Tillbaka till sökresultat

LNU91 - Levnadsnivåundersökningen 1991

SND-ID: ext0007-6.

Ingår i samling hos SND: REWHARD - RElations, Work and Health across the life-course - A Research Data infrastructure

Åtkomst till data via

Skapare/primärforskare

Sten Johansson - Stockholms universitet, Institutet för social forskning

Robert Erikson - Stockholms universitet, Institutet för social forskning

Jan O. Jonsson - Stockholms universitet, Institutet för social forskning

Michael Tåhlin - Stockholms universitet, Institutet för social forskning

Forskningshuvudman

Stockholms universitet - Institutet för social forskning rorId

Beskrivning

År 1968 genomfördes på låginkomstutredningens initiativ den första levnadsnivåundersökningen (LNU), en undersökning som blivit stilbildande. Såväl i den löpande svenska statistikproduktionen genom SCB:s ULF-undersökningar som i andra länder har undersökningar etablerats som bygger på LNU:s koncept. Grunden är att ett riksrepresentativt urval av den vuxna svenska befolkningen intervjuas om sina faktiska levnadsförhållanden inom en rad områden som är centrala för människors liv, t.ex. hälsa, ekonomi, fritid, boende, politiskt deltagande och sysselsättning/arbetsförhållanden. År 1974 och 1981 ställde Riksdagen medel till förfogande för ytterligare två levnadsnivåundersökningar. År 1991 genomfördes återigen en replikation, då finansierad av åtta olika forskningsråd. Vid alla dessa tidpunkter har i huvudsak samma frågor om levnadsvillkor ställts, men i LNU91 skedde en metodutveckling med ett inslag av fler frågor av retrospektiv natur (fr a om intervjupersonernas sysselsättningar genom åren).Dessutom utfördes 1991 en intervjuundersökning med de högsta cheferna på de arbetsplatser där intervjuperson

... Visa mer..
År 1968 genomfördes på låginkomstutredningens initiativ den första levnadsnivåundersökningen (LNU), en undersökning som blivit stilbildande. Såväl i den löpande svenska statistikproduktionen genom SCB:s ULF-undersökningar som i andra länder har undersökningar etablerats som bygger på LNU:s koncept. Grunden är att ett riksrepresentativt urval av den vuxna svenska befolkningen intervjuas om sina faktiska levnadsförhållanden inom en rad områden som är centrala för människors liv, t.ex. hälsa, ekonomi, fritid, boende, politiskt deltagande och sysselsättning/arbetsförhållanden. År 1974 och 1981 ställde Riksdagen medel till förfogande för ytterligare två levnadsnivåundersökningar. År 1991 genomfördes återigen en replikation, då finansierad av åtta olika forskningsråd. Vid alla dessa tidpunkter har i huvudsak samma frågor om levnadsvillkor ställts, men i LNU91 skedde en metodutveckling med ett inslag av fler frågor av retrospektiv natur (fr a om intervjupersonernas sysselsättningar genom åren).Dessutom utfördes 1991 en intervjuundersökning med de högsta cheferna på de arbetsplatser där intervjupersonerna i LNU 91 var anställda (se Arbetsplatsundersökningen 1991). År 2000 genomfördes en ny levnadsnivåundersökning (LNU2000), för femte decenniet i rad. Den finansieras av Vetenskapsrådet (VR) och Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS) via deras gemensamma kommitté för longitudinell forskning. Kopplat till denna nya LNU gjordes också en separat studie av barn och ungdomar (10-18 år) som bodde i samma hushåll som intervjupersonen i LNU (Barn-LNU). Även denna gång adderades en Arbetsplatsundersökning (APU 2000).

I de tidigare undersökningarna har frågorna till stor del ställts till samma personer, vilket innebär att en betydande "panel" - nästan 3.000 individer - har intervjuats vid samtliga fyra tillfällen. Även år 2000 återkom man i stor utsträckning till dessa tidigare intervjuade individer. Panelansatsen gör att man får större möjligheter att svara på centrala frågor om människors levnadsnivå. Bara genom att följa enskilda individer över tid kan man avgöra t.ex. uppväxtvillkorens betydelse för senare livsvillkor, vilken betydelse arbetsförhållandena har för människors hälsa senare i livet, vilka konsekvenser förändrade familjeförhållanden har eller vad vuxenutbildning betyder för vilket arbete man får. I de fall de intervjuade samtyckt, har intervjuerna i levnadsnivåmaterialet, kompletterats med uppgifter om bland annat inkomster. Den därigenom skapade databasen har möjliggjort omfattande beskrivningar och analyser av välfärden i Sverige från sent 1960-tal fram till början av 1990-talet, bland annat av hur välfärden utvecklats för män och kvinnor, hur den fördelas mellan olika ålders- och socialgrupper och mellan boende i olika ortstyper. Resultaten har publicerats i ett trettiotal avhandlingar, många rapporter och hundratals publicerade artiklar, främst skrivna av forskare knutna till Institutet för social forskning (SOFI), som sedan 1972 haft ansvaret för LNU. Visa mindre..

Data innefattar personuppgifter

Nej

Språk

Metod och utfall

Analysenhet

Population

1968: Individuals aged 15-75 years. -

1974: Individuals aged 15-75 years; 1) Individuals included in the 1968 survey, under the age of 76 and still living in Sweden, 2) A new addition of young individuals aged 15-20 years, 3) Individuals immigrating to

Tidsdimension

Urvalsmetod

The first survey was based on a 0.0001 random sample of the Swedish population aged 15 to 75 years of age. The 1968 survey was to be repeated in 1974, and the decision was made to stick to the original sample but also include new cohorts of young people and immigrants arriving to Sweden in between the survey periods. Dropped from the sample was those above 75 years of age and those who had either emigrated or died. In 1981 the third Level of Living Survey was conducted with the same sample design. The 1991 survey was conducted with basically the same design, except for the fact that the youngest age bracket now became 18 instead of 15.

Tidsperiod(er) som undersökts

1991-02-25 – 1991-11-12

Variabler

656

Antal individer/objekt

6773

Dataformat / datastruktur

Datainsamling
  • Insamlingsmetod: Personlig intervju
  • Tidsperiod(er) för datainsamling: 1991-02-25 – 1991-11-12
  • Datainsamlare: Statistiska centralbyrån
  • Datakälla: Befolkningsgrupp
Geografisk täckning

Geografisk utbredning

Geografisk plats: Sverige

Administrativ information

Ansvarig institution/enhet

Institutet för social forskning

Ämnesområde och nyckelord

Forskningsområde

Bostäder (CESSDA Topic Classification)

Sysselsättning (CESSDA Topic Classification)

Arbetsförhållanden (CESSDA Topic Classification)

Samhällsvetenskap (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Sociologi (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Sociala välfärdssystem/-strukturer (CESSDA Topic Classification)

Allmän hälsa och välbefinnande (CESSDA Topic Classification)

Medicinering och behandlingar (CESSDA Topic Classification)

Kost och näring (CESSDA Topic Classification)

Specifika sjukdomar, störningar och medicinska tillstånd (CESSDA Topic Classification)

Fritid, turism och sport (CESSDA Topic Classification)

Sociala förhållanden och indikatorer (CESSDA Topic Classification)

Ekonomiska förhållanden och indikatorer (CESSDA Topic Classification)

Nyckelord

Boende, Anställning, Hälsa, Social välfärd, Flyttningsbenägenhet, Familjemiljö, Löner, Hushållsarbete, Politisk handling, Arbetslöshet, Levnadsförhållanden, Medlemskap, Alkoholvanor, Resor, Medlemskap i fackförening, Sjukvård, Medborgarinflytande, Ekonomiska villkor, Internationella resor, Inkomst, Socialförsäkringsförmåner, Egenföretagare, Arbetsledande ställning, Bostadskomfort, Bostadsekonomi, Läkemedel, Sjukdomar, Tandhälsa, Sjukhusvistelser, Rökning, Arbete och sysselsättning, Tjänsteförmåner, Jordbrukare, Anhörigvård, Semester, Tillgångar, Semesterresor, Utbildningsbakgrund, Arv, Stöld, Uppsåtlig skadegörelse, Brottsoffer, Politiskt deltagande, Levnadsstandard, Autonomi i arbetet, Nationalitet, Anställningshistorik, Socialt liv, Arbetsskador, Familjemedlemmar, Arbetsförhållanden, Hushåll, Fritidsaktiviteter, Organisationer, Arbetstid, Social protest, Motion och matvanor, Våld, Motion (fysisk aktivitet), Cors, Nutrition, Rewhard

Publikationer

Sortera på namn | Sortera efter år

Institutet för social forskning (1984) Variabler och koder för LNU 81. Stockholm : Swedish institute for social research. ISBN: 91-7604-007-0.
ISBN: 91-7604-007-0

Institutet för social forskning (1981) Instruktions- och övningsformulär. Stockholm : Swedish Institute for Social Research.

Erikson, R. (1993) Descriptions of inequality: The Swedish apporach to welfare research. In M.C. Nussbaum, & A. Sen, (eds.). The quality of life. Oxford: Clarendon Press.

Erikson, R., & Uusitalo, H. (1987) The Scandinavian approach to welfare research. In R. Erikson, E.J. Hansen, S. Ringen, & H. Uusitalo, (eds.). The Scandinavian model: Welfare states and welfare research. Armonk, New York: M.E. Sharpe.

Fritzell, J., & Lundberg, O. (eds.) (1994) Vardagens villkor. Levnadsförhållanden i Sverige under tre decennier. Stockholm: Brombergs förlag. ISBN: 9176086364.
ISBN: 9176086364

Johansson, S. (1973) The level of living survey: A presentation. Acta Sociologica 16:211-219.

Johansson, S. (1979) Mot en teori för social rapportering. Stockholm: Swedish Institute for Social Research. ISBN: 99-0169631-3.
Libris
ISBN: 91-7604-001-1

Johansson, S. (1970) Om levnadsnivåundersökningen. Stockholm: Allmänna förlaget.
Libris
ISBN: 91-38-01416-5

Tåhlin, M. (1990) Politics, dynamics and individualism: The Swedish approach to level of living research. Social Indicators Research, 22.

Erikson, R., & Åberg, R. (red.) (1984) Välfärd i förändring. Levnadsvillkor i Sverige 1968-1981. Stockholm: Prisma. ISBN: 91-518-1657-1.
ISBN: 91-518-1657-1

Erikson, R., & Åberg, R. (eds.) (1987) Welfare in Transition. A Survey on Living Conditions in Sweden 1968-1981. Oxford: Clarendon Press.

Vuksanovic, M. (1979) Kodbok för 1974 års levnadsnivåundersökning : dokumentation av ett dataregister för välfärdsforskning. Stockholm : Swedish Institute for Social Research. ISBN: 91-7604-005-4.
ISBN: 91-7604-005-4

Institutet för social forskning (1987) Bilder av välfärden : levnadsförhållanden i Sverige 1968-1981. Stockholm : Swedish Institute for Social Research. ISBN: 91-7540-047-2.
ISBN: 91-7540-047-2

Fritzell, J., & Lundberg, O. (1993) Ett förlorat eller förlovat årtionde? : välfärdsutvecklingen mellan 1981 och 1991. Stockholm : Swedish Institute for Social Research. ISBN: 91-7604-052-6.
ISBN: 91-7604-052-6

Bygren, M. (1995) Reliabiliteten i levnadsnivåundersökningen 1991. Stockholm : Swedish Institute for Social Research. ISBN: 91-7604-058-5.
ISBN: 91-7604-058-5

Eriksson, R., Fritzell, J., & Jonsson, J. O. (1992) Questionnaire. Stockholm : Swedish institute for social research. ISBN: 91-7604-049-6.
ISBN: 91-7604-049-6

Institutet för social forskning (1992) Instruktions- och övningsformulär. Stockholm : Swedish Institute for Social Research. ISBN: 91-7604-048-8.
ISBN: 91-7604-048-8

Institutet för social forskning (1998) Kodbok för levnadsnivåundersökningen 1991. Stockholm : Swedish institute for social research.

Duncan, Greg J., Joshi, Heather & Mayer, Karl Ulrich (2005) An evaluation of the Swedish Level of Living Survey (LNU): a report. Stockholm: Vetenskapsrådet
Libris
ISBN: 91-7307-063-7

Visa mer.. (19)

Om du publicerat något baserat på det här datamaterialet, meddela gärna SND en referens till din(a) publikation(er). Är du ansvarig för katalogposten kan du själv uppdatera metadata/databeskrivningen via DORIS.