Data om samtida tendenser i svenska och brittiska open access-nätverk

Data har baserats på digitala representationer av svenska och brittiska forskningsfinansiärers styrdokument för open access-publicering av vetenskapliga resultat. Totalt nio dokument har analyserats, där fem härstammar från Sverige och fyra från Storbritannien. I mitt urval har jag utgått ifrån databasen SHERPA/JULIET (2016), som utgör en översikt av forskningsfinansiärer med open access-policyer och tillhandahålls av University of Nottingham. Genom att filtrera sökningen efter policydokument indelat efter land har jag kunnat hitta de dokument som gäller för Sverige respektive Storbritannien.

Dessa är:
- European PubMed Central Groups (2016) Funders.
- Formas (2015) Formas handbok 2015 – för sökande och granskare.
- Fortes (2015) Fortes policy för open access.
- Higher Education Funding Councils for Englands (2016) Policy for open access in Research Excellence Framework 2021.
- Knut och Alice Wallenbergs stiftelses (2016) Anslagspolicy.
- Riksbankens jubileumsfonds (2017) Open Access.
- Research Council UK:s (2013) RCUK Policy on Open Access and Supporting Guidance.
- Vetenskapsrådets (2015) Förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information.
- Flertalet webbdokument belägna under Wellcome Trusts (2016a) Open access guidance

Analysen har genomförts genom en läsning av de dokument som urvalet utgör. Därigenom har jag kunnat framhålla enskilda textuella och ämnesmässiga tematiska kännetecken, likheter och skillnader mellan dokumenten i fråga. På så sätt har jag i enlighet med aktör-nätverk-teoretikern John Law grundat själva det aktör-nätverk-teoretiska perspektivet i en empirisk fallstudie. Aktörer och deras kopplingar har indelats i intermediärer, medlare och intermediärer/medlare enligt de funktioner och roller de har i dokumenten i fråga, vilket tydliggörs i analysen. Själva indelningen har gjorts i enlighet med aktörernas kontextuella inverkan på de policyer som granskats.

Utfallet har sammanställts i tabeller och i rena textfiler med hjälp av Microsoft Excel och Sublime Text. Dessa data har sedan förts in i nätverksvisualiseringsprogrammet Cytoscape för att åstadkomma en nätverks-karta över kopplingar mellan de aktörer som har identifierats genom läsningen av policydokumenten.

Se artikel "Vart är open access-rörelsen på väg? Fyra tendenser i svenska och brittiska open access-nätverk" av Ekström (2017) för mer information.

Datasetet har ursprungligen publicerats i DiVA och flyttades över till SND 2024. Visa mindre..