Hälsoresursprojektet 2008
SND-ID: snd0870-1. Version: 6.0. DOI: https://doi.org/10.5878/001622
Tillhörande dokumentation
Fördröjningsanalys från FK.pdf (499.05 KB)
Rapport Hälsoresursprojektet - baslinjemätning (Bakgrund, metod och resultat).pdf (606.38 KB)
... Visa mer..Citering
Skapare/primärforskare
Gunnel Hensing - Göteborgs universitet, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Kristina Holmgren - Göteborgs universitet, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Lena Andersson - Göteborgs universitet, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Gunilla Krantz - Göteborgs universitet, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Eva-Lisa Petersson - Göteborgs universitet, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
... Visa mer..Gunnel Hensing - Göteborgs universitet, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Kristina Holmgren - Göteborgs universitet, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Lena Andersson - Göteborgs universitet, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Gunilla Krantz - Göteborgs universitet, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Eva-Lisa Petersson - Göteborgs universitet, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Carin Staland-Nyman - Göteborgs universitet, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Visa mindre..Forskningshuvudman
Göteborgs universitet
- Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Beskrivning
Hälsoresursprojektet bedrivs av forskargruppen GendiQ vid enheten för socialmedicin, Göteborgs universitet. Projektet undersöker vilka individuella, organisatoriska och samhälleliga faktorer som påverkar att sjukskrivna personer återgår i arbete, och vilka faktorer som främjar att personer inte blir sjukskrivna överhuvudtaget. Hälsoresursprojektet är en longitudinell kohortstudie med initialt två datainsamlingsperioder. Den första genomfördes under våren 2008 och den andra under hösten 2009. Datainsamlingen sker genom enkätutskick och registerdata. Under våren 2008 gjordes ett enkätutskick till ett urval som var draget från SCB:s, respektive försäkringskassans register och innefattade både sjukskrivna och icke sjukskrivna personer som var folkbokförda i Västra Götalands län. Studiepopulationen består av totalt tre kohorter; en generell befolkningskohort och två sjukskrivningskohorter varav en arbetsgivaranmäld och en egenanmäld. I den första datainsamlingen under våren 2008 deltog 7 835 personer varav befolkningskohorten bestod av 4027 personer, den arbetsgivaranmälda kohorten av 3310 och den
... Visa mer..Syfte:
Projektets specifika syften är att: 1) Undersöka skillnader i självrapporterad hälsa mellan en generell befolkning och incident sjukskrivningskohort. 2) Undersöka vilka arbetsrelaterade faktorer som främjar att människor återgår i arbete efter en sjukskrivning. 3) Undersöka vilka levnadsförhållanden, d v s individrelaterade och psykosociala faktorer, som främjar att människor återgår i arbete efter en sjukskrivning. 4) Undersöka vilka faktorer som under själva rehabiliteringen fungerar som resurser respektive hinder i processen från sjukskrivning till arbetsåtergång
Dataset innefattar de 7835 personer som under 2008 besvarade Hälsoresursprojektets första enkät. Visa mindre..
Data innefattar personuppgifter
Nej
Analysenhet
Population
Personer i åldrarna 19-64 år (per den 31/12 2008) folkbokförda i Västra Götaland vid mättillfället 2008
Tidsdimension
Urvalsmetod
Sannolikhetsurval: systematiskt slumpmässigt urval
Målpopulationen var alla personer i åldern 19 - 64 år som vid mättillfället, 2008, var folkbokförda i Västra Götaland. Rampopulationen bildades med register över totalbefolkningen (RTB). I urvalet önskade man få med ett relativt stort antal personer som nyligen påbörjat en sjukskrivningsperiod som pågått i mer än 14 dagar. För detta användes uppgifter från Försäkringskassans register.
Statistiska Centralbyrån (SCB) identifierade befolkningsurvalet genom att göra ett obundet slumpmässigt urval (OSU) från registret över totalbefolkningen (RTB). Försäkringskassan identifierade de två sjukskrivningsurvalen genom att göra ett uttag från sina register över sjukskrivna.
Populationen delades in i tre stratum. I stratum 1 ingick arbetsgivaranmälda personer i åldern 19-64 år som Försäkringskassan tagit fram ur deras register, vilka motsvarade 49 % av samtliga som under den period Försäkringskassan gjorde sina uttag hade anmälts sjuka av arbetsgivare. Alla de arbetsgivaranmälda som Försäkringskassan tagit fram från registret ingick i studien. I stratum 2 ingick övriga personer i åldern 19-64 år, som
Statistiska Centralbyrån (SCB) identifierade befolkningsurvalet genom att göra ett obundet slumpmässigt urval (OSU) från registret över totalbefolkningen (RTB). Försäkringskassan identifierade de två sjukskrivningsurvalen genom att göra ett uttag från sina register över sjukskrivna.
Populationen delades in i tre stratum. I stratum 1 ingick arbetsgivaranmälda personer i åldern 19-64 år som Försäkringskassan tagit fram ur deras register, vilka motsvarade 49 % av samtliga som under den period Försäkringskassan gjorde sina uttag hade anmälts sjuka av arbetsgivare. Alla de arbetsgivaranmälda som Försäkringskassan tagit fram från registret ingick i studien. I stratum 2 ingick övriga personer i åldern 19-64 år, som själva hade anmält sig sjukskrivna, som Försäkringskassan tagit fram ur deras register. I stratum 2 drogs ett urval enligt metoden för obundet slumpmässigt urval (OSU). I stratum 3 ingick personer som Statistiska Centralbyrån (SCB) identifierade genom ett obundet slumpmässigt urval (OSU).
Den totala urvalsstorleken var 15 185 individer. Urvalet i stratum 1 var 6 165 personer, urvalet i stratum 2 var 1 000 personer och urvalet i stratum 3 var 8 020 personer.
För ytterligare beskrivning av urvalet finns följande dokument att ta del av: 'Teknisk rapport 0870-001' samt 'Fördröjningsanalys från Försäkringskassan'.
Urvalet för 2009 års undersökning utgjordes av svarsmängden i 2008 års undersökning. Visa mindre..
Tidsperiod(er) som undersökts
2008-04-15 – 2008-06-30
Variabler
400
Antal individer/objekt
7835
Viktning
Se avsnitt '7. Viktberäkning' i Teknisk rapport från Statistiska Centralbyrån (SCB).
Svarsfrekvens/deltagarfrekvens
51.8%
Dataformat / datastruktur
Lägsta geografiska enhet
Kommun
Högsta geografiska enhet
Län
Ansvarig institution/enhet
Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Etikprövning
Göteborg - dnr 039-08
Forskningsområde
Arbetsförhållanden (CESSDA Topic Classification)
Kulturaktiviteter och deltagande (CESSDA Topic Classification)
Medicin och hälsovetenskap (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Hälsovetenskap (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Sociala välfärdssystem/-strukturer (CESSDA Topic Classification)
Hälsa (CESSDA Topic Classification)
Allmän hälsa och välbefinnande (CESSDA Topic Classification)
Familjeliv och äktenskap (CESSDA Topic Classification)
Nyckelord
Kultur, Fritid, Barn, Hushållsarbete, Arbetstillfredsställelse, Familjeliv, Vänner, Alkoholvanor, Ohälsa, Sjukdomar, Rökning, Arbete och sysselsättning, Civilstånd, Kön, Livshändelser, Arbetsplats, Sjukfrånvaro, Symptom, Monotont arbete, Longitudinella studier, Prospektiva studier, Träning, Folkhälsa, Hälsa, Psykisk hälsa, Sjukfrånvaro, Socialt stöd, Arbetsförhållanden, Fritidsaktiviteter, Privat hälsovård, Statlig hälso- och sjukvård
Sortera på namn | Sortera efter år
Jonsson R. Psychosocial Working Conditions - The Demand-Control-Support model as predictor of sickness absence among citizens in Västra Götalands county 2008. Master thesis in statistics. The University of Gothenburg, 2010.
Läs fulltext
Löve J, Holmgren K, Torén K, Hensing G. Can Work ability explain the distributional differences of sickness absence over socioeconomic groups? BMC Public Health 2012;12:163.
Jonsson R, Lidwall U, Holmgren K. Does unbalanced gender composition at the work place influence the association between psychosocial working conditions and sickness absence? Work 2013;46(1):59-66.
Löve J, Moore CD, Hensing G. Validation of the Swedish translation of the General Self-Efficacy scale.
Qual Life Res. 2012;21(7):1249-53.
Andersson A, Andersson C, Holmgren K, Mårdby A-C, Hensing G. Participation in leisure activities and binge drinking in adults - findings from a Swedish general population sample. Addiction Research & Theory 2012;20(2):172-82.
Hensing G, Holmgren K, Mårdby A-C. Harmful alcohol habits were no more common in a sample of newly sick-listed Swedish women and men compared to a random population sample. Alcohol and Alcoholism 2011;46(4):471-7.
Holmgren K, Hensing G, Dellve L. The association between poor organizational climate and high work commitments, and sickness absence in a general population of women and men. J Occup Environ Med. 2010;52(12):1179-1185.
Löve J, Holmgren K, Torén K, Hensing G. Explaining the social gradient in sickness absence: a study of a general working population in Sweden. BMC Public Health 2013;13:545.
Holmgren K, Ekbladh E, Hensing G, Dellve L. The combination of work organizational climate and individual work commitment predicts return to work in women but not in men. J Occup Environ Med. 2013;55(2):121-7.
Andersson A, Mårdby A-C, Holmgren K, Hensing G. Associations between leisure activities and binge drinking in adults: Findings from a Swedish newly sick-listed sample. Epub ahead of print. Work 2013.
Ármannsdóttir B, Mårdby A-C, Haukenes I, Hensing G. Cumulative incidence of sickness absence and disease burden among the newly sick-listed, a cross-sectional population-based study. BMC Public Health 2013;13:329.
Mårdby A-C, Holmgren K, Hensing G. Harmful alcohol habits did not explain the social gradient of sickness absence in Swedish women and men. Accepted for publication in Epidemiology, Biostatistics and Public Health 2013.
Löve J, Andersson L, Moore CD, Hensing G. Psychometric analysis of the Swedish translation of the WHO well-being index. Epub ahead of print. Qual Life Res. 2013.
Hensing G, Bertilsson M, Ahlborg G, Waern M, Vaez M. Self-assessed mental health problems and work capacity as determinants of return to work - a prospective general population based study of individuals with all cause sickness absence. In press. BMC Public Health 2013.
Swepub
|
Lärosätets databas
DOI:
https://doi.org/10.1186/1471-244x-13-259
Knapstad M, Øverland S, Henderson M, Holmgren K, Hensing G. Shame among long-term sickness absentees: Correlates and impact on subsequent sickness absence. Epub ahead of print. Scand J Public Health 2013.
Holmgren K, Mårdby A-C. The association between self-efficacy and sick-leave among men and women: a cross-sectional study of the general working population in Sweden. Accepted in Autumn 2013. Epidemiology, Biostatistics and Public Health 2013.
Nam Minjee. Association between Working Conditions and and Risk Drinking. A cross-sectional general population based study of Swedish empoyees. Master thesis in Public Health Science with Health Economics. The University of Gothenburg, 2012.
Läs fulltext
Carlsson S, Warmenius F. Life change events among a group of sick-listed and a group of working women and men in the region of Västra Götaland. Bachelor thesis in Occupational therapy. The University of Gothenburg, 2011.
Läs fulltext
Petersson C, Bratt H. Differences in domestic work and paid work among incident sick-leave and working women and men in the region of Västra Götaland. First cycle in Occupational therapy. The University of Gothenburg, 2009.
Läs fulltext
Andersson J, Söderberg E. Prevalence and differences in the performance of leisure activities among people on incident sick-leave and an employed general population. First cycle in Occupational therapy. The University of Gothenburg, 2009.
Läs fulltext
Persson S, Widmark D. Demand and control at work in a group of incident sick-listed cases and in a general working population of women and men - a survey in Västra Götaland. First cycle in Occupational therapy. The University of Gothenburg, 2010.
Läs fulltext
Holmgren K, Löve J, Mardby A-C, Hensing G. Remain in work - What work-related factors are associated with sustainable work attendance? A general population based study of women and men. J Occup Environ Med. 2014 Mar;56(3):235-42
Om du publicerat något baserat på det här datamaterialet, meddela gärna SND en referens till din(a) publikation(er). Är du ansvarig för katalogposten kan du själv uppdatera metadata/databeskrivningen via DORIS.
