Hälsorisker i arbete vid elproduktion och eldistribution

SND-ID: snd0839-1. Version: 1.0. DOI: https://doi.org/10.5878/26fn-zj06

Citering

Skapare/primärforskare

Rose-Marie Herlin - Arbetslivsinstitutet, Enheten för arbetshälsa

Forskningshuvudman

Arbetslivsinstitutet - Enheten för arbetshälsa

Beskrivning

I studier avseende yrkesmässig exponering för extremt lågfrekventa (50 - 60 Hz) elektriska och magnetiska fält har vissa störningar i biologiska system rapporterats. I slutet av 60-talet och början av 70-talet redovisades i en del tidiga epidemiologiska studier funktionella organstörningar i nerv-, cirkulations-, gastrointestinala- samt fortplantningssystemen. Sedan början av 80-talet har rapporter om cancerförekomst i dessa grupper dominerat forskarnas intresse.
Ansvarig för studien var Arbetslivsinstitutet. Undersökningsperioden sträckte sig över åren 1981- 95. I studiebasen ingick 706 nyanställda män. Information om hälsa och miljö, familj och barn, ergonomisk belastning samt subjektiv symtomatologi samlades in från frågeformulär. Datainsamling skedde vid nyanställning och sedan efter 3, 6 och 9 år. Efter 9 år var 466 deltagare kvar i kohorten med uppgifter om både exponering och hälsoutfall vid alla fyra hälsoundersökningarna. Därutöver ingick kliniska tester och blodprov. Serum har sparats och bevarats i fruset skick (-70 grader).

Syfte:

Syftet med studien var att följa och utvärdera hä

... Visa mer..
I studier avseende yrkesmässig exponering för extremt lågfrekventa (50 - 60 Hz) elektriska och magnetiska fält har vissa störningar i biologiska system rapporterats. I slutet av 60-talet och början av 70-talet redovisades i en del tidiga epidemiologiska studier funktionella organstörningar i nerv-, cirkulations-, gastrointestinala- samt fortplantningssystemen. Sedan början av 80-talet har rapporter om cancerförekomst i dessa grupper dominerat forskarnas intresse.
Ansvarig för studien var Arbetslivsinstitutet. Undersökningsperioden sträckte sig över åren 1981- 95. I studiebasen ingick 706 nyanställda män. Information om hälsa och miljö, familj och barn, ergonomisk belastning samt subjektiv symtomatologi samlades in från frågeformulär. Datainsamling skedde vid nyanställning och sedan efter 3, 6 och 9 år. Efter 9 år var 466 deltagare kvar i kohorten med uppgifter om både exponering och hälsoutfall vid alla fyra hälsoundersökningarna. Därutöver ingick kliniska tester och blodprov. Serum har sparats och bevarats i fruset skick (-70 grader).

Syfte:

Syftet med studien var att följa och utvärdera hälsorisker, utifrån rapporterad sjuklighet och med möjlighet till analys av exponeringsfaktorer i arbetsmiljön, hos en grupp av unga elarbetare inom kraftindustrin. Vidare var syftet att belysa eventuella samband mellan olika arbetsmiljöfaktorer och ohälsa. Visa mindre..

Data innefattar personuppgifter

Nej

Språk

Metod och utfall

Urvalsmetod

Urvalskriterierna för deltagande i studierna var individer som arbetade med elproduktion och eldistribution inom kraftindustrin (exklusive kärnkraftverk), som anställdes under perioden januari 1981 - juni 1985 vid företag där man anställde mer än fem elektriker under tidsperioden, samt att åldern ej skulle överstiga 40 år.

Tidsperiod(er) som undersökts

1981 – 1995

Dataformat / datastruktur

Datainsamling
Geografisk täckning

Geografisk utbredning

Geografisk plats: Sverige

Administrativ information

Ansvarig institution/enhet

Enheten för arbetshälsa

Publikationer

Siv Törnqvist, Ulf Bergqvist, Rose-Marie Herlin, Tomas Lindh, Bengt Knave
Francesco Gamberale, Åsa Kilbom, Lars-Inge Andersson, Maud Hagman,
Maria Tesarz. Hälsorisker i arbete med elproduktion och eldistribution - slutrapport från en prospektiv studie. Arbetslivsinstitutet: arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie. ISBN 91-7045-468-x ISSN 0346-7821

Om du publicerat något baserat på det här datamaterialet, meddela gärna SND en referens till din(a) publikation(er). Är du ansvarig för katalogposten kan du själv uppdatera metadata/databeskrivningen via DORIS.

Publicerad: 2007-01-01
Senast uppdaterad: 2017-06-26