Vilken typ av antibiotikaprofylax används vid prostatabiopsi i Sverige? - Enkät till alla enheter som rapporterar till Nationella prostatacancerregistret (NPCR)
SND-ID: snd1137-1. Version: 1.0. DOI: https://doi.org/10.5878/zdne-z984
Ladda ner data
Ladda ner alla filer
Citering
Skapare/primärforskare
Johan Styrke - Umeå universitet, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap
Forskningshuvudman
Umeå universitet - Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap
Beskrivning
Bakgrund: Under de senaste åren har det skett en riskökning för infektion efter prostatabiopsi. Målet med studien var att kartlägga användningen av antibiotikaprofylax vid prostatabiopsi i Sverige.
Metod: Alla enheter som rapporterar till nationella prostatacancerregistret fick en enkät om antibiotikaprofylax vid prostatabiopsi.
Resultat: Svarsfrekvensen var 90% (76 av 84 enheter). När det gäller patienter utan riskfaktorer för infektion var en enkeldos ciprofloxacin 750 mg den vanligaste profylaxen och användes av 50 enheter (66%). Fjorton enheter (18%) använde flera doser ciprofloxacin 500 eller 750 mg och sju enheter (9%) använde en singeldos av trimetoprim/sulfametoxazol 160/800 mg. När det gäller patienter med riskfaktorer för infektion (tex KAD eller tidigare urinvägsinfektion) visade enkäten ett vitt spektrum av olika preparat och behandlingslängder. Urinsticka användes av 30 kliniker (39%) och de flesta kliniker gav profylaxen omedelbart innan biopsin (n=41, 54%). Lavemang gavs av 6 enheter (8%).
Konklusion: Relativt god efterlevnad till nationella vårdprogrammet för prostatacancer
Metod: Alla enheter som rapporterar till nationella prostatacancerregistret fick en enkät om antibiotikaprofylax vid prostatabiopsi.
Resultat: Svarsfrekvensen var 90% (76 av 84 enheter). När det gäller patienter utan riskfaktorer för infektion var en enkeldos ciprofloxacin 750 mg den vanligaste profylaxen och användes av 50 enheter (66%). Fjorton enheter (18%) använde flera doser ciprofloxacin 500 eller 750 mg och sju enheter (9%) använde en singeldos av trimetoprim/sulfametoxazol 160/800 mg. När det gäller patienter med riskfaktorer för infektion (tex KAD eller tidigare urinvägsinfektion) visade enkäten ett vitt spektrum av olika preparat och behandlingslängder. Urinsticka användes av 30 kliniker (39%) och de flesta kliniker gav profylaxen omedelbart innan biopsin (n=41, 54%). Lavemang gavs av 6 enheter (8%).
Konklusion: Relativt god efterlevnad till nationella vårdprogrammet för prostatacancer visades för lågriskpatienter med hög användning av singeldos ciprofloxacin 750 mg. Emellertid visar de blandade svaren kring handläggning av riskpatienter att bristen på vägledning från nationella riktlinjer kan utgöra ett problem som leder till under- eller överbehandling. En ökad användning av urinsticka eller odling skulle kunna förbättra riskklassificeringen av patienter inför biopsi.
Data are available under the terms of the Creative Commons Zero "No rights reserved" data waiver (CC0 1.0 Public domain dedication). Visa mindre..
Språk
Analysenhet
Population
Inga patientdata rapporteras. Alla enheter som rapporterar till nationella prostatacancerregistret lämnade uppgifter om klinikens rutiner.
Studiedesign
Observationsstudie
Beskrivning av studiedesign
Enkätstudie
Urvalsmetod
Tidsperiod(er) som undersökts
2006-01-01 – 2014-12-31
Variabler
27
Lägsta geografiska enhet
Region
Högsta geografiska enhet
Land
Ansvarig institution/enhet
Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap
Medverkande
Pär Stattin - Umeå universitet, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap
Christofer Lagerros - Umeå universitet, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap
Karl-Johan Lundström - Umeå universitet, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap
Sven Resare - Umeå universitet, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap
Etikprövning
Umeå - dnr 2016/228-31
Forskningsområde
Urologi och njurmedicin (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)