Kommunala tjänstemän 1980

SND-ID: snd0262-1. Version: 1.0. DOI: https://doi.org/10.5878/001073

Ingår i samling hos SND: Utvärdering av kommunindelningsreformen

Citering

Skapare/primärforskare

Lars Strömberg - Göteborgs universitet, Statsvetenskapliga institutionen

Forskningshuvudman

Göteborgs universitet - Statsvetenskapliga institutionen rorId

Beskrivning

Undersökningen studerar de kommunala tjänstemännens sociala bakgrund, utbildning, arbetslivserfarenhet och arbetsuppgifter (beredning, beslut, verkställighet). Frågor ställdes om attityder till arbetet, förvaltningens roll, relationen till politiker, demokrati och självstyrelse, makt, konflikter, samt aktuell och framtida politik. Studien vill också visa vilken roll tjänstemännen spelar för beslutsfattandet i olika kommuntyper, om denna roll har förändrats med tjänstemannakårens tillväxt och vad som i så fall förklarar denna förändring, samt vilka effekter eventuella förändringar har fått för möjligheten till lokal politisk styrning och kontroll.
Undersökningen ingår som en delstudie i forskningsprogrammet 'Den kommunala självstyrelsen - en utvärdering av kommunindelningsreformen'.

Data innefattar personuppgifter

Nej

Språk

Metod och utfall

Analysenhet

Population

Local government officers

Tidsdimension

Urvalsmetod

Urvalet gjordes i de 50 kommuner som ingår i forskningsprojektets kommunurval (se SSD 0100). Målpopulationen begränsades till att avse kommunaltjänstemän på hög nivå och mellannivå som deltar i den kommunala beslutsprocessen från initiativ till beslut och verkställighet. Kommunernas personalbudgetar användes som urvalsram. Vilka befattningar som upptogs i urvalsramen bestämdes utifrån avtalstillhörighet, lönegrad och befattningsbenämning enligt beskrivning följande: Alla anställda på ABT-avtal fördes till en början till urvalsramen under förutsättnint att tjänsterna var placerade i lönegrad 15 (eller motsvarande) och däröver. Den senare gränsen motsvarar i stort gränsen mellan kanslister och assistenter av olika slag och antogs kunna diskriminera mellan tjänstemän med självständiga beslutsfunktioner (handläggare) och beredande tjänstemän respektive sådana med mer rutinmässiga administrativa uppgifter. Vidare fördes till urvalsramen endast befattningar med minst 50% sysselsättningsgrad. Till urvalsramen fördes också skolledare (som ej tillhör ABT avatalet). Från urvalsramen avfördes ett antal

... Visa mer..
Urvalet gjordes i de 50 kommuner som ingår i forskningsprojektets kommunurval (se SSD 0100). Målpopulationen begränsades till att avse kommunaltjänstemän på hög nivå och mellannivå som deltar i den kommunala beslutsprocessen från initiativ till beslut och verkställighet. Kommunernas personalbudgetar användes som urvalsram. Vilka befattningar som upptogs i urvalsramen bestämdes utifrån avtalstillhörighet, lönegrad och befattningsbenämning enligt beskrivning följande: Alla anställda på ABT-avtal fördes till en början till urvalsramen under förutsättnint att tjänsterna var placerade i lönegrad 15 (eller motsvarande) och däröver. Den senare gränsen motsvarar i stort gränsen mellan kanslister och assistenter av olika slag och antogs kunna diskriminera mellan tjänstemän med självständiga beslutsfunktioner (handläggare) och beredande tjänstemän respektive sådana med mer rutinmässiga administrativa uppgifter. Vidare fördes till urvalsramen endast befattningar med minst 50% sysselsättningsgrad. Till urvalsramen fördes också skolledare (som ej tillhör ABT avatalet). Från urvalsramen avfördes ett antal befattningskategorier som redan från början kunde förutsättas ej vara administrativa till sin karaktär. Tre huvudgrupper av sådana tjänster kan urskiljas: 1) ´Lärare´ (musiklärare, förskollärare, fritidspedagog). 2) ´Vårdpersonal´ (hemvårdare, sjukgymnast, barnsamarit, skolsköterska, skolläkare, personalläkare, fotvårdare). 3) ´Lägre teknisk personal´ (brandförman, maskinist, vaktmästare, badmästare, hamnmästare). Urvalsramen gjordes medvetet vid för att undvika att ´missa´ tjänster med administrativa uppgifter. Den på ovan nämnda sätt definierade urvalsramen kom i de 50 kommunerna att sammanlagt omfatta 6 633 tjänster fördelade på inte mindre än 484 olika tjänstebenämningar. Visa mindre..

Tidsperiod(er) som undersökts

1980-05-26 – 1980-12-15

Viktning

Variablerna 20-22.

Dataformat / datastruktur

Datainsamling
  • Insamlingsmetod: Självadministrerat frågeformulär: papper
  • Tidsperiod(er) för datainsamling: 1980-05-26 – 1980-12-15
  • Datainsamlare: Göteborgs universitet, Statsvetenskapliga institutionen
  • Datakälla: Befolkningsgrupp
Geografisk täckning

Geografisk utbredning

Geografisk plats: Sverige

Administrativ information

Ansvarig institution/enhet

Statsvetenskapliga institutionen

Finansiering

  • Finansiär: Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
Ämnesområde och nyckelord

Forskningsområde

Arbetsförhållanden (CESSDA Topic Classification)

Regering, politiska system och organisationer (CESSDA Topic Classification)

Samhällsvetenskap (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Statsvetenskap (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Publikationer

Sortera på namn | Sortera efter år

Strömberg, L., & Norell, P-O. (1982) Rapport från kommunaldemokratiska forskningsgruppen. Kommunalförvaltningen (Ds Kn 1982:8). Stockholm : LiberFörlag/Allmänna förl. ISBN: 91-38-72589-4.
Libris
ISBN: 91-38-72589-4
ISSN: 0346-5721

Wallin, G., Bäck, H., & Tabor, M. (1981) Rapport från kommunaldemokratiska forskningsgruppen. Kommunalpolitikerna : rekrytering, arbetsförhållanden, funktioner : Del 1 (Ds Kn 1981:17). Stockholm : LiberFörlag/Allmänna förl. ISBN: 91-38-06537-1.
Libris
ISBN: 91-38-06537-1
ISSN: 0346-5721

Om du publicerat något baserat på det här datamaterialet, meddela gärna SND en referens till din(a) publikation(er). Är du ansvarig för katalogposten kan du själv uppdatera metadata/databeskrivningen via DORIS.

Publicerad: 1997-04-18
Senast uppdaterad: 2019-02-05