Träning i medveten närvaro med stöd av en restorativ naturmiljö: Integrering av individbaserade och miljöbaserade metoder för hantering av adaptiva resurser - Mindfulness-baserad träning i återhämtningsfärdigheter (restoration skills training, ReST) i en naturlig miljö jämförd med konventionell mindfulnessträning: Vidmakthållna fördelar vid uppföljning efter sex månader

SND-ID: 2020-17-2. Version: 1. DOI: https://doi.org/10.5878/prw6-k648

Citering

Skapare/primärforskare

Freddie Lymeus - Uppsala universitet, Institutionen för psykologi

Terry Hartig - Uppsala universitet, Institutet för bostads- och urbanforskning

Per Lindberg - Uppsala universitet, Institutionen för psykologi

Forskningshuvudman

Uppsala universitet - Institutionen för psykologi rorId

Beskrivning

Detta projekt integrerar forskning om restorativa miljöer och mindfulnessforskning: två olika men relaterade metoder för att hantera kraven i modernt liv. Båda erbjuder sätt att förbättra uppmärksamhetsregleringen genom att ta ökad distans från rutinmässigt mentalt innehåll och engagera sig i nuvarande erfarenhet. Återhämtning fungerar emellertid bottom-up, med hjälp av miljöns stödjande egenskaper, medan mindfulnessmeditation fungerar top-down, genom ansträngande träning. Komplementariteter mellan de två är grunden för restoration skills training (ReST), en fem veckors mindfulness-baserad kurs som använder sensoriskt utforskande i en naturlig miljö för att bygga ett meditativt tillstånd utan ansträngning. Liksom i konventionell mindfulnesstraining har ReST en inlärningsstruktur för att lära ut mångsidiga anpassningsförmågor. Data samlades in i fyra omgångar, med successivt förfinade versioner av ReST som gavs i en botanisk trädgård och formellt matchad konventionell mindfulnessträning inomhus. Data samlades in för att testa för kortsiktiga utfall av enstaka träningspass och för långsiktiga ut

... Visa mer..
Detta projekt integrerar forskning om restorativa miljöer och mindfulnessforskning: två olika men relaterade metoder för att hantera kraven i modernt liv. Båda erbjuder sätt att förbättra uppmärksamhetsregleringen genom att ta ökad distans från rutinmässigt mentalt innehåll och engagera sig i nuvarande erfarenhet. Återhämtning fungerar emellertid bottom-up, med hjälp av miljöns stödjande egenskaper, medan mindfulnessmeditation fungerar top-down, genom ansträngande träning. Komplementariteter mellan de två är grunden för restoration skills training (ReST), en fem veckors mindfulness-baserad kurs som använder sensoriskt utforskande i en naturlig miljö för att bygga ett meditativt tillstånd utan ansträngning. Liksom i konventionell mindfulnesstraining har ReST en inlärningsstruktur för att lära ut mångsidiga anpassningsförmågor. Data samlades in i fyra omgångar, med successivt förfinade versioner av ReST som gavs i en botanisk trädgård och formellt matchad konventionell mindfulnessträning inomhus. Data samlades in för att testa för kortsiktiga utfall av enstaka träningspass och för långsiktiga utfall av kurserna.

Dessa data ligger till grund för de analyser som presenteras i (Lymeus et al. (2022) Mindfulness-based restoration skills training (ReST) in a natural setting compared to conventional mindfulness training: Sustained advantages at a 6-month follow-up. Frontiers in Psychology). Observera att vissa variabler (markerade T1 och T2) även finns i ett relaterat dataset (https://doi.org/10.5878/p34t-9j15) och användes i (Lymeus et al. (2020) Mindfulness-based restoration skills training (ReST) in a natural setting compared to conventional mindfulness training: Psychological functioning after a five-week course. Frontiers in Psychology) och återanvändes av Lymeus et al 2022 som bakgrund till uppföljningsanalyserna.
Data samlades in före, direkt efter och sex månader efter två olika femveckors mindfulnesstränings-kurser: restoration skills training (ReST) och konventionell mindfulnessträning, mellan vilka deltagarna fördelades slumpmässigt. Deltagarna var universitetsstudenter som upplevde stress eller koncentrationsproblem. Förfarandet upprepades i fyra datainsamlingsomgångar under vilka ReST-kursen successivt förfinades. Datamaterialet omfattar endast deltagare som genomförde någon av kurserna under datainsamlingsomgångarna 2-4 (N = 97). Datamängden omfattar originaldata som innehåller vissa saknade värden och 30 dataset med multipla imputeringar som innehåller fullständiga data.
Data samlades in med Five Facet Mindfulness Questionnaire (FFMQ; Baer et al. (2006). Using self-report assessment methods to explore facets of mindfulness. Assessment, 13(1), 27–45.), Cognitive Failures Questionnaire (Broadbent et al. (1982). The Cognitive Failures Questionnaire (CFQ) and its correlates. British Journal of Clinical Psychology, 21(1), 1–16.) och Perceived Stress Scale (Cohen et al. (1983). A global measure of perceived stress. Journal of Health and Social Behavior, 24(4), 385–396.) Visa mindre..

Data innefattar personuppgifter

Ja

Data innehåller känsliga personuppgifter

Ja

Typ av personuppgifter

Pseudonymiserade data med uppgifter om hälsostatus på individnivå.

Kodnyckel existerar

Ja

Språk

Metod och utfall

Analysenhet

Population

Universitetsstudenter med stress- eller uppmärksamhetsproblem

Tidsdimension

Urvalsmetod

Icke-sannolikhetsurval: tillgänglighetsurval

Inför varje datainsamlingsomgång satte vi upp anslag på flera ställen på vårt universitetsområde. Anslagen efterfrågade frivilliga för en studie om mindfulnessträning. Vi uppgav särskilt att vi sökte studenter med självupplevda stress- eller koncentrationsproblem men utan andra större hälsoproblem och med liten eller ingen erfarenhet av meditation. Volontärerna kallades till en screeningintervju som omfattade MINI International Neuropsychiatric Interview (Lecrubier et al., 1997). Exklusionskriterierna baserades på Dobkin et al. (2012): Vi uteslöt de som angav en historia av neuropsykiatrisk störning, psykos, hypomana eller maniska episoder eller återkommande depressioner, måttliga till allvarliga posttraumatiska stressymptom, allvarligt självskadebeteende eller självmordsförsök; och de som hade några aktuella måttliga till svåra psykiatriska störningar, självmordstankar eller pågående psykologisk eller psykiatrisk behandling.
För den passiva kontrollgruppen i datainsamlingsomgång 4 kontaktade vi studenter i campusmiljön och bad om frivilliga för en studie. För att inkluderas fick de intyga at

... Visa mer..
Inför varje datainsamlingsomgång satte vi upp anslag på flera ställen på vårt universitetsområde. Anslagen efterfrågade frivilliga för en studie om mindfulnessträning. Vi uppgav särskilt att vi sökte studenter med självupplevda stress- eller koncentrationsproblem men utan andra större hälsoproblem och med liten eller ingen erfarenhet av meditation. Volontärerna kallades till en screeningintervju som omfattade MINI International Neuropsychiatric Interview (Lecrubier et al., 1997). Exklusionskriterierna baserades på Dobkin et al. (2012): Vi uteslöt de som angav en historia av neuropsykiatrisk störning, psykos, hypomana eller maniska episoder eller återkommande depressioner, måttliga till allvarliga posttraumatiska stressymptom, allvarligt självskadebeteende eller självmordsförsök; och de som hade några aktuella måttliga till svåra psykiatriska störningar, självmordstankar eller pågående psykologisk eller psykiatrisk behandling.
För den passiva kontrollgruppen i datainsamlingsomgång 4 kontaktade vi studenter i campusmiljön och bad om frivilliga för en studie. För att inkluderas fick de intyga att de inte hade några större hälsoproblem och liten eller ingen erfarenhet av meditation.
Inom varje datainsamlingsomgång stratifierades de, som bedömts vara lämpliga för mindfulnessträning och som givit informerat samtycke till att delta, efter kön och fördelades slumpmässigt antingen till Restoration skills training (ReST) eller en konventionell kurs i medveten närvaro (CMT). Totalt fördelades 159 deltagare. Av dem lämnade 152 användbara mätresultat före kursen. Dessutom ingick 29 kontrollgruppsdeltagare som lämnade informerat samtycke i omgång 4.
I omgång 1 kunde kursdeltagarna inrymmas i en ReST- och en CMT-kursgrupp. I de senare omgångarna, som rekryterade ett större antal deltagare, fördelade sig deltagarna över flera kursgrupper med ≤12 deltagare. De olika kursgrupperna träffades på olika veckodagar. Deltagarna valde själva en kursgrupp som passade deras schema och kunde inte byta grupp under kursens gång. Deltagandet i kurserna var kostnadsfritt. Deltagarna kunde avbryta när som helst utan att följas av några ytterligare frågor eller konsekvenser. De lovades dock tre biobiljetter om de fullföljde kursen och alla mätningar i samband med kursen. Deltagarna i kontrollgruppen utlovades också tre biobiljetter om de slutförde alla mätningar.
Deltagarna som fullföljde mindfulnessträningen i datainsamlingsomgångarna 2-4 kontaktades igen sex månader efter kursen och ombads medverka i uppföljningsmätningar. Visa mindre..

Tidsperiod(er) som undersökts

2013-01-01 – 2017-12-31

Variabler

43

Antal individer/objekt

97

Svarsfrekvens/deltagarfrekvens

70%

Av de 97 före detta deltagare i studiens mindfulness-kurser som kontaktades besvarade 67 uppföljningsenkäterna sex månader senare. Resten inkluderades i analyser efter multipel imputering av de saknade data.

Dataformat / datastruktur

Datainsamling
  • Insamlingsmetod: Självadministrerat frågeformulär: webbaserat
  • Beskrivning av insamlingsmetod: Enkäter besvarade online
  • Tidsperiod(er) för datainsamling: 2013-01 – 2017-12
  • Datainsamlare: Uppsala Universitet
  • Instrument: Perceived Stress Scale (Strukturerat frågeformulär) - Cohen et al. (1983). A global measure of perceived stress. Journal of Health and Social Behavior, 24(4), 385–396.
  • Instrument: Five Facet Mindfulness Questionnaire (Strukturerat frågeformulär) - Baer et al. (2006). Using self-report assessment methods to explore facets of mindfulness. Assessment, 13(1), 27–45.)
  • Instrument: Cognitive Failures Questionnaire (Strukturerat frågeformulär) - Broadbent et al. (1982). The Cognitive Failures Questionnaire (CFQ) and its correlates. British Journal of Clinical Psychology, 21(1), 1–16.
  • Urvalsstorlek: 97
  • Antal svar: 68
  • Antal ej svarande: 29
  • Datakälla: Forskningsdata: Publicerade, Forskningsdata
Geografisk täckning

Geografisk utbredning

Geografisk plats: Sverige

Geografisk beskrivning: Botaniska trädgården i Uppsala, Uppsala Linneanska trädgårdar

Administrativ information

Ansvarig institution/enhet

Institutionen för psykologi

Etikprövning

Uppsala - dnr 2013/033

Ämnesområde och nyckelord

Forskningsområde

Psykologi (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Psykologi (CESSDA Topic Classification)

Publikationer

Sortera på namn | Sortera efter år

Lymeus, F., Ahrling, M., Apelman, J., Florin, C. de M., Nilsson, C., Vincenti, J., Zetterberg, A., Lindberg, P., & Hartig, T. (2020). Mindfulness-based restoration skills training (ReST) in a natural setting compared to conventional mindfulness training: Psychological functioning after a five-week course. Frontiers in Psychology.
DOI: https://doi.org/10.3389/fpsyg.2020.01560

Lymeus, F., White, M.P., Lindberg, P., Hartig, T. (2022). Mindfulness-based restoration skills training (ReST) in a natural setting compared to conventional mindfulness training: Sustained advantages at a 6-month follow-up. Frontiers in Psychology
DOI: https://doi.org/10.3389/fpsyg.2022.763650

Om du publicerat något baserat på det här datamaterialet, meddela gärna SND en referens till din(a) publikation(er). Är du ansvarig för katalogposten kan du själv uppdatera metadata/databeskrivningen via DORIS.

Publicerad: 2023-03-09