Utvärdering genom uppföljning, elever födda 1967 (Elevpanel 1)

Sedan början av 1960-talet har Statistiska centralbyrån i samverkan med olika forskningsinstitutioner genomfört uppföljningsundersökningar inom skolväsendet. Dessa undersökningar har kopplats till IS-projektet (Individualstatistikprojektet vid Göteborgs universitet och UGU-projektet (Utvärdering genom uppföljning av elever) vid Högskolan för lärarutbildning i Stockholm. De båda projekten sammanslogs år 1990 till ett gemensamt projekt vid Göteborgs universitet benämnt ”Utvärdering genom uppföljning” (UGU). Hittills har tio uppföljningsundersökningar genomförts. Dessa baseras på stora och riksrepresentativa stickprov av elever och i allmänhet ingår cirka 10 000 i varje.

Utvärdering genom uppföljning (UGU) är en av landets största forskningsdatabaser inom utbildningsområdet. UGU är ett led i den centrala utvärderingen av skolan och baseras på stora riksrepresentativa stickprov från olika årskullar av elever. I den longitudinella databasen finns uppgifter om riksrepresentativa stickprov av skolelever från tio årskullar, födda mellan 1948 och 2004. Urvalet baseras på elevens födelsedag för de två första och på skolklass för de övriga kohorterna.

För varje årskull insamlas uppgifter av huvudsakligen två slag. Skoladministrativa data insamlas årligen av SCB under den tid som eleverna befinner sig inom det allmänna skolsystemet (grund- och gymnasieskolan), för de flesta årskullar med start i grundskolans åk 3. Dessa uppgifter lämnas av skolexpeditionerna och innehåller information om, bl.a. skola, klass, särskilt stöd, studieval och betyg. Uppgifter som införskaffats har varierat något bl.a. på grund av förändringar i läroplaner. En närmare beskrivning av denna datainsamling finns i rapporter utgivna av SCB och kopplade vid dataset för respektive årskull.

Enkätuppgifter från eleverna insamlas, för de flesta kohorter, första gången i grundskolans åk 6. Insamlingen i åk 6 rör bl.a. frågor om självuppfattning och intresse att lära, skolinställning, fritidsintressen, skolmotivation och framtidsplaner. De har dock haft skiftande utformning vid de 10 insamlingar som gjorts. För några årskullar insamlas enkätuppgifter även åk3 och åk9 i grundskola och i gymnasieskola.

Vidare ingår resultat från olika begåvningstest och kunskapsprov i datainsamlingen åk6. De begåvningstest som använts har varit identiska vid samtliga tillfällen förutom en (årskull födda 1987 från vilken enkätuppgifter insamlades först i åk 9). Begåvningstesten består av ett verbalt, ett spatialt och ett induktivt test, vardera innehållande 40 uppgifter och speciellt konstruerade för UGU-projektet. Det verbala testet är ett ordförrådstest av motsatstyp. Det spatiala testet är ett s.k. plåtvikningstest och det induktiva testet är uppbyggt av talserier. Testens reliabilitet, interkorrelationer samt samband med skolbetyg redovisas av Svensson (1971).

För de tre första årskullarna (1948, 1953 och 1967) utgörs kunskapsproven i åk6 av de standardprov i svenska, matematik och engelska som fram till och med början av 80-talet bjöds till samtliga elever i grundskolans åk 6. För den fjärde årskullen (1972) användes särskilt utarbetade prov i läsning och matematik. Provet i läsning består av 27 uppgifter och hade som syfte att identifiera elever med lässvårigheter. Matematikprovet, som också bjöds till den femte årskullen, (1977) innehåller 19 uppgifter. Detta har efter en tämligen omfattande omarbetning, orsakad av att det tidigare använda provet bedömdes vara något för enkelt, även erbjudits till den årskullen födda 1982. Resultat på matematikprovet finns inte för 1987 års kohort. Matematikprovet bjöds inte heller till eleverna årskullen 1992 då provet inte tycktes överensstämma till fullo med gällande läroplansintentioner i matematik. För ytterligare information se beskrivning av dataset för respektive årskull.

För flera av stickproven har också enkätuppgifter insamlats från elevernas föräldrar och lärare i årskurs 6. Lärarenkät innehåller frågor om läraren, klassens storlek och sammansättning, lärarens bedömningar av klassens kunskapsnivå m.m., skolans resurser, arbetssätt och föräldramedverkan samt frågor om förekomsten av utvärderingar. Enkät till målsmännen innehåller bland annat frågor om barnets uppväxtförhållanden, ambitioner och önskemål vad gäller barnets utbildning, synpunkter på skolans målsättningar samt föräldrarnas egen utbildnings- och yrkessituation.

Eleverna följs upp även efter det att de lämnat grundskolan. Bland annat görs datainsamling under den tid de befinner sig i gymnasieskolan. Då införskaffas skoladministrativa data som t.ex. val av gymnasielinje/program och betyg efter avslutade studier. För en del av kohorterna har förutom skoladministrativa data även insamlats enkätuppgifter från eleverna.

Nytt urvalsdesign jämfört med tidigare årskullar. Urvalet genomfördes i två steg. I det första valdes kommuner och i det andra skolklasser med elever i årskurs 6. Genom ett stratifierat urval utsågs 29 kommuner, varefter skolklasserna valdes med hjälp av klassregistren i de aktuella kommunerna. I de små kommunerna ingick alla klasser, medan ett slumpurval gjordes från de större. Det slutgiltiga stickprovet kom att bestå av cirka 9601elever fördelade på 437 klasser i årskurs 6 vårtermin 1980, och huvudsakligen födda 1967. Detta blev i slutet 9114 på grund av vägran i olika form.

De uppgifter som införskaffades år 1980 för åk var:

1. Skoladministrativa data (skolform, klasstyp, årskurs och betyg). Dessa uppgifter samlades in av SCB för samtliga i urvalet.
Uppgifterna 2-5 samlades av den Pedagogiska institutionen i Lärarhögskolan Stockholm.

2. Uppgifter om föräldrarnas yrke och utbildning, bostad, vårdnadshavare,värderingar av skola och utbildning m.m. Dessa uppgifter samlades från huvudsakligen genom ett frågebormulär till vårdnadshavare, som var nytt jämfört med de två tidigare kohorter. Information finns för ca 70%.

3. Svar på frågor som belyser elevernas skolinställning, självskattningar och värderingar, fritidssysselsättningar samt studie- och yrkesplaner inklusive motiv för val av alternativkurser.

Dessa uppgifter samlades även i ett frågeformulär till samtliga individer ett år efter avslutad grundskola (1984) och börjat respektive inte börjat i gymnasieskolan. Svarsfrekvensen i denna enkätstudie blev 77 %.

4. Resultat på tre begåvningstest, ett verbalt, ett spatialt och ett induktivt.

Begåvningsproven var helt identiska medan frågeformulären delvis omarbetades jämfört med de två tidigare kohorterna. Dessa uppgifter föreligger för drygt 90 procent av eleverna.

5. Standardprovsresultat i läsning, skrivning, matematik och engelska, i de fall som de förekom i den aktuella kommunen vid undersökningstillfället. Standardprovsresultat finns för färre individer (ca 5 600) främst beroende på att betygsättning och användningen av standardprov endast förekom i ungefär hälften av de kommuner som ingick i urvalet. Visa mindre..