The happiness turn? Mapping the Emergence of “Happiness Studies” Using Cited References.

SND-ID: snd0975-1. Version: 1.0. DOI: https://doi.org/10.5878/002633

Citering

Skapare/primärforskare

Christopher Kullenberg - Göteborgs universitet, Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori orcid

Gustaf Nelhans - Göteborgs universitet, Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori orcid

Forskningshuvudman

Göteborgs universitet - Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori rorId

Beskrivning

I studien analyseras lyckoforskning (happiness studies) som ett framväxande forskningsfält inom olika vetenskapliga discipliner och forskningsområden. Genom att använda fyra operationaliserade söktermer i Web of Science: “happiness”, “subjective well-being”, “life satisfaction” och “positive affect” har en datamängd för empirisk citeringsanalys skapats. I kombination med kvalitativa tolkningar av publikationerna, visar resultaten hur lyckoforskning har utvecklats över tid, i vilka tidskrifter artiklar som citeras har publicerats och vilka författare och forskare som har varit mest produktiva inom området. Slutsatsen är att lyckoforskning har vuxit fram i ett antal olika disciplinära sammanhang och har successivt integrerats och standardiserats. Dessutom började vid millennieskiftet lyckoforskning att forma ett självständigt forskningsfält, där lycka (happiness) blir ett viktigt forskningsproblem i sig självt. Detta kan man kalla för “happiness turn”.

Syfte:

Studien syftar till att förklara de vetenskapliga forskningssammanhang där lyckoforskning ("happiness studies") har blivit en kärnverks

... Visa mer..
I studien analyseras lyckoforskning (happiness studies) som ett framväxande forskningsfält inom olika vetenskapliga discipliner och forskningsområden. Genom att använda fyra operationaliserade söktermer i Web of Science: “happiness”, “subjective well-being”, “life satisfaction” och “positive affect” har en datamängd för empirisk citeringsanalys skapats. I kombination med kvalitativa tolkningar av publikationerna, visar resultaten hur lyckoforskning har utvecklats över tid, i vilka tidskrifter artiklar som citeras har publicerats och vilka författare och forskare som har varit mest produktiva inom området. Slutsatsen är att lyckoforskning har vuxit fram i ett antal olika disciplinära sammanhang och har successivt integrerats och standardiserats. Dessutom började vid millennieskiftet lyckoforskning att forma ett självständigt forskningsfält, där lycka (happiness) blir ett viktigt forskningsproblem i sig självt. Detta kan man kalla för “happiness turn”.

Syfte:

Studien syftar till att förklara de vetenskapliga forskningssammanhang där lyckoforskning ("happiness studies") har blivit en kärnverksamhet, en integrerad del av forskningen, eller en sidoaktivitet till vanlig vetenskap inom en redan existerande disciplin. Syftet är att visa hur ett nytt forskningsfält "Happiness studies" har vuxit fram, konsoliderats och integrerats i forskningen. Visa mindre..

Språk

Metod och utfall

Analysenhet

Tidsdimension

Tidsperiod(er) som undersökts

1960-01-01 – 2013-12-31

Dataformat / datastruktur

Datainsamling
Geografisk täckning

Geografisk utbredning

Geografisk beskrivning: Global

Administrativ information

Ansvarig institution/enhet

Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori

Ämnesområde och nyckelord

Forskningsområde

Filosofi (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Idé- och lärdomshistoria (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Övrig annan humaniora (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Publikationer

Kullenberg, Christopher, Nelhans, Gustav (2015) The happiness turn? Mapping the Emergence of “Happiness Studies” using Cited References. Scientometrics. 17 feb 2015.
DOI: https://doi.org/10.1007/s11192-015-1536-3
ISSN: 0138-9130

Om du publicerat något baserat på det här datamaterialet, meddela gärna SND en referens till din(a) publikation(er). Är du ansvarig för katalogposten kan du själv uppdatera metadata/databeskrivningen via DORIS.

Publicerad: 2015-04-01
Senast uppdaterad: 2016-02-19