H85-studien är en av de longitudinella studierna från Göteborg där representativa populationer av äldre har följts över lång tid (information om studierna H70, 95+ och Kvinnoundersökningen finns under Relaterade studier).

H85-studien koordineras gemensamt av flera forskargrupper men bedrivs huvudsakligen vid enheten för neuropsykiatrisk epidemiologi - EPINEP.

Vid baslinjemätningens hälsoundersökning år 1986/87 inbjöds alla 85-åringar i Göteborg födda 1 juli 1901 till 30 juni 1902 till en hälsoundersökning, hälften av dessa undersöktes av psykiatriker (n=494). Deltagarna har följts upp vid 88-, 90-, 92-, 95-, 97, 99-, 100-, 101, 102- 103- , 104- och 105-års ålder. Svarsfrekvensen har omfattat omkring 65-80%. Studiens undersökningar har genomförts år 1986/87, 1989, 1991, 1993, 1996, 1998, 2000, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005, och år 2006.

En andra kohort av 85-åringar födda mellan 1 juli 1923 till och med 30 juni 1924 bjöds in till att delta i studien. Baslinjemätningens undersökning genomfördes under 2008-2010. Antalet deltagare vid baslinjemätningen var 572, vilket motsvarade en svarsfrekvens på omkring 60 %. Deltagarna har därefter följts upp vid 88- och 90 års ålder. Studiens undersökningar har genomförts år 2008-2010, 2011, 2013 samt 2018. Deltagarna planeras att följas upp 2021.

En tredje kohort av 85-åringar födda 1930 inkluderades 2015-16 då 491 individer undersöktes. Deltagarna har följts upp vid 88 års ålder och planeras att undersökas 2021.

Undersökningen omfattar psykiatrisk intervju, somatiska undersökningar, tester av sjukgymnast, psykologtest, blodprov med omfattande laboratorieanalyser samt anhörigintervju. Vidare samlas data in relaterad till socioekonomisk status, civilstånd, levnadsvillkor, bostadssituation, utbildning, religiositet, hobbys och livshändelser. Slutligen ingår neurobiologisk undersökning i form av datortomografi (CT) och magnetröntgen (MR) av hjärnan samt lumbalpunktion och analys av hjärn-ryggmärgsvätska. Journaler från alla större sjukhus, geriatriska och psykiatriska institutioner samt polikliniska mottagningar i Göteborg granskas för att finna fall av psykiska och somatiska sjukdomar. Demens, depression, psykotiska sjukdomar, sömnproblem, ångestsjukdomar, och post-traumatiskt stresssyndrom (PTSS) diagnostiseras enligt DSM-III-R och DSM-IV. Somatiska sjukdomar klassificeras enligt etablerade kriterier.

Syftet är att undersöka frekvens av, samt vilka faktorer som är av betydelse för utveckling av psykisk- och somatisk sjukdom i en population som har följts longitudinellt från 85 års ålder. Visa mindre..

Data innefattar personuppgifter

Data innehåller känsliga personuppgifter

Typ av personuppgifter

Pseudonymiserad data rörande psykisk och fysisk hälsa samt socio-demografiska och sociala faktorer

Kodnyckel existerar

Språk

Engelska

Svenska

Metod och utfall

Analysenhet

Individ

Population

Den ursprungliga populationen bestod av ett representativt urval av 85-åriga män och kvinnor födda 1901/1902 och boende i Göteborg 1986/1987, som sedan följts longitudinellt. Fler kohorter av 85-åringar har inkluderats i studien.

Tidsdimension

Longitudinell: Kohort/Händelsebaserad

Studiedesign

Observationsstudie

Kohortstudie: Prospektiv

Urvalsmetod

Sannolikhetsurval: systematiskt slumpmässigt urval

Deltagarna har huvudsakligen valts ut genom ett representativt, systematiskt urval från befolkningsregistret.

Tidsperiod(er) som undersökts

1986 – Pågående

Dataformat / datastruktur

Numeriska

Datainsamling

Insamlingsmetod: Intervju

Geografisk täckning

Geografisk utbredning

Geografisk plats: Sverige

Geografisk beskrivning: Göteborg

Administrativ information

Ansvarig institution/enhet

Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

Etikprövning

Göteborg - dnr Kohort 1901-02: Dnr 340-86

Göteborg - dnr Kohort 1923-24: Dnr 607 08

Göteborg - dnr Kohort 1930: Dnr 131-15

Ämnesområde och nyckelord

Forskningsområde

Äldre (CESSDA Topic Classification)

Medicin och hälsovetenskap (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Geriatrik (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Gerontologi, medicinsk/hälsovetenskaplig inriktning (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Hälsa (CESSDA Topic Classification)

Nyckelord

Äldre, Psykologi, Hälsokontroll, Demens, Psykiatri, Äldrepsykiatri, Äldrevård, Minne, Longitudinella studier, Riskfaktorer, Dödlighet, Hälsa, Near - towards a national e-infrastructure for aging research in sweden

Publikationer

Sortera på namn | Sortera efter år

Skoog I, Berg S, Johansson B, Palmertz B, Andreasson L-A. The influence of white matter lesions on neuropsychological functioning in demented and non-demented 85-year-olds. Acta Neurol Scand 1996;93:142-148.

Skoog I. Mental disorders in the elderly. A population study in 85-year-olds. Thesis, University of Gothenburg, 1993.
Läs fulltext

Liebetrau M, Steen B, Skoog I. Depression as a risk factor for the incidence of first-ever stroke in 85-year-olds. Stroke 2008;39:1960-1965.

Aevarsson O, Svanborg A, Skoog I. Seven-year survival after age 85 years. Relation to Alzheimer disease and vascular dementia. Arch Neurol 1998;55:1226-1232.

Skoog I, Vanmechelen E, Andreasson L-A, Palmertz B, Davidsson P, Hesse C, Blennow K. A population-based study of tau protein and ubiquitin in cerebrospinal fluid in 85-year-olds: relation to severity of dementia and cerebral atrophy, but not to the apolipoprotein E4 allele. Neurodegeneration 1995;4:433-442.

Skoog I, Hesse C, Fredman P, Andreasson L-A, Palmertz B, Blennow K. Apolipoprotein E in cerebrospinal fluid in 85-year-olds. Relation to dementia, apolipoprotein E polymorphism, cerebral atrophy, and white-matter lesions. Arch Neurol 1997; 54: 267-272.

Skoog I, Steen B, Persson G, Nilsson L, Aevarsson O, Larsson L, Östling S. A 15-year longitudinal cross-sectional population study on sleep in the elderly. Facts and research in gerontology 1993;7:137-146.

Skoog I, Nilsson L, Landahl S, Steen B. Mental disorders and the use of psychotropic drugs in an 85-year-old urban population. Int Psychogeriatrics 1993;5:33-48.

Skoog I, Andreasson L-A, Palmertz B, Lernfeldt B, Landahl S, Steen B, Svanborg A. Vascular factors and dementia in 85-year-olds. In: Bergener M, Brocklehurst JC, Finkel SI (eds). Aging, Health, and Healing. New York: Springer Publishing Company Inc 1995; 49-55.

Skoog I, Nilsson L, Svanborg A. The authors reply: A population-based study of dementia in 85-year-olds. N Engl J Med 1993;329:363.

Skoog I, Palmertz B, Andreasson L-A. The prevalence of white matter lesions on computed tomography of the brain in demented and non-demented 85-year-olds. J Geriatr Psychiatry Neurol 1994;7:169-175.

Östling S, Johansson B, Skoog I. Cognitive test performance in relation to psychotic symptoms and paranoid ideation in non-demented 85-year-olds. Psychol Med 2004;34:443-450.

Sacuiu S, Sjögren M, Gustafson D, Skoog I. Prodromal cognitive signs of dementia in 85-year-olds using four sources of information. Neurology 2005;65:1894-1900.

Palsson S, Aevarsson O, Skoog I. Depression, cerebral atrophy, cognitive performance and incidence of dementia. Population study of 85-year-olds. Brit J Psychiatr 1999;174:249-253.

Östling S, Gustafson D, Blennow K, Börjesson-Hanson A, Waern M. Psychotic symptoms in a population-based sample of 85-year-old individuals with dementia. J Geriatr Psychiatry Neurol. 2011 Mar;24(1):3-8.

Nilsson L, Persson G, Skoog I. Unik Svensk undersökning i Göteborg 85-åringar positiva till sexundersökningar. Ottar 1988;113-118.

Hellström L, Milsom I, Ekelund P, Skoog I. The influence of dementia on the prevalence of urinary and faecal incontinence in 85-year old men and women. Archives of Gerontology and Geriatrics 1994;19:11-20.

Skoog I. Sex and Swedish 85-year-olds. N Engl J Med 1996;334:1140-1141.

Palsson S, Johansson B, Berg S, Skoog I. A population study on the influence of depression on neuropsychological functioning in 85-year-olds. Acta Psychiatr Scand 2000;101:185-193.

Olesen PJ, Guo X, Gustafson D, Börjesson-Hanson A, Sacuíu S, Eckerström C, Bigler ED, Skoog I. A population-based study on the influence of brain atrophy on 20-year survival after age 85. Neurology 2011;76(10):879-86

Liebetrau M, Steen B, Hamann GF, Skoog I. Silent and symptomatic infarcts on cranial computerized tomography in relation to dementia and mortality. A populationbased study in 85-year-olds. Stroke 2004;35:1816-1820.

Skoog I, Hesse C, Aevarsson O, Landahl S, Wahlström J, Fredman P, Blennow K. A population study of Apo E genotype at the age of 85: relation to dementia, cerebrovascular disease and mortality. J Neurol Neurosur Psychiatr 1998;64:37-43.

Skoog I, Aevarsson O, Beskow J, Larsson L, Palsson S, Waern M, Landahl S, Östling, S. Suicidal feelings in a population sample of non-demented 85-year-olds. Am J Psychiatry 1996;153:1015-1020.

Liebetrau M, Steen B, Skoog I. Stroke in 85-year-olds. Prevalence, incidence, risk factors and relation to mortality and dementia. Stroke 2003;34:2617-2622.

Skoog I. The prevalence of psychotic, depressive and anxiety syndromes in demented and non-demented 85-year-olds. Int J Geriatric Psychiatry 1993;8:247-253.

Johansson C, Skoog I. A population-based study on the association between dementia and hip fractures in 85-year-olds. Aging Clin Exp Res 1996;8:189-196.

Skoog I. Andresson L-A, Palmertz B, Landahl S, Lernfelt B. A population-based study on blood pressure and brain atrophy in 85-year-olds. Hypertension 1998; 32: 404-409.

Skoog I, Davidsson P, Aevarsson O, Vanderstichele H, Vammechelen E, Blennow K. Cerebrospinal Fluid Beta-Amyloid 42 Is Reduced before the Onset of Sporadic Dementia: A Population-Based Study in 85-Year-Olds. Dement geriatr Cogn Disord 2003;15:169-176.

Skoog I, Nilsson L, Palmertz B, Andreasson L-A, Svanborg A. A population-based study of dementia in 85-year-olds. N Engl J Med 1993; 328:153-158

Skoog I, Wallin A, Fredman P, Hesse C, Aevarsson O, Karlsson I, Gottfries CG, Blennow K. A population-study on blood-brain barrier function in 85-year-olds. Relation to Alzheimer’s disease and vascular dementia. Neurology 1998;50:966-971.

Visa mer.. (30)

Om du publicerat något baserat på det här datamaterialet, meddela gärna SND en referens till din(a) publikation(er). Är du ansvarig för katalogposten kan du själv uppdatera metadata/databeskrivningen via DORIS.