
Geografisk täckning

Geografisk utbredning

Geografisk plats: Sverige

Högsta geografiska enhet

Land

Administrativ information
Ämnesområde och nyckelord

Forskningsområde

Val (CESSDA Topic Classification)

Politiska beteenden och attityder (CESSDA Topic Classification)

Samhällsvetenskap (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Statsvetenskap (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Publikationer

Versioner

Version 1. 2024-10-29

Version 1: 2024-10-29

DOI: https://doi.org/10.5878/0a36-qw17

Hemsida

Relaterade forskningsdata i SND:s katalog

Ingår i samling hos SND

Publicerad: 2024-10-29
Senast uppdaterad: 2024-11-21