Matval, aktivitetsnivå och koldioxidavtryck: Insikter och implikationer för hållbar matkonsumtion hos unga vuxna
SND-ID: 2024-413. Version: 1. DOI: https://doi.org/10.5878/89xb-ke36
Citering
Skapare/primärforskare
Mari Wollmar - Göteborgs universitet, Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Anna Post - Göteborgs universitet, Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Agneta Sjöberg - Göteborgs universitet, Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Forskningshuvudman
Göteborgs universitet - Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Beskrivning
Studien syftar till att undersöka klimatmedvetenhet i relation till matvanor hos en grupp unga svenska vuxna, och att undersöka dess samband med fysisk aktivitetsnivå och kön. Följande forskningsfrågor ställdes: Hur kan sambandet mellan matvanor, aktivitetsnivåer och kön förstås i termer av energiintag, koldioxidavtryck och proteinkällor? Hur påverkar olika aspekter av matvanor koldioxidavtrycket? Hur beaktas hållbarhet inom ramen för matvanor?
Denna studie använde en mixed-method-ansats som kombinerade intervjuer och data från projektet Measuring Energy Expenditure and Dietary Intake at Different Activity Levels (MEDAL). En sju dagars matregistrering gav detaljerade insikter i deltagarnas matintag med fokus på proteinkällor och koldioxidavtryck (CO2e). Deltagare i åldrarna 18-40 rekryterades från Göteborgs universitet och lokala idrottsklubbar mellan oktober 2020 och april 2021. De delades in i två grupper baserat på deras fysiska aktivitetsnivåer, enligt WHO
riktlinjer.
Datainsamlingen inkluderade semistrukturerade intervjuer och en sju dagars matregistrering med hjälp av onlineverktyget Nu
Denna studie använde en mixed-method-ansats som kombinerade intervjuer och data från projektet Measuring Energy Expenditure and Dietary Intake at Different Activity Levels (MEDAL). En sju dagars matregistrering gav detaljerade insikter i deltagarnas matintag med fokus på proteinkällor och koldioxidavtryck (CO2e). Deltagare i åldrarna 18-40 rekryterades från Göteborgs universitet och lokala idrottsklubbar mellan oktober 2020 och april 2021. De delades in i två grupper baserat på deras fysiska aktivitetsnivåer, enligt WHO
riktlinjer.
Datainsamlingen inkluderade semistrukturerade intervjuer och en sju dagars matregistrering med hjälp av onlineverktyget Nutrition Data. Energiförbrukning i vila mättes med indirekt kalorimetri. Intervjuerna undersökte matköpsvanor, kostpreferenser och klimatpåverkan utan att direkt informera deltagarna om klimatfokuset för att undvika bias.
Kvantitativa data analyserades med statistiska tester, medan kvalitativa insikter triangulerades med kostregistreringarna för att bedöma eventuellt klimatmedvetna och hållbara matvanor. Analysen guidades av social praktik teori, med fokus på samspelet mellan deltagarnas attityder och beteenden. Statistisk analys genomfördes med SPSS, och signifikanta resultat bestämdes med ett p-värde på 0,05 eller lägre. Visa mindre..
Data innefattar personuppgifter
Ja
Data innehåller känsliga personuppgifter
Ja
Typ av personuppgifter
Pseudonymiserade data med uppgifter om individers hälsa
Kodnyckel existerar
Ja
Språk
Analysenhet
Population
Befolkningen är kvinnor och män i åldrarna 18-40 år med olika aktivitetsgrad rekryterade i Göteborgsområdet.
Tidsdimension
Studiedesign
Observationsstudie
Beskrivning av studiedesign
Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer och en sju-dagars kostregistrering. Alla deltagare intervjuades i samband med att de genomfört kostregistreringen. I enlighet med syftet fokuserade intervjuerna på element relaterade till livsmedels koldioxidavtryck. En intervjuguide bidrog med struktur, men frågorna var öppna, vilket erbjöd flexibilitet. Intervjuerna transkriberades ordagrant.
Intervjuprotokollet utformades för att utforska deltagarnas matval, med fokus på samordningen av aktiviteter, påverkan av kontextuella faktorer och eventuella matpraktiker.
Varje deltagare utförde en sju-dagars vägning av mat med hjälp av det online-verktyget Nutrition Data (Nutrition Data Sweden AB, Norsjö., Sverige) version 20.11.11. Varje deltagare erbjöds en portabel våg för att väga maten. Deltagarna uppmuntrades att ladda upp bilder i Nutrition Data-appen för att klargöra sitt intag. Meddelandefunktionen användes för att skicka standardiserade uppmuntrande meddelanden på dag tre och sex för att öka efterlevnaden. För att bedöma noggrannheten av den rapporterade energiintaget dividerades det med RMR, och värden under 1,2 betraktas som lågt energiintag (Black 2000).
Vidare användes RISE klimatdatabas (Florén, Amani och Davis 2017) i DietistNet (Kost och Näringsdata, 2020) version 1.6 för att bedöma CO2e. Slutligen delades proteinkällor in i animaliska eller växtbaserade genom manuell utvärdering av matregistreringarna.
Urvalsmetod
• Kvinnor (50 %) och män (50 %) 18 – 40 år
• Deltagaren har förmåga att följa studieprotokollet med avseende på allmän hälsa.
• Hög aktiv grupp, minst 300 min VPA
• Låg till medelaktiv grupp högst 150 min VPA
• Undertecknat skriftligt informerat samtycke
Exklusions kriterier:
• Kvinnliga patienter som är gravida, ammar eller har lust att bli gravida under studien
Tillstånd som kan påverka BMR, t.ex. obehandlad eller dåligt kontrollerad hypo- eller hypertyreos
• Andra tillstånd som är svåra att kontrollera för som dåligt kontrollerad diabetes, instabil hjärtsjukdom, hjärtsvikt, nyligen genomgången stroke/TIA eller andra liknande komplikationer.
• Nyligen genomgången Covid-19-infektion eller lider av postcovid-symtom
• Konstgjorda leder eller metallelement i kroppen eller med pacemaker.
• Anses inte lämplig om man under bedömningen bedömer att man inte kan följa studien
Tidsperiod(er) som undersökts
2021-09-01 – 2022-04-30
Variabler
43
Antal individer/objekt
47
Geografisk utbredning
Geografisk plats: Västra Götalands län, Göteborg kommun
Geografisk beskrivning: Svenskt storstadsområde. Deltagarna kom främst från Göteborg och närliggande kommuner, deltagarna behövde kunna komma till labbet i centrala Göteborg för upprepade mätningar.
Lägsta geografiska enhet
Län
Högsta geografiska enhet
Län
Forskningsområde
Klimatforskning (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Näringslära (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Kost och näring (CESSDA Topic Classification)
Socialt beteende och attityder (CESSDA Topic Classification)
Nyckelord
Vuxna, Näringsundersökningar, Klimatförändringar, Näringsämnen, Mat och näring
Sortera på namn | Sortera efter år
Kristiansson, E., Fridolfsson, J., Arvidsson, D., Holmäng, A., Börjesson, M., & Andersson Hall, U. (n.d.). Validation of Oura ring energy expenditure and steps in laboratory and free-living. In BMC Medical Research Methodology (No. 50; Vol. 23).
DOI:
https://doi.org/10.1186/s12874-023-01868-x
SwePub:
oai:gup.ub.gu.se/325083
Holm, I., Fridolfsson, J., Börjesson, M., & Arvidsson, D. (2023). Fourteen days free-living evaluation of an open-source algorithm for counting steps in healthy adults with a large variation in physical activity level. In BMC biomedical engineering (No. 3; Vol. 5).
DOI:
https://doi.org/10.1186/s42490-023-00071-9
SwePub:
oai:gup.ub.gu.se/325572
Om du publicerat något baserat på det här datamaterialet, meddela gärna SND en referens till din(a) publikation(er). Är du ansvarig för katalogposten kan du själv uppdatera metadata/databeskrivningen via DORIS.