Upplevda förändringar i handlingsfriheter under COVID-19 pandemin: En svensk tvärsnittsstudie från juni 2020
SND-ID: 2020-206-1. Version: 1. DOI: https://doi.org/10.5878/4k6a-e341
Citering
Skapare/primärforskare
Kaspar Meili - Umeå universitet, Institutionen för epidemiologi och global hälsa
Anna Månsdotter - Umeå universitet, Institutionen för epidemiologi och global hälsa
Lars Lindholm - Umeå universitet, Institutionen för epidemiologi och global hälsa
Forskningshuvudman
Umeå universitet - Institutionen för epidemiologi och global hälsa
Beskrivning
Covid-19-pandemin har påverkat samhället på olika sätt, direkt genom sjukdom och dödlighet, och indirekt genom smittskyddsåtgärdernas inverkan på skola, arbete, fritid osv. Förståelsen för hur pandemin och åtgärderna för att begränsa den har påverkat livskvaliteten kan vara betydelsefullt för beslutsfattare.
Men för att kunna beakta olika komponenter av livskvalitet på ett jämförbart sätt behövs det ett robust ramverk, vilket den så kallade "capability approach" erbjuder. Denna ansats mäter livskvalitet i termer av handlingsfriheter till skillnad från traditionell "welfaristisk" nationalekonomi som mäter välbefinnande i termer av "utility".
I denna studie utgår vi från en lista över tio handlingsfriheter som föreslogs av en statlig offentlig utredning (SOU 2015:56) att vara särskilt relevanta för den svenska kontexten: Ekonomisk situation, Sociala relationer, Hälsa, Boende, Närområde, Yrke, Kunskap, Säkerhet, Tids-balans, och Politiska fri- och rättigheter.
Studien genomfördes i juni 2020 genom en webbaserad enkät som distribuerades till ett urval av 500 individer i Sverige från en kommersi
Men för att kunna beakta olika komponenter av livskvalitet på ett jämförbart sätt behövs det ett robust ramverk, vilket den så kallade "capability approach" erbjuder. Denna ansats mäter livskvalitet i termer av handlingsfriheter till skillnad från traditionell "welfaristisk" nationalekonomi som mäter välbefinnande i termer av "utility".
I denna studie utgår vi från en lista över tio handlingsfriheter som föreslogs av en statlig offentlig utredning (SOU 2015:56) att vara särskilt relevanta för den svenska kontexten: Ekonomisk situation, Sociala relationer, Hälsa, Boende, Närområde, Yrke, Kunskap, Säkerhet, Tids-balans, och Politiska fri- och rättigheter.
Studien genomfördes i juni 2020 genom en webbaserad enkät som distribuerades till ett urval av 500 individer i Sverige från en kommersiell webbpanel (Cint), efter kvot-stratifiering utifrån befolkningens ålder, region, utbildning och kön.
Enkäten inleddes med en fråga om informerat samtycke, följt av frågor om respondenternas nuvarande situation utifrån de tio handlingsfriheterna (låg, medium, hög). Därefter följde frågor om upplevda förändringar i handlingsfriheterna under 2020 (dvs. den största delen av perioden med covid-19-pandemin), på en Likertskala med fem svarsalternativ (mycket mindre, mindre, oförändrat, mer, mycket mer). Enkäten avslutades med ett antal bakgrundsfrågor om socioekonomiska och demografiska förhållanden.
Att ta stora stickprov från kommersiella webbpaneler är administrativt sett enklare och snabbare än andra metoder som till exempel att direkt ta ett allmänt befolkningsstickprov. Även svarsfrekvens kan vara högre och datahantering enklare. Å andra sidan är det mindre transparent hur studierekryteringen gick till och gruppen av webbpaneldeltagarna kanske inte är representativ för befolkningen. Dessa begränsningar borde behållas i minnet när man ska analysera data och tyda resultat.
Uppgifterna samlades med en PHP-baserad webapplikation för enkäter (limesurvey version 4.2.2, https://www.limesurvey.org) som drivs från en server vid Umeå universitet. Uppgifterna samlades in anonymt. Visa mindre..
Data innefattar personuppgifter
Nej
Språk
Analysenhet
Population
Svensk kvota-stratifierad webbpanelurval tillhåndhallat av Cint. Cint sammanfattar olika webbpaneler. Ålder 18-99 år, bosatt i Sverige.
Tidsdimension
Urvalsmetod
Tidsperiod(er) som undersökts
2020-01-01 – 2020-07-06
Variabler
43
Antal individer/objekt
498
Svarsfrekvens/deltagarfrekvens
40.8%
Enligt panelföretaget. Motsvarar 560 registrerade svar. Denna dataset mostvarar 498 svar med valid ålder och samtycke att delta.
Geografisk utbredning
Geografisk plats: Sverige
Geografisk beskrivning: Lägsta enhet är riksområden enligt NUTS-2.
Lägsta geografiska enhet
Riksområde
Högsta geografiska enhet
Land
Ansvarig institution/enhet
Institutionen för epidemiologi och global hälsa
Medverkande
Håkan Jonsson - Institutionen för epidemiologi och global hälsa
Etikprövning
Etikprövningsmyndigheten - dnr 2019-02848
Forskningsområde
Hälso- och sjukvårdsorganisation, hälsopolitik och hälsoekonomi (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Nationalekonomi (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Filosofi (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Allmän hälsa och välbefinnande (CESSDA Topic Classification)
Sociala förhållanden och indikatorer (CESSDA Topic Classification)
Meili, K. W., Jonsson, H., Lindholm, L., & Månsdotter, A. (2021). Perceived changes in capability during the COVID-19 pandemic: A Swedish cross-sectional study from June 2020. Scandinavian Journal of Public Health. Epub ahead of print. https://doi.org/10.1177/14034948211023633
DOI:
https://doi.org/10.1177/14034948211023633
URN:
urn:nbn:se:umu:diva-185846
Om du publicerat något baserat på det här datamaterialet, meddela gärna SND en referens till din(a) publikation(er). Är du ansvarig för katalogposten kan du själv uppdatera metadata/databeskrivningen via DORIS.