Capability ranking among health care related researchers and students at 5 Swedish universities
SND-ID: 2020-81-1. Version: 1. DOI: https://doi.org/10.5878/r2nm-zc35
Ladda ner data
Tillhörande dokumentation
Ladda ner alla filer
Citering
Skapare/primärforskare
Anna Månsdotter
- Umeå universitet, Institutionen för epidemiologi och global hälsa
Kaspar Meili
- Umeå universitet, Institutionen för epidemiologi och global hälsa
Lars Lindholm
- Umeå universitet, Institutionen för epidemiologi och global hälsa
Forskningshuvudman
Umeå universitet
- Institutionen för epidemiologi och global hälsa
Beskrivning
Amartya Sen (1998 Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne) föreslår att mäta livskvalitet i termer av handlingsfrihet, dvs. vad individer kan göra eller vara, i motsats till att mäta livskvalitet i termer av välstånd eller lycka.
När förslaget ska användas i praktiken måste antalet möjliga handlingsfriheter begränsas, och dessutom kan betydelsen av handlingsfriheter skilja sig mellan olika kontexter. I Sverige är t.ex. tillgång till drickbart vatten självklart för de flesta, medan det i andra länder kan råda vattenbrist.
Syftet med studien var att samla information om vilka handlingsfriheter som betraktas särskilt viktiga i den svenska kontexten.
Utgångspunkten var 10 centrala handlingsfriheter som identifierades i en statlig offentlig utredning om mått på livskvalitet (SOU 2015:56). Dessa var: tidsutrymme, ekonomiska resurser, hälsa, politiska resurser och medborgerliga rättigheter, kunskap, livsmiljö, sysselsättning, sociala relationer, säkerhet, bostad.
Uppgifterna samlades in med en webbaserad enkät bland forskare och doktorander i hälsorelaterade ämnen v
När förslaget ska användas i praktiken måste antalet möjliga handlingsfriheter begränsas, och dessutom kan betydelsen av handlingsfriheter skilja sig mellan olika kontexter. I Sverige är t.ex. tillgång till drickbart vatten självklart för de flesta, medan det i andra länder kan råda vattenbrist.
Syftet med studien var att samla information om vilka handlingsfriheter som betraktas särskilt viktiga i den svenska kontexten.
Utgångspunkten var 10 centrala handlingsfriheter som identifierades i en statlig offentlig utredning om mått på livskvalitet (SOU 2015:56). Dessa var: tidsutrymme, ekonomiska resurser, hälsa, politiska resurser och medborgerliga rättigheter, kunskap, livsmiljö, sysselsättning, sociala relationer, säkerhet, bostad.
Uppgifterna samlades in med en webbaserad enkät bland forskare och doktorander i hälsorelaterade ämnen vid fem svenska universitet. Deltagarna fick i uppdrag att rangordna de 10 handlingsfriheterna. Data består av 10 unika rang för varje handlingsfrihet, samt uppgifter om kön, ålder och forskningsområde. Visa mindre..
Data innefattar personuppgifter
Nej
Språk
Analysenhet
Population
Forskare och studenter i hälsorelaterade ämnen från 5 svenska universitet
Tidsdimension
Urvalsmetod
Icke-sannolikhetsurval: syftesurval
- Cirka 100 från Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet
- Cirka 550 från Medicinska fakulteten, Lunds universitet
- Cirka 40 från Enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet
- Cirka 180 från Institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.
- Cirka 70 från Universitetssjukvårdens forskningscentrum, Örebro
Antalet respondenter var 171, men 4 respondenter gav inte uttryckligen sitt informerade samtycke om att delta i studien. Det resulterade i en svarsfrekvens på cirka 20 % (167/830)
Vi mejlade inbjudan, med information och en länk till webbstudien, den 28e maj 2016. Detta följdes av en påminnelse via mejl den 15 juni 2016.
Tidsperiod(er) som undersökts
2016-05-28 – 2016-06-20
Variabler
17
Antal individer/objekt
167
Svarsfrekvens/deltagarfrekvens
20%
Geografisk utbredning
Geografisk plats: Sverige
Lägsta geografiska enhet
Land
Högsta geografiska enhet
Land
Ansvarig institution/enhet
Institutionen för epidemiologi och global hälsa
Medverkande
Inna Feldman - Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Björn Ekmann - Lund universitet, Institutionen för kliniska vetenskaper
Anna-Karin Hurtig - Umeå universitet, Institutionen för epidemiologi och global hälsa
Lars Hagberg - Örebro universitet, Universitetssjukvårdens forskningscentrum
Finansiering
-
Finansiär:
Forte
- Diarienummer hos finansiär: 2014-145 and 2018-00143
Forskningsområde
Hälso- och sjukvårdsorganisation, hälsopolitik och hälsoekonomi (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Nationalekonomi (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Filosofi (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Nyckelord
Välfärdsekonomi, Hälsoekonomi, Capability approach, Extra-welfarism
Månsdotter, A., Ekman, B., Meili, K. W., Feldman, I., Hagberg, L., Hurtig, A.-K., & Lindholm, L. (2020). Towards capability-adjusted life years in public health and social welfare : Results from a Swedish survey on ranking capabilities. PLoS ONE, 15(12), Article e0242699. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0242699
URN:
urn:nbn:se:oru:diva-87752
DOI:
https://doi.org/10.1371/journal.pone.0242699
Om du publicerat något baserat på det här datamaterialet, meddela gärna SND en referens till din(a) publikation(er). Är du ansvarig för katalogposten kan du själv uppdatera metadata/databeskrivningen via DORIS.
