Lundbystudien
SND-ID: ext0059-1.
Ingår i samling hos SND: Skånes Metadatabas för Epidemiologi (SME)
Åtkomst till data via
Kontakt
Louise Brådvik
Skapare/primärforskare
Erik Essen-Möller - Lunds universitet
Olle Hagnell - Lunds universitet
Leif Öjesjö - Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Magnus Huss klinik, Stockholm
Per Nettelbladt - Lunds universitet och Region Skåne, Avdelningen för psykiatri, Institutionen för kliniska vetenskaper, Skånes universitetssjukhus Lund
Cecilia Mattisson - Lunds universitet och Region Skåne, Avdelningen för psykiatri, Institutionen för kliniska vetenskaper, Skånes universitetssjukhus Lund
... Visa mer..Erik Essen-Möller - Lunds universitet
Olle Hagnell - Lunds universitet
Leif Öjesjö - Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Magnus Huss klinik, Stockholm
Per Nettelbladt - Lunds universitet och Region Skåne, Avdelningen för psykiatri, Institutionen för kliniska vetenskaper, Skånes universitetssjukhus Lund
Cecilia Mattisson - Lunds universitet och Region Skåne, Avdelningen för psykiatri, Institutionen för kliniska vetenskaper, Skånes universitetssjukhus Lund
Mats Bogren - Lunds universitet och Region Skåne, Avdelningen för psykiatri, Institutionen för kliniska vetenskaper, Skånes universitetssjukhus Lund
Louise Brådvik - Lunds universitet och Region Skåne, Avdelningen för psykiatri, Institutionen för kliniska vetenskaper, Skånes universitetssjukhus Lund
Visa mindre..Forskningshuvudman
Lunds universitet
- Institutionen för kliniska vetenskaper
Beskrivning
Lundbystudien är en klassisk psykiatrisk, epidemiologisk befolkningsstudie som genomfördes 1947 i Dalby och Bonderups socknar utanför Lund. Uppföljningsundersökningarna 1957,1972 och 1997 inkluderade de som bodde kvar i Dalby och Bonderups socknar, de som flyttat in 1957 och de som flyttat ut 1957, 1972 och 1997.
1957-kohorten inkluderar, förutom de 1599 personer från 1947-kohorten som fortfarande var i livet och bodde kvar i Lundbyområdet, de 1013 personer som fötts eller flyttat in sedan den 1 juli 1947. Även de 698 personer som flyttat utanför Lundbyområdet 1957 söktes upp. Studiedeltagarna var i åldrarna 0-96 år.
Lundbystudien har producerat data om förekomst av och nyinsjuknande i psykisk ohälsa i befolkningen. Kohorten kan användas för att relatera förändringar i psykisk hälsa till individuella förutsättningar och till samhällsutvecklingen 1947-1997. Den är även väl lämpad för att studera förlopp av vanliga psykiska störningar som depression, ångest och demens samt psykiska störningar med lång latens (t.ex. psykos). Intervjudata har kompletterats med sjukhusjournaler, registerdata och
1957-kohorten inkluderar, förutom de 1599 personer från 1947-kohorten som fortfarande var i livet och bodde kvar i Lundbyområdet, de 1013 personer som fötts eller flyttat in sedan den 1 juli 1947. Även de 698 personer som flyttat utanför Lundbyområdet 1957 söktes upp. Studiedeltagarna var i åldrarna 0-96 år.
Lundbystudien har producerat data om förekomst av och nyinsjuknande i psykisk ohälsa i befolkningen. Kohorten kan användas för att relatera förändringar i psykisk hälsa till individuella förutsättningar och till samhällsutvecklingen 1947-1997. Den är även väl lämpad för att studera förlopp av vanliga psykiska störningar som depression, ångest och demens samt psykiska störningar med lång latens (t.ex. psykos). Intervjudata har kompletterats med sjukhusjournaler, registerdata och information från nyckelpersoner (anhöriga, släktingar och vårdpersonal). Bortfallet i Lundbystudien har varit mycket lågt, framför allt mellan 1947 och 1972. Av Vetenskapsrådet beviljade medel har använts för att digitalisera data. Arkivet slutförvaras nu på Arkivcentrum Syd i Lund.
1972 intervjuades de 2827 probander som var i livet. Av dessa bodde 1424 personer kvar i Lundbyområdet. Även probander som dött sedan föregående undersökning följdes upp genom nyckelinformanter, journaler och register. Studiedeltagarna var i åldrarna 15-97 år.
Av de 1797 probander som fortfarande var i livet 1997 bodde 602 personer kvar i Lundbyområdet. Intervjubortfallet var 13 % (238 probander). Ca 36 % av probanderna hade dött mellan 1972 och 1997, men data från register, journaler och nyckelinformanter kompletterade informationen för 94 % av probanderna (2659/2827). Studiedeltagarna var i åldrarna 40-96 år.
Syfte:
Huvudsyftet med den första Lundbystudien, genomförd 1947, var att göra en befolkningsundersökning som beskrev alla invånarna i Dalby och Bonderup (socknar utanför Lund, som inte var kända för någon ovanlig eller hög sjuklighet och som inte var något geografiskt isolat) med avseende på personlighetsvarianter, psykisk sjukdom eller avvikelse samt fysiska sjukdomar. Uppföljande studier, av såväl nyinflyttade 1957, kvarboende och utflyttade, genomfördes 1957, 1972 och 1997
Studiedeltagarna var i åldrarna 0-92 år. Visa mindre..
Data innefattar personuppgifter
Ja
Data innehåller känsliga personuppgifter
Ja
Typ av personuppgifter
Personlighetsdrag, psykiatriska sjukdomar eller och fysiska sjukdomar
Kodnyckel existerar
Ja
Språk
Analysenhet
Tidsdimension
Urvalsmetod
Tidsperiod(er) som undersökts
1947 – 1947
1957 – 1957
1972 – 1972
1997 – 1997
Svarsfrekvens/deltagarfrekvens
1947: 2533 individer
1957: 3291 individer
1972: 2823 individer
1997: 1641 individer
Dataformat / datastruktur
Geografisk utbredning
Geografisk beskrivning: Dalby och Bonderup socknar 1947 (Lund) och nyinflyttade 1957 samt kvarboende och utflyttade 1957, 1972 och 1997.
Ansvarig institution/enhet
Institutionen för kliniska vetenskaper
Forskningsområde
Medicin och hälsovetenskap (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Klinisk medicin (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Psykiatri (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Hälsa (CESSDA Topic Classification)
Nyckelord
Livskvalitet, Familjeliv, Alkoholvanor, Alkoholism, Sjukdomar, Rökning, Graviditet, Psykisk hälsa, Diagnos, Epidemiologiska studier, Kohortstudier, Demens, Psykiatri, Intervjuer [publikationstyp], Personlighetsbedömning, Populationsövervakning, Antidepressiva medel, Ångest, Menopaus, Alkoholmissbruk, Aptit, Läkemedelsförsörjning, Menstruation, Depression, Mellanmänskliga relationer, Psykiska störningar, Socioekonomisk status, Klinisk psykologi, Tillfredsställelse, Ångeststörningar, Funktionsnedsättningar, Epihealth_skåne, Skåne, Epihealth
Sortera på namn | Sortera efter år
Hagnell O: A prospective study of the incidence of mental disorder. Lund: Svenska Bokförlaget Bonniers.1966
Essen-Möller E: Familial interrelatedness in a Swedish rural population. Acta Genet Statist Med, Suppl ad Vol 17, 1967
Essen-Möller E, Larsson H, Uddenberg C-E, White G: Individual traits and morbidity in a Swedish rural population. 1956. Acta Psychiat Neurol Scand, Suppl 100
Essen-Möller E: Problems of taxonomy. Discussion. In J Zubin ed: Field Studies in the Mental Disorders, pp 37-38. New York: Grune & Stratton 1961.
Hagnell O: Neuroses and other nervous disturbances in a population, living in a rural area of southern Sweden, investigated in 1947 and 1957. Acta Psychiat Neurol Scand, Suppl 136, 1959:34:214-220.
Essen-Möller E: Några synpunkter på medicinska befolkningsundersökningar. Socialmedicinsk Tidskrift 1968:22:1-5
Essen-Möller E: The registration of familial relations in a human population. Kungl Fysiografiska Sällskapets i Lund Förhandlingar 1954:24:1-7.
Hagnell O: A prospective study of mental disorders in a total population. Social Psychiatry, Res. Publ. ARNMD, 1969:47:22-46
Essen-Möller E: En skånsk befolkningsundersökning. Socialmedicinsk Tidskrift 1956:33:271-278
Hagnell O: The premorbid personality of persons who develop cancer in a total population investigated in 1947 and 1957. Annals of the New York Academy of Sciences 1966:125:846-855.
Om du publicerat något baserat på det här datamaterialet, meddela gärna SND en referens till din(a) publikation(er). Är du ansvarig för katalogposten kan du själv uppdatera metadata/databeskrivningen via DORIS.