Data från kalhyggen, 1 till 13 år efter avverkning, i Mellansverige (Uppland och Västmanland). Det innehåller uppgifter om vegetationens sammansättning, trädens höjd och tillväxt, kol- och kväveförråd i markens organiska skikt, enzymaktiviteter i markens organiska skikt (endast för en del av proverna) och svampsamhällen i marken.

Data innefattar personuppgifter

Nej

Språk

Engelska

Metod och utfall

Tidsperiod(er) som undersökts

2022-05 – 2023-10

Dataformat / datastruktur

Text

Arter och taxon

Pinus sylvestris
Picea abies
Betula
Ericales
Fungi

Datainsamling

Insamlingsmetod: Mätningar och tester
Beskrivning av insamlingsmetod: Se engelska beskrivningen.
Tidsperiod(er) för datainsamling: 2022-05 – 2023-11
Datainsamlare: Sveriges lantbruksuniversitet
Instrument: Vaisala GMP343 - en bärbar infraröd CO2-gasanalysator
Instrument: TruMac CN; LECO - Elementaranalys av kol och kväve
Instrument: PacBio Sequel II - sekvensering
Instrument: CFX Connect Real-Time System (Bio-Rad) - qPCR
Datakälla: Biologiska prover
Rumslig upplösning: 100 meter

Geografisk täckning

Geografisk utbredning

Geografisk plats: Sverige

Geografisk beskrivning: Uppland och Västmanland, Sverige (59-60° N)

Administrativ information

Ansvarig institution/enhet

Institutionen för ekologi

Finansiering

Finansiär: Vinnova
Diarienummer hos finansiär: 2019-03167_Vinnova
Projektnamn på ansökan: Skogsskötsel som verktyg för att öka naturlig kolinlagring
Information om finansiering:
Syfte och mål:
Om klimateffekterna ska hållas inom hanterbara gränser måste vi snabbt minska utsläppen av växthusgaser och hitta innovativa lösningar för att minska CO2-koncentrationen i atmosfären. En lösning är att öka skogens naturliga inlagring av kol genom skogsskötsel. Projektets mål är att klargöra klimatnyttan med storskalig skogsgödsling och beskriva hur andra ekosystemtjänster och biologisk mångfald kan påverkas, samt hur man genom förfinat markurval kan förbättra gödslingens klimatnytta och begränsa dess negativa miljöpåverkan.

Förväntade effekter och resultat:
Vi kommer att klargöra vilken klimatnytta storskalig skogsgödsling, så som den utför i dag, maximalt kan bidra med, potentialen i intensivare göslingsbehandlingar med eller utan gallring, samt vilka negativa sidoeffekter de olika alternativen kan orsaka. Resultaten kommer klargöra vilken klimatnytta man kan förvänta sig över olika tidsperioder och kommer att ge underlag till framtida policy om och hur skogsbruk ska användas motverka klimatförändringar. Resultaten är därför relevanta för flera av de nationella och internationella miljö- och hållbarhetsmålen.

Upplägg och genomförande:
Vi undersöker hur skogsbruk kan minska koldioxidhalt i atmosfären genom att studera hur operativ och mer intensiv skogsgödsling påverkar skogsproduktion, timmersortiment och kolinlagring i marken. För att utvärdera klimateffekterna genomför vi LCA analyser på skogsråvaror och markinlagring av kol. Vi kommer också klargöra hur andra ekosystemtjänster och biologisk mångfald påverkas av gödsling. Genom analyser av på vilka marker gödslingen ger störst positiva effekter och den nationella tillgången av sådana marker kan vi skatta gödslingens positiva och negativa effekter.

Ämnesområde och nyckelord

Forskningsområde

Ekologi (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Miljö (INSPIRE topic categories)

Nyckelord

Mark, Arters utbredning, Kolets kretslopp, Skogsvegetation, Mykorrhizasvampar, Markandning, Kalhyggen, Skogsgödsling

Publikationer

Boeraeve, Margaux; Granath, Gustav; Lindahl, Björn; Clemmensen, Karina; Strengbom, Joachim (accepted) Fertilizer-induced soil carbon rapidly disappears after clearcutting in boreal production forests. Journal of Applied Ecology.