Matval, aktivitetsnivå och koldioxidavtryck: Insikter och implikationer för hållbar matkonsumtion hos unga vuxna

SND-ID: 2024-413. Version: 1. DOI: https://doi.org/10.5878/89xb-ke36

Citering

Skapare/primärforskare

Mari Wollmar - Göteborgs universitet, Institutionen för kost- och idrottsvetenskap orcid

Anna Post - Göteborgs universitet, Institutionen för kost- och idrottsvetenskap orcid

Agneta Sjöberg - Göteborgs universitet, Institutionen för kost- och idrottsvetenskap orcid

Forskningshuvudman

Göteborgs universitet - Institutionen för kost- och idrottsvetenskap rorId

Beskrivning

Studien syftar till att undersöka klimatmedvetenhet i relation till matvanor hos en grupp unga svenska vuxna, och att undersöka dess samband med fysisk aktivitetsnivå och kön. Följande forskningsfrågor ställdes: Hur kan sambandet mellan matvanor, aktivitetsnivåer och kön förstås i termer av energiintag, koldioxidavtryck och proteinkällor? Hur påverkar olika aspekter av matvanor koldioxidavtrycket? Hur beaktas hållbarhet inom ramen för matvanor?
Denna studie använde en mixed-method-ansats som kombinerade intervjuer och data från projektet Measuring Energy Expenditure and Dietary Intake at Different Activity Levels (MEDAL). En sju dagars matregistrering gav detaljerade insikter i deltagarnas matintag med fokus på proteinkällor och koldioxidavtryck (CO2e). Deltagare i åldrarna 18-40 rekryterades från Göteborgs universitet och lokala idrottsklubbar mellan oktober 2020 och april 2021. De delades in i två grupper baserat på deras fysiska aktivitetsnivåer, enligt WHO
riktlinjer.

Datainsamlingen inkluderade semistrukturerade intervjuer och en sju dagars matregistrering med hjälp av onlineverktyget Nu

... Visa mer..
Studien syftar till att undersöka klimatmedvetenhet i relation till matvanor hos en grupp unga svenska vuxna, och att undersöka dess samband med fysisk aktivitetsnivå och kön. Följande forskningsfrågor ställdes: Hur kan sambandet mellan matvanor, aktivitetsnivåer och kön förstås i termer av energiintag, koldioxidavtryck och proteinkällor? Hur påverkar olika aspekter av matvanor koldioxidavtrycket? Hur beaktas hållbarhet inom ramen för matvanor?
Denna studie använde en mixed-method-ansats som kombinerade intervjuer och data från projektet Measuring Energy Expenditure and Dietary Intake at Different Activity Levels (MEDAL). En sju dagars matregistrering gav detaljerade insikter i deltagarnas matintag med fokus på proteinkällor och koldioxidavtryck (CO2e). Deltagare i åldrarna 18-40 rekryterades från Göteborgs universitet och lokala idrottsklubbar mellan oktober 2020 och april 2021. De delades in i två grupper baserat på deras fysiska aktivitetsnivåer, enligt WHO
riktlinjer.

Datainsamlingen inkluderade semistrukturerade intervjuer och en sju dagars matregistrering med hjälp av onlineverktyget Nutrition Data. Energiförbrukning i vila mättes med indirekt kalorimetri. Intervjuerna undersökte matköpsvanor, kostpreferenser och klimatpåverkan utan att direkt informera deltagarna om klimatfokuset för att undvika bias.

Kvantitativa data analyserades med statistiska tester, medan kvalitativa insikter triangulerades med kostregistreringarna för att bedöma eventuellt klimatmedvetna och hållbara matvanor. Analysen guidades av social praktik teori, med fokus på samspelet mellan deltagarnas attityder och beteenden. Statistisk analys genomfördes med SPSS, och signifikanta resultat bestämdes med ett p-värde på 0,05 eller lägre. Visa mindre..

Data innefattar personuppgifter

Ja

Data innehåller känsliga personuppgifter

Ja

Typ av personuppgifter

Pseudonymiserade data med uppgifter om individers hälsa

Kodnyckel existerar

Ja

Språk

Metod och utfall

Population

Befolkningen är kvinnor och män i åldrarna 18-40 år med olika aktivitetsgrad rekryterade i Göteborgsområdet.

Tidsdimension

Studiedesign

Observationsstudie

Beskrivning av studiedesign

Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer och en sju-dagars kostregistrering. Alla deltagare intervjuades i samband med att de genomfört kostregistreringen. I enlighet med syftet fokuserade intervjuerna på element relaterade till livsmedels koldioxidavtryck. En intervjuguide bidrog med struktur, men frågorna var öppna, vilket erbjöd flexibilitet. Intervjuerna transkriberades ordagrant.

Intervjuprotokollet utformades för att utforska deltagarnas matval, med fokus på samordningen av aktiviteter, påverkan av kontextuella faktorer och eventuella matpraktiker.

Varje deltagare utförde en sju-dagars vägning av mat med hjälp av det online-verktyget Nutrition Data (Nutrition Data Sweden AB, Norsjö., Sverige) version 20.11.11. Varje deltagare erbjöds en portabel våg för att väga maten. Deltagarna uppmuntrades att ladda upp bilder i Nutrition Data-appen för att klargöra sitt intag. Meddelandefunktionen användes för att skicka standardiserade uppmuntrande meddelanden på dag tre och sex för att öka efterlevnaden. För att bedöma noggrannheten av den rapporterade energiintaget dividerades det med RMR, och värden under 1,2 betraktas som lågt energiintag (Black 2000).

Vidare användes RISE klimatdatabas (Florén, Amani och Davis 2017) i DietistNet (Kost och Näringsdata, 2020) version 1.6 för att bedöma CO2e. Slutligen delades proteinkällor in i animaliska eller växtbaserade genom manuell utvärdering av matregistreringarna.

Urvalsmetod

Icke-sannolikhetsurval
Inklusionskriterier:
• Kvinnor (50 %) och män (50 %) 18 – 40 år

• Deltagaren har förmåga att följa studieprotokollet med avseende på allmän hälsa.

• Hög aktiv grupp, minst 300 min VPA

• Låg till medelaktiv grupp högst 150 min VPA

• Undertecknat skriftligt informerat samtycke

Exklusions kriterier:
• Kvinnliga patienter som är gravida, ammar eller har lust att bli gravida under studien
Tillstånd som kan påverka BMR, t.ex. obehandlad eller dåligt kontrollerad hypo- eller hypertyreos

• Andra tillstånd som är svåra att kontrollera för som dåligt kontrollerad diabetes, instabil hjärtsjukdom, hjärtsvikt, nyligen genomgången stroke/TIA eller andra liknande komplikationer.

• Nyligen genomgången Covid-19-infektion eller lider av postcovid-symtom

• Konstgjorda leder eller metallelement i kroppen eller med pacemaker.

• Anses inte lämplig om man under bedömningen bedömer att man inte kan följa studien

Tidsperiod(er) som undersökts

2021-09-01 – 2022-04-30

Variabler

43

Antal individer/objekt

47

Dataformat / datastruktur

Datainsamling
  • Insamlingsmetod: Mätningar och tester
  • Beskrivning av insamlingsmetod: Kostintaget mättes över sju dagar med hjälp av en digital kostdagbok
  • Tidsperiod(er) för datainsamling: 2021-09-01 – 2022-04-30
  • Urvalsstorlek: 50
  • Antal svar: 47
  • Antal ej svarande: 3
  • Anledning till bortfall - Naturligt bortfall: 3
Geografisk täckning

Geografisk utbredning

Geografisk plats: Västra Götalands län, Göteborg kommun

Geografisk beskrivning: Svenskt storstadsområde. Deltagarna kom främst från Göteborg och närliggande kommuner, deltagarna behövde kunna komma till labbet i centrala Göteborg för upprepade mätningar.

Lägsta geografiska enhet

Län

Högsta geografiska enhet

Län

Administrativ information

Ansvarig institution/enhet

Institutionen för kost- och idrottsvetenskap

Medverkande

Agneta Sjöberg - Göteborgs universitet, Institutionen för kost- och idrottsvetenskap orcid

Anna Post - Göteborgs universitet, Institutionen för kost- och idrottsvetenskap orcid

Etikprövning

Göteborg - dnr 2019-05316

Ämnesområde och nyckelord

Forskningsområde

Klimatforskning (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Näringslära (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Kost och näring (CESSDA Topic Classification)

Socialt beteende och attityder (CESSDA Topic Classification)

Publikationer

Sortera på namn | Sortera efter år

Kristiansson, E., Fridolfsson, J., Arvidsson, D., Holmäng, A., Börjesson, M., & Andersson Hall, U. (n.d.). Validation of Oura ring energy expenditure and steps in laboratory and free-living. In BMC Medical Research Methodology (No. 50; Vol. 23).
DOI: https://doi.org/10.1186/s12874-023-01868-x
SwePub: oai:gup.ub.gu.se/325083

Holm, I., Fridolfsson, J., Börjesson, M., & Arvidsson, D. (2023). Fourteen days free-living evaluation of an open-source algorithm for counting steps in healthy adults with a large variation in physical activity level. In BMC biomedical engineering (No. 3; Vol. 5).
DOI: https://doi.org/10.1186/s42490-023-00071-9
SwePub: oai:gup.ub.gu.se/325572

Om du publicerat något baserat på det här datamaterialet, meddela gärna SND en referens till din(a) publikation(er). Är du ansvarig för katalogposten kan du själv uppdatera metadata/databeskrivningen via DORIS.

Versioner

Version 1. 2024-08-19

Version 1: 2024-08-19

DOI: https://doi.org/10.5878/89xb-ke36

Kontakt för frågor om data

Publicerad: 2024-08-19