Data över spridningsvägar för invasiva främmande arter av unionsbetydelse och nationell betydelse
SND-ID: 2024-425. Version: 1. DOI: https://doi.org/10.5878/sgrc-yh67
Ladda ner data
Jansson_Ebenhard_2024_IAS_Rapport_BilagaC_Dataset_Berakningar_ekologisk_effekt.tsv (217.89 KB)
Jansson_Ebenhard_2024_IAS_Rapport_BilagaC_Dataset_Inmatning_arter.tsv (3.56 KB)
Jansson_Ebenhard_2024_IAS_Rapport_BilagaC_Dataset_Inmatning_och_berakningar.tsv (232.8 KB)
Jansson_Ebenhard_2024_IAS_Rapport_BilagaC_Dataset.xlsx (1.02 MB)
Tillhörande dokumentation
Ladda ner alla filer
Citering
Skapare/primärforskare
Camilla Jansson
- Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för stad och land
Torbjörn Ebenhard
- Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för stad och land
Forskningshuvudman
Sveriges lantbruksuniversitet
- Institutionen för stad och land
Diarienummer hos huvudman
SLU.sol.2024.IÄ-16
Beskrivning
Datasetet har använts för att analysera spridningsvägarna till och inom Sverige för 101 invasiva främmande arter, varav 88 av unionsbetydelse (listade i EU-förteckningen över invasiva främmande arter) och ytterligare 13 av nationell betydelse (valda av Naturvårdsverket). Det geografiska område som täcks är Sveriges landterritorium, territorialvatten och ekonomiska zon.
Datasetet innehåller faktiska och sannolika spridningsvägar som har identifierats för var och en av arterna. Informationen har hämtats från existerande riskbedömningar inom Europeiska unionen för arter av unionsbetydelse och nationella riskanalyser från Belgien, Danmark, Norge och Sverige. Vi har också konsulterat olika databaser, däribland Nobanis (European Network on Invasive Alien Species), CABI (Centre for Agriculture and Biosciences International), DAISIE (Delivering Alien Invasive Species Inventories for Europe), GISD (Global Invasive Species Database), EPPO (European and Mediterranean Plant Protection Organization), EASIN (European Alien Species Information Network) och SLU Artdatabanken. Vi har följt CBD:s (Convention o
Datasetet innehåller faktiska och sannolika spridningsvägar som har identifierats för var och en av arterna. Informationen har hämtats från existerande riskbedömningar inom Europeiska unionen för arter av unionsbetydelse och nationella riskanalyser från Belgien, Danmark, Norge och Sverige. Vi har också konsulterat olika databaser, däribland Nobanis (European Network on Invasive Alien Species), CABI (Centre for Agriculture and Biosciences International), DAISIE (Delivering Alien Invasive Species Inventories for Europe), GISD (Global Invasive Species Database), EPPO (European and Mediterranean Plant Protection Organization), EASIN (European Alien Species Information Network) och SLU Artdatabanken. Vi har följt CBD:s (Convention on Biological Diversity) klassifikation av spridningsvägar. CBD listar totalt 47 spridningsvägar indelade i sex huvudkategorier; avsiktlig utsättning, rymning eller förvildning, transport som förorening, transport som fripassagerare, spridning genom anlagd spridningsväg, och egenspridning. Alla utom den första är oavsiktliga spridningsvägar. De spridningsvägar som vi har identifierat är inte nödvändigtvis begränsade till de som tidigare identifierats i olika riskanalyser eller databaser. Vi har identifierat alla potentiella spridningsvägar baserat på huruvida mekanismen för transport finns på plats.
För varje spridningsväg har startpunkten klargjorts. För introduktion till den svenska naturmiljön har vi skiljt mellan spridningsvägar som startar utanför Sverige (i innesluten användning eller naturmiljön), i innesluten användning i Sverige, och i svensk naturmiljö. Spridningsvägar för avsiktlig införsel till innesluten användning i Sverige, till exempel import, ingår inte i analysen då vi utgått ifrån att sådana inte kommer att vara tillåtna. Under en avvecklingsperiod kommer dock vissa arter att hållas under dispens. Framgent kan således både dispensgiven och otillåten hållning förekomma. Därför har vi även beaktat spridningsvägar för arter som hålls eller sprids avsiktligt.
För att kunna identifiera prioriterade spridningsvägar måste man bedöma artens förmåga att använda spridningsvägarna för att sprida sig till svensk naturmiljö och etablera sig där samt dess effekter på biologisk mångfald. Först undersökte vi om arten finns närvarande vid spridningsvägarnas startpunkter, grovt indelat i utlandet, i innesluten användning i Sverige, och i svensk naturmiljö. För spridningsvägar som börjar utanför Sverige antog vi att arten alltid finns vid spridningsvägens startpunkt. Av de 101 arterna finns 56 i innesluten användning i Sverige, vilket bland annat inkluderar djurparker, botaniska trädgårdar, privata akvarier och trädgårdar, akvakultur, forskningsinstitutioner och pälsdjursuppfödning. Fyrtio arter har bedömts som närvarande i svensk naturmiljö. Detta är en ungefärlig uppskattning baserat på observationer i naturmiljön någon gång under de senaste tio åren, oavsett om det finns någon etablerad population eller ej.
Därefter tillämpade vi den bedömda invasionspotentialen och risken för ekologiska effekter från SLU Artdatabankens svenska riskanalyser. Invasionspotentialen bygger på artens beräknade livstid i Sverige (medianvärde), expansionshastigheten och bedömd andel av naturtypen som arten kan kolonisera. Bedömningen av ekologiska effekter bygger på artens ekologiska, genetiska och epidemiologiska effekter på inhemska arter och naturtyper. Invasionspotentialen, respektive bedömningen av ekologiska effekter, uttrycks med ett samlat värde från 1 till 4. För 17 av arterna finns ännu ingen svensk riskanalys och bedömningen har då gjorts utifrån tillgänglig information. För 19 arter som har bedömts som helt osannolika som kolonisatörer i Sverige har invasionspotentialen satts till 0. För 12 av dessa arter har även den ekologiska effekten satts till 0.
För varje art och startpunkt beräknade vi ett viktningsvärde: närvaro vid startpunkten (0 eller 1) multiplicerat med invasionspotentialen (0-4) och med ekologiska effekten (0-4) dividerat med 16. Arter som både har stor sannolikhet att introduceras, etablera sig och ge effekter på inhemska arter och naturtyper gavs därmed vikten 1, medan mindre sannolika introduktioner och/eller ekologiska effekter gavs viktvärden mellan 0 och 1. Till sist summerade vi hur många arter som berörs av varje spridningsväg, viktat för varje arts invasionspotential och ekologiska effekter.
Baserat på antaganden om ett ökat otillåtet innehav av listade arter hos privatpersoner och ökade förutsättningar för arter att etablera sig i Sverige på grund av väntade klimatförändringar undersökte vi också två hypotetiska framtida scenarier. I det ena scenariot antog vi att ytterligare 23 arter finns vid startpunkten innesluten användning i Sverige. Det handlar om arter som privatpersoner kan tänkas importera och hålla i privata samlingar, som kräftdjur, fiskar, grodor, ekorrar och trädgårdsväxter. Dessa arter är inte tillåtna som husdjur eller trädgårdsväxter, men de finns i fångenskap eller odling hos privatpersoner i Europeiska unionen idag. Det kommer sannolikt att ta flera år innan antalet djur och växter som hålls minskar, och under tiden kommer det att vara svårt att kontrollera handel och transporter. I detta hypotetiska framtida scenario ökar alltså närvaron av arter i fångenskap i Sverige. Med ett varmare klimat ökar sannolikheten för ett antal arter att etablera sig i svensk naturmiljö. I det andra scenariot undersökte vi effekten av att ytterligare 36 arter finns vid startpunkten svensk naturmiljö. Det handlar om arter ur alla artgrupper, som idag inte finns etablerade i svensk naturmiljö, men i ett 50-årigt perspektiv bedöms kunna etablera sig i Sverige. För båda scenarierna gjordes en analys med viktning efter arternas närvaro vid startpunkten, invasionspotential och ekologiska effekter (enligt ovan).
För såväl nuläget som framtidsscenarierna gjordes även en analys med viktning efter arternas närvaro vid startpunkten och invasionspotential respektive ekologiska effekter. En oviktad analys helt utan hänsyn till arternas närvaro vid startpunkten, invasionspotential och ekologiska effekter genomfördes också.
I rapporten "Spridningsvägar för invasiva främmande arter av unionsbetydelse och nationell betydelse" framgår vilken information som har hämtats från de olika databaserna. Där finns också länkar till databaserna. Visa mindre..
Data innefattar personuppgifter
Nej
Språk
Arter och taxon
Alternanthera philoxeroides
Impatiens glandulifera
Lygodium japonicum
Callosciurus finlaysonii
Heracleum mantegazzianum
Andropogon virginicus
Lampropeltis getula
Channa argus
Neovison vison
Solenopsis geminata
Heracleum persicum
Asclepias syriaca
Herpestes javanicus
Rubrivena polystachya
Celastrus orbiculatus
Baccharis halimifolia
Ehrharta calycina
Cabomba caroliniana
Myocastor coypus
Pueraria montana var. lobata
Gambusia affinis
Xenopus laevis
Persicaria perfoliata
Phedimus spurius
Hakea sericea
Reynoutria japonica
Lupinus nootkatensis
Salvinia molesta
Nyctereutes procyonoides
Ondatra zibethicus
Acacia saligna
Cotula coronopifolia
Sciurus niger
Humulus japonicus
Heracleum sosnowskyi
Phedimus hybridus
Rosa rugosa
Microstegium vimineum
Arthurdendyus triangulatus
Wasmannia auropunctata
Tamias sibiricus
Parthenium hysterophorus
Acridotheres tristis
Elodea nuttallii
Pycnonotus cafer
Morone americana
Solidago canadensis
Pseudorasbora parva
Reynoutria sachalinensis
Gunnera tinctoria
Solenopsis richteri
Perccottus glenii
Gambusia holbrooki
Lysichiton americanus
Pistia stratiotes
Ameiurus melas
Fundulus heteroclitus
Solidago gigantea
Faxonius virilis
Ailanthus altissima
Ludwigia peploides
Cenchrus setaceus
Cortaderia jubata
Gymnocoronis spilanthoides
Reynoutria x bohemica
Plotosus lineatus
Threskiornis aethiopicus
Eriocheir sinensis
Sciurus carolinensis
Limnoperna fortunei
Procambarus fallax f. virginalis
Vespa velutina nigrithorax
Pacifastacus leniusculus
Myriophyllum heterophyllum
Alopochen aegyptiaca
Prosopis juliflora
Solenopsis invicta
Lithobates catesbeianus
Lespedeza cuneata
Oxyura jamaicensis
Rugulopteryx okamurae
Procyon lotor
Nasua nasua
Eichhornia crassipes
Axis axis
Myriophyllum aquaticum
Callosciurus erythraeus
Faxonius limosus
Procambarus clarkii
Lepomis gibbosus
Faxonius rusticus
Muntiacus reevesi
Hydrocotyle ranunculoides
Ludwigia grandiflora
Lagarosiphon major
Trachemys scripta
Cotoneaster divaricatus
Lupinus polyphyllus
Corvus splendens
Triadica sebifera
Cardiospermum grandiflorum
Geografisk utbredning
Geografisk plats: Sverige
Ansvarig institution/enhet
Institutionen för stad och land
Uppdragsgivare
Naturvårdsverket
Finansiering
-
Finansiär:
Naturvårdsverket
Forskningsområde
Ekologi (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Sortera på namn | Sortera efter år
Jansson, C., & Ebenhard, T. (2024) Spridningsvägar för invasiva främmande arter av unionsbetydelse och nationell betydelse - en sammanfattning : baserad på rapporten Spridningsvägar för invasiva främmande arter av unionsbetydelse och nationell betydelse. SLU Centrum för biologisk mångfald, SLU. https://doi.org/10.54612/a.12ugjp4gu9
ISBN:
9789188083425
DOI:
https://doi.org/10.54612/a.12ugjp4gu9
SwePub:
oai:slubar.slu.se:129257
Jansson, C., & Ebenhard T. (2024) Spridningsvägar för invasiva främmande arter av unionsbetydelse och nationell betydelse. SLU Centrum för biologisk mångfald, SLU. https://doi.org/10.54612/a.2ctp95l6u6
DOI:
https://doi.org/10.54612/a.2ctp95l6u6
Om du publicerat något baserat på det här datamaterialet, meddela gärna SND en referens till din(a) publikation(er). Är du ansvarig för katalogposten kan du själv uppdatera metadata/databeskrivningen via DORIS.
