Att förebygga psykisk ohälsa hos ungdomar med hjälp av systematiska skolbaserade insatser: gymnasiet

Studiens datainsamling startade år 2012 då elever i årskurs 8 besvarade ett frågeformulär. Därefter har eleverna följts upp efter 3 månader och efter 12 månader. Ytterligare uppföljningar sker när eleverna går gymnasiet.

Studien genomfördes i årskurs 8 (elever i åldern 13-15 år, median 14 år) i sex kommuner i södra Sverige som representerar både landsbygd och städer med totalt 120 000 invånare. Bland de inkluderade kommunerna fanns 23 skolor med studenter i årskurs åtta, och vid 14 av skolorna fanns ett depressionsförebyggande program (DISA) som erbjöds i den ordinarie skolverksamheten. Vid nio skolor erbjöds programmet endast till flickor, vid två skolor erbjöds programmet till flickor och pojkar i separata grupper, och vid tre skolor erbjöds programmet i blandade grupper. Interventionen vid interventionsskolorna hade i genomsnitt pågått under 2 år, med en räckvidd mellan 1-13 år. Tre av kontrollskolorna hade genomfört interventionen tidigare men inte under studieperioden. Orsakerna till detta var personalomsättningen i två skolor och prioriteten för läroplanens ämne i den tredje skolan. Skolor utan DISA-programmet i kursplanen rekryterades som kontrollskolor.

Vid 17 av skolorna svarade samtliga elever i årskurs 8 på studiens frågeformulär, vid sex skolor besvarades frågeformulären, till följd av administrativa skäl, bara av de flickor som deltagit i programmet. Två av skolorna avböjde att delta. Den ojämna könsfördelningen i interventionsgruppen och kontrollgruppen beror på att DISA-programmet erbjudits till fler flickor än pojkar. Enkäten besvarades av 972 elever vid baslinjemätningen.

Syfte:

Att utvärdera effektiviteten av det skolbaserade programmet DISA.

Pågående och kommande datainsamlingar sker under elevernas gymnasietid. Visa mindre..