Inkomster i Göteborg 1925-1958
SND-ID: snd0783-1. Version: 3. DOI: https://doi.org/10.5878/fhmt-gz68
Ladda ner alla filer
Citering
Skapare/primärforskare
Björn Gustafsson
- Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete
Mats Johansson - Institutet för framtidsstudier
Forskningshuvudman
Göteborgs universitet
- Institutionen för socialt arbete
Beskrivning
Studiens syfte var att belysa varför ojämlikheten i inkomstfördelningen i Sverige minskade från mitten av 1920-talet till andra hälften av 1950-talet. Av denna anledning samlade man in inkomstuppgifter för olika år från ett urval av hushåll för en svensk stad. En databas skapades genom att koda skattehandlingar och andra dokument för Göteborgs stad, Sveriges näst största stad.
Fastställandet av vilka år som skulle undersökas var avgörande. För att analysera förändringar över tid ansågs det vara väsentligt att ha ungefär lika många år mellan de år som studerades. Vidare ansågs det vara tillrådligt att undvika år med för mycket makroekonomisk oro såväl som år under de två världskrigen. Detta resulterade i att åren 1925, 1936, 1947 och 1958 valdes ut. Det bör påpekas att år 1947 föredrogs framför följande år då stora socialförsäkringsreformer som ledde till höjningar av pensionsförmånerna och införandet av barnbidrag infördes 1948.
Hushåll definierades från mantalslängder. Ett hushåll definierades som personer med samma efternamn som bor i samma lägenhet eller småhus. Detta innebär att det kan
Fastställandet av vilka år som skulle undersökas var avgörande. För att analysera förändringar över tid ansågs det vara väsentligt att ha ungefär lika många år mellan de år som studerades. Vidare ansågs det vara tillrådligt att undvika år med för mycket makroekonomisk oro såväl som år under de två världskrigen. Detta resulterade i att åren 1925, 1936, 1947 och 1958 valdes ut. Det bör påpekas att år 1947 föredrogs framför följande år då stora socialförsäkringsreformer som ledde till höjningar av pensionsförmånerna och införandet av barnbidrag infördes 1948.
Hushåll definierades från mantalslängder. Ett hushåll definierades som personer med samma efternamn som bor i samma lägenhet eller småhus. Detta innebär att det kan finnas personer som tillhör fler än två generationer i samma hushåll; syskon som bor tillsammans kan också utgöra ett hushåll. Fosterbarn ingår så länge de är folkbokförda på samma adress. Vuxna barn anses bo i sina föräldrars hushåll så länge de är folkbokförda på samma adress. I nästan alla fall behandlas tjänstefolk och hyresgäster som inte tillhör hushållet som separata hushåll. Visa mindre..
Data innefattar personuppgifter
Ja
Typ av personuppgifter
Olika inkomst och bidragsuppgifter
Språk
Analysenhet
Population
Hushåll i Göteborg
Tidsdimension
Urvalsmetod
Tidsperiod(er) som undersökts
1925 – 1958
Svarsfrekvens/deltagarfrekvens
1925: 70 variabler, 6 845 individer, 1936: 78 variabler, 7 741 individer, 1947: 66 variabler, 7 921 individer, 1958: 57 variabler, 9 934 individer.
Dataformat / datastruktur
Lägsta geografiska enhet
Församling
Högsta geografiska enhet
Kommun
Ansvarig institution/enhet
Institutionen för socialt arbete
Forskningsområde
Historia (CESSDA Topic Classification)
Samhällsvetenskap (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Ekonomisk historia (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Inkomster, egendom och investeringar/sparande (CESSDA Topic Classification)
Gustafsson,B. & Johansson, M. (2003). Steps toward equality: How and why income inequality in urban Sweden changed during the period 1925–1958. European Review of Economic History, Volume 7, Issue 2, August 2003, Pages 191–211. DOI: 10.1017/S1361491603000078
DOI:
https://doi.org/10.1017/S1361491603000078