Svensk förskola är en förskola för alla barn och fri lek är en viktig pedagogisk aktivitet. Frågan är om alla barn är delaktiga (dvs, befinner sig i viktiga aktiviteter och är engagerade när dom är där) i tillräcklig omfattning i förskolans fria lek? Denna studie ämnar utforska barns observerade delaktighet utifrån kvantitativa observationsdata och ett person-orienterat analyssätt. Flera systematiska ögonblicksobservationer á 3 sekunder (M = 19.50, SD = 8.40) av enskilda barn (n = 453) med en minimålder om 36 månader, genomfördes kontinuerligt under 1-2 heldagar på 56 förskoleavdelningar i sydöstra Sverige. Enbart observationer där den överordnade aktiviteten (activity setting) var fri lek (inne samt ute) användes i analysen. De summerade observationerna resulterade i frekvensdata för fyra typer av aktiviteter; låtsaslek, associativ/kooperativ lek, närhet till liten grupp inkl. lärare, samt nivå av engagemang (nivå av fokus eller ansträngning i aktiviteten) och valdes ut som viktiga utifrån svensk förskolekontext och tidigare forskning. Proportioner (dividerat på individens totala antal observationer i fri lek) av de enskilda aktiviteterna räknades ut. De fyra proportionsvariablerna användes i en serie av klusteranalyser för att hitta distinkta och tolkningsbara kluster eller mönster av delaktighet där barnen i ett kluster i hög grad liknade varandra i samtliga variabler, och samtidigt var olika från barn i övriga kluster. Klustren jämfördes sedan baserat barn karaktäristika (ålder, kön, behov av särskilt stöd, erhåller modersmålsstöd) besvarade av förskolepersonal, och förskoleavdelningskaraktäristika (antal barn, antal personal, barn/personal ratio, antal barn med modersmålsstöd, antal barn i behov av särskilt stöd, antal resurspersonal) besvarade av förskolechef/rektor, för att se om vissa karaktäristika var vanligare hos vissa kluster än hos andra.

Resultaten identifierade åtta distinkta och tolkningsbara mönster som kunde ordnas från högre till lägre delaktighet. Mest intressant var två kluster av barn som indikerade låg till mycket låg observerad delaktighet, och med hög respektive låg närhet till liten grupp med lärare. Barnen i klustret med mycket lågt delaktighetsmönster och låg närhet till liten grupp med lärare var oftare barn med annat modersmål, och fler barn kom från avdelnignar med fler resurspersonal. Noterbart är att få av dessa barn ansågs behöva särskilt stöd av förskolepersonalen. Barnen kom också från olika förskoleavdelningar. Barn i klustret med lågt delaktighetsmönster och hög närhet till liten grupp med lärare kom oftare från förskoleavdelningar där fler barn hade ett annant modersmål. Ingen signifikant skillnad mellan klustren noterades i antalet barn i behov av särskilt stöd, även om tendenser kunde urskiljas.

Data har samlats in med hjälp av systematiska observationer genom det manualbaserade instrumentet Child Observation in Preschool (COP) som anpassats till svensk förskolekontext. Observationerna innebär att flera ögonblicksbilder av individuella barn görs under minst en heldag i förskolan. Flera aspekter av individens aktuella aktivitetet kodas. Därefter har data summerats på individnivå och proportionerlig fördelning av aktiviteter (dividerat med individens totala antal observationer i fri lek) har kalkylerats. Frekvensdata och proportionsdata för barn återfinns i dataseten samt bakgrundsinformation om barn och avdelningar. Visa mindre..

Data innefattar personuppgifter

Data innehåller känsliga personuppgifter

Typ av personuppgifter

Pseudonymiserad data, indirekta identifierare, frågor om särskilt stöd, modersmålsstöd, hälso/psykologisk/beteende data

Kodnyckel existerar

Språk

Engelska

Metod och utfall

Analysenhet

Individ

Population

Förskolebarn i svensk förskola i åldern 3-5 år

Tidsdimension

Tvärsnitt

Urvalsmetod

Icke-sannolikhetsurval

Data från 453 barn från två olika projekt användes i studien. Olika varianter av bekvämlighetsurval användes.

Tidsperiod(er) som undersökts

2014-09-01 – 2014-12-31

2015-09-01 – 2016-06-30

Variabler

Antal individer/objekt

453

Dataformat / datastruktur

Numeriska

Datainsamling

Datainsamling 1

Insamlingsmetod: Observation
Beskrivning av insamlingsmetod: observationer av förskolebarn
Tidsperiod(er) för datainsamling: 2014-09 – 2016-06-30
Datainsamlare: Högskolan för Lärande och Kommunikation
Instrument: Child Observation in Preschool (COP) (Datainsamlingsguide) - bygger på systematiska observationer av förskolebarn, utvecklad i USA och anpassat till svensk förskolekontext
Urvalsstorlek: 453
Antal svar: 3
Datakälla: Händelser/interaktioner, Kommunikation

Datainsamling 2

Insamlingsmetod: Självadministrerat frågeformulär
Beskrivning av insamlingsmetod: enkäter till förskolerektorer/chefer
Tidsperiod(er) för datainsamling: 2014-09 – 2015-12
Datainsamlare: Högskolan för Lärande och Kommunikation
Antal svar: 56
Datakälla: Forskningsdata

Datainsamling 3

Insamlingsmetod: Självadministrerat frågeformulär
Beskrivning av insamlingsmetod: enkäter till förskollärare
Tidsperiod(er) för datainsamling: 2014-09 – 2016-06-30
Datainsamlare: Högskolan för Lärande och Kommunikation
Antal svar: 45
Datakälla: Forskningsdata

Geografisk täckning

Geografisk utbredning

Geografisk plats: Sverige

Geografisk beskrivning: Sydöstra regionen av Sverige

Lägsta geografiska enhet

Kommun

Högsta geografiska enhet

Land

Administrativ information

Ansvarig institution/enhet

Högskolan för Lärande och kommunikation

Medverkande

Lena Almqvist - Mälardalen University, School of Health, Care, and Social Welfare

Eva Björck - Jönköping University, Högskolan för Lärande och Kommunikation

Mats Granlund - Jönköping University, Högskolan för Lärande och Kommunikation

Finansiering 1

Finansiär: FORTE
Diarienummer hos finansiär: 2013-00163

Finansiering 2

Finansiär: Socialstyrelsen

Finansiering 3

Finansiär: Vetenskapsrådet
Diarienummer hos finansiär: 2016–05555 and 2018 6995

Etikprövning

Linköping - dnr 2012/199-31

Linköping - dnr 2014/479-31

Ämnesområde och nyckelord

Forskningsområde

Utbildning (CESSDA Topic Classification)

Barn (CESSDA Topic Classification)

Obligatorisk utbildning och förskoleutbildning (CESSDA Topic Classification)

Samhällsvetenskap (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Psykologi (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Utbildningsvetenskap (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Allmän hälsa och välbefinnande (CESSDA Topic Classification)

Psykologi (CESSDA Topic Classification)

Nyckelord

Förskolebarn, Förskolor, Observation (datainsamling), Aktivitet, Språk, Engagemang, Inkludering, Fri lek, Kluster, Delaktighet, Modersmål, Särskilt stöd, Person-orienterad

Publikationer

Sortera på namn | Sortera efter år

Åström, F., Björck-Åkesson, E., Sjöman, M., & Granlund, M. (2020). Everyday environments and activities of children and teachers in Swedish preschools. Early Child Development and Care. Epub ahead of print. https://doi.org/10.1080/03004430.2020.1754209
DOI: https://doi.org/10.1080/03004430.2020.1754209
URN: urn:nbn:se:hj:diva-48650

Åström, F., & Almqvist, L. (2022). Patterns of Observed Child Participation and Proximity to a Small Group including Teacher in Swedish Preschool Free Play. Frontiers in Education, section Special Educational Needs.
: not published
DOI: https://doi.org/10.3389/feduc.2022.982837

Granlund, M., Almqvist, L., Gustafsson, P. A., Gustafsson, B. M., Golsäter, M., Prozchowska, M., & Sjöman, M. (2015). Tidig upptäckt - Tidig Insats: slutrapport [Early detection - early intervention: final report]. Retrieved from: http://ju.se/download/18.7d241c5015334a41afbaaf9/1456998747634/TUTI+Rapport+till+Socialstyrelsen.pdf. Jönköping University/CHILD

Om du publicerat något baserat på det här datamaterialet, meddela gärna SND en referens till din(a) publikation(er). Är du ansvarig för katalogposten kan du själv uppdatera metadata/databeskrivningen via DORIS.

Publicerad: 2022-08-25