Undersökning om människors tilltro till välfärdsstaten

Foto: Torbjörn Berglund

(Publicerad 2012-06-04)
Vilken tilltro har människor till den svenska välfärdsstaten? Svaret på denna fråga är grundläggande för vilken legitimitet samhällets institutioner har och i förlängningen också för hur mycket pengar människor är beredda att bidra med för att finansiera de gemensamma välfärdssystemen.

I den så kallade Välfärdsstatsundersökningen har forskare vid Umeå universitet sedan 1980-talet studerat befolkningens syn på olika välfärdspolitiska frågor.  Stefan Svallfors, professor i sociologi, är en av de forskare som har ansvarat för undersökningarna sedan starten.

– Välfärdsstatsundersökningen är den första breda undersökningen av svenskarnas inställning till socialpolitik och den offentliga sektorn. När vi började fanns det bara enstaka frågor kring detta i olika undersökningar, så vi såg ett stort behov av att ta ett helhetsgrepp. Allmänheten är ju både mottagare och finansiärer av välfärdspolitiken, så det är centralt att ta reda på vad de tycker i sådana här frågor, säger han.

Stefan Svallfors berättar att det, när undersökningarna drogs igång i mitten av 1980-talet, också fanns mycket föreställningar och myter kring välfärdsstaten och hur stödet för den såg ut i olika grupper i samhället.

– Det fanns till exempel en idé om att yngre inte på samma sätt var intresserade av en gemensam välfärdsstat utan istället skulle föredra mer individuella lösningar. Denna bild stämde dock inte alls med våra resultat, så den diskussionen har försvunnit nu.

Något som de sammanlagt fem undersökningsomgångarna har visat hittills är att det finns en stabil och stark tilltro till välfärdspolitiken, framför allt när det gäller tjänster som sjukvård, skola och barnomsorg. Däremot ser forskarna i den senaste Välfärdsstatsundersökningen (2010) att tilltron till socialförsäkringar som sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen har försämrats, särskilt bland de grupper som är mest beroende av dem för sin försörjning, till exempel arbetslösa och förtidspensionerade. Dessa resultat är också i linje med den rapport som kommit från socialförsäkringsutredningen, som visar att de svenska socialförsäkringssystemen genomgått stora förändringar som inneburit bland annat lägre ersättningsnivåer och kortare ersättningsperioder.

– Dessa förändringar har inneburit att grupper som redan är marginaliserade på arbetsmarknaden har fått en svagare position. Men vi ser också att det finns en medvetenhet kring detta, att det finns ett starkt opinionsstöd för att faktiskt stärka försäkringarna, säger Stefan Svallfors.

Han berättar också att när Välfärdsstatsundersökningen startade i mitten av 1980-talet så fanns det i en relativt stor del av befolkningen misstankar om att det förekom ett omfattande fusk inom socialförsäkringarna. Denna misstänksamhet minskade under början av 1990-talet och har sedan dess legat på en lägre nivå.

– 80-talets föreställningar visade sig vara lite av vandringsmyter, man hade kanske hört att brorsan hade en granne som hade utnyttjat systemet och fuskat till sig pengar. I samband med 90-talskrisen kom de utsatta mycket närmare och det förändrade folks attityder. Då var det inte längre brorsans granne det handlade om som var beroende av försäkringarna, utan brorsan själv, säger Stefan Svallfors.

Forskarna i Umeå räknar med att studera befolkningens inställning till välfärdsstaten även framöver. Om så blir fallet genomförs nästa Välfärdsstatsundersökning troligen år 2018.

En longitudinell tvärsnittsstudie med start 1986

Välfärdsstatsundersökningen är en longitudinell tvärsnittsstudie som vid fem tillfällen har gått ut till ett obundet slumpmässigt urval (OSU) av befolkningen i Sverige. Första enkäten samlades in 1986 och därefter har undersökningen genomförts 1992, 1997, 2002 och 2010. De olika delundersökningarna finns tillgängliga för beställning via SND.

Respondenterna har bland annat tillfrågats om hur omfattande de anser att välfärdsstaten bör vara, hur välfärdstjänsterna ska finansieras och organiseras, i vilken utsträckning de litar på att olika delar av välfärden, som sjukvård och socialförsäkringar, fungerar som de ska samt om de tror att systemen missbrukas på olika sätt.

Bland de socioekonomiska bakgrundsuppgifter som ingår i undersökningen finns bl a sysselsättning, facklig organisationstillhörighet, utbildning, politisk preferens, bostad, inkomst, civilstånd, antal barn i hushållet samt föräldrars medborgarskap.

Av: HELENA ROHDÉN
031-786 12 01