Familj och arbetsliv på 2000-talet - Familj och arbetsliv

SND-ID: snd0786-1.

Åtkomst till data via

Hemsida

Alternativ titel

YAPS - Young Adult Panel Study

Skapare/primärforskare

Eva Bernhardt - Stockholms universitet, Centrum för genusstudier

Forskningshuvudman

Stockholms universitet - Sociologiska institutionen rorId

Beskrivning

Projektet 'Familj och arbetsliv på 2000-talet' (YAPS) påbörjades 1998. Syftet var att bygga upp en longitudinell databas för studier av det ömsesidiga sambandet mellan värderingar och demografiskt beteende. De värderingar man har påverkar hur man fattar avgörande beslut om t ex att flytta ihop med en partner, skaffa barn eller byta jobb. I projektet analyseras dels värderingars betydelse för parbildning och barnafödande i den tidiga vuxenfasen (upp till 35 års ålder); dels hur värderingar avseende familj och arbete förändras över tiden beroende på en förändrad familjesituation. För att göra detta krävs paneldata, dvs att man har uppgifter för samma individer vid två eller flera tidpunkter. Därigenom kan man skilja mellan selektions- och adaptionseffekter.

Den första enkätundersökningen genomfördes våren 1999 och riktades till individer som var 22, 26 eller 30 år vid undersökningstillfället. Det fanns två olika urval, ett bestående av individer med två Sverige-födda föräldrar, och ett med individer med en eller båda föräldrarna födda i Polen eller Turkiet. En andra frågeomgång genomfördes våre

... Visa mer..
Projektet 'Familj och arbetsliv på 2000-talet' (YAPS) påbörjades 1998. Syftet var att bygga upp en longitudinell databas för studier av det ömsesidiga sambandet mellan värderingar och demografiskt beteende. De värderingar man har påverkar hur man fattar avgörande beslut om t ex att flytta ihop med en partner, skaffa barn eller byta jobb. I projektet analyseras dels värderingars betydelse för parbildning och barnafödande i den tidiga vuxenfasen (upp till 35 års ålder); dels hur värderingar avseende familj och arbete förändras över tiden beroende på en förändrad familjesituation. För att göra detta krävs paneldata, dvs att man har uppgifter för samma individer vid två eller flera tidpunkter. Därigenom kan man skilja mellan selektions- och adaptionseffekter.

Den första enkätundersökningen genomfördes våren 1999 och riktades till individer som var 22, 26 eller 30 år vid undersökningstillfället. Det fanns två olika urval, ett bestående av individer med två Sverige-födda föräldrar, och ett med individer med en eller båda föräldrarna födda i Polen eller Turkiet. En andra frågeomgång genomfördes våren 2003, då respondenterna var fyra år äldre. I 2003 års undersökning ingår för Sverige-urvalet även en ny grupp 22-åringar. En tredje datainsamling ägde rum under våren 2009.

Förutom variabler som samlats in via enkäterna har ett antal bakgrundsvariabler hämtats från SCBs register över totalbefolkningen (RTB) och SCBs utbildningsregister. Dessa uppgifter avser januari 1999 resp. januari 2003.

Svarsfrekvensen för 1999 års undersökning var 67% för Sverige-urvalet, 60% för respondenter med polsk bakgrund och 49% för respondenter med turkisk bakgrund. I 2003 års undersökning var svarsfrekvensen för Sverige-urvalet 72% - 78% för respondenter som också deltagit i 1999 års undersökning och 60% för det nya urvalet (födda 1980) - och för andragenerationsurvalet 67% (69% för de med polsk bakgrund och 65% för de med turkisk bakgrund). Visa mindre..

Data innefattar personuppgifter

Ja

Kodnyckel existerar

Ja

Språk

Metod och utfall

Analysenhet

Population

Individer födda i Sverige åren 1968, 1972, 1976 och 1980.

Studiedesign

Kohortstudie

Urvalsmetod

Sannolikhetsurval: obundet slumpmässigt urval
1) individer med två Sverige-födda föräldrar (Sverige-urvalet)
2) individer med en eller båda föräldrarna födda i Polen eller Turkiet (andragenerationsurvalet)

Tidsperiod(er) som undersökts

1999-04-01 – 1999-05-31

2003-05-01 – 2003-06-30

2009 – 2009

Variabler

440

Antal individer/objekt

2820

Svarsfrekvens/deltagarfrekvens

67%

Bakgrund i Sverige, datainsamling 1999:
Antal variabler: 440
Antal individer: 2820
Svarsfrekvens: 67

Bakgrund i Sverige, datainsamling 2003:
Antal variabler: 439
Antal individer: 2816
Svarsfrekvens: 78 för dem som deltog 2003, 60 för dem som tillkom (personer födda 1980)

Bakgrund i Polen, datainsamling 1999:
Antal variabler: 440
Antal individer: 322
Svarsfrekvens: 60

Bakgrund i Polen, datainsamling 2003:
Antal variabler: 439
Antal individer: 214
Svarsfrekvens: 69 för dem som deltog 2003

Bakgrund i Turkiet, datainsamling 1999:
Antal variabler: 440
Antal individer: 210
Svarsfrekvens: 49

Bakgrund i Turkiet, datainsamling 2003:
Antal variabler: 439
Antal individer: 133
Svarsfrekvens: 65 för dem som deltog 2003

Bakgrund i Sverige, datainsamling 1999 och 2003:
Antal variabler: 476
Antal individer: 1749

Bakgrund i Polen eller Turkiet, datainsamling 1999 och 2003:
Antal variabler: 430
Antal individer: 340

Dataformat / datastruktur

Datainsamling
Språkresurser
Geografisk täckning

Geografisk utbredning

Geografisk plats: Sverige

Lägsta geografiska enhet

Riksområde (NUTS 2)

Administrativ information

Ansvarig institution/enhet

Sociologiska institutionen

Finansiering 1

  • Finansiär: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap
  • Diarienummer hos finansiär: 2001-1075

Finansiering 2

  • Finansiär: Riksbankens jubileumsfond
  • Diarienummer hos finansiär: J2000-0063

Finansiering 3

  • Finansiär: Brown University

Finansiering 4

  • Finansiär: Vetenskapsrådet
  • Diarienummer hos finansiär: 2002-3727

Finansiering 5

  • Finansiär: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap
  • Diarienummer hos finansiär: 2002-0117
... Visa mer..

Finansiering 1

  • Finansiär: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap
  • Diarienummer hos finansiär: 2001-1075

Finansiering 2

  • Finansiär: Riksbankens jubileumsfond
  • Diarienummer hos finansiär: J2000-0063

Finansiering 3

  • Finansiär: Brown University

Finansiering 4

  • Finansiär: Vetenskapsrådet
  • Diarienummer hos finansiär: 2002-3727

Finansiering 5

  • Finansiär: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap
  • Diarienummer hos finansiär: 2002-0117

Finansiering 6

  • Finansiär: Institutet för framtidsstudier

Finansiering 7

  • Finansiär: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap
  • Diarienummer hos finansiär: 2007-0154

Finansiering 8

  • Finansiär: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap
  • Diarienummer hos finansiär: 2001-4022
Visa mindre..
Ämnesområde och nyckelord
Publikationer

Sortera på namn | Sortera efter år

Bernhardt, E., Gähler, M. & Goldscheider, F. (2005) Childhood family structure and routes out of the parental home in Sweden. Acta Sociologica 48(2):99-115.

Bernhardt, E. & Goldscheider, F. (2006) Gender equality, parenthood attitudes, and first births in Sweden. Vienna Yearbook of Population Studies 2006. Pp 19-39. www.oeaw.ac.at/vid/publications/VYPR2006/abstract_Bernhardt_Goldscheider.shtml

Lidén, E. (2009) Exploring the influence of children on the choice between cohabitation and marriage in Sweden. Studentarbete vid London School of Economics and Political Science

Bernhardt, E. (2000) Unga vuxnas syn på familj och arbete: rapport från en enkätundersökning. Centrum för kvinnoforsknings skriftserie, nr 20. Stockholm: Centrum för kvinnoforskning. ISBN: 91-87792-19-2.
ISSN: 1100-3103
ISBN: 91-87792-19-2

Bernhardt, E., Goldscheider, F. & Goldscheider, C. (2007) Integrating the Second Generation: gender and Family Attitudes in Early Adulthood in Sweden. Zeitschrift für Familienforschung. Pp 55-70.
Swepub | Till lärosätets (su) databas

Bernhardt, E. (2002) Cohabitation and marriage among young adults in Sweden: Attitudes, expectations and Plans. In Carling, J. (ed.) Nordic Demography: trends and Differentials. Scandinavian Population Studies, Vol.13. Oslo: Unipub/Nordic Demographic Society, Pp. 157-170.

Bernhardt, E., Goldscheider, F., Goldscheider, C. & Bjerén (eds.) (2007) Immigration, Gender and Family Transitions to Adulthood in Sweden. Lanham, Md: University Press of America.

Om du publicerat något baserat på det här datamaterialet, meddela gärna SND en referens till din(a) publikation(er). Är du ansvarig för katalogposten kan du själv uppdatera metadata/databeskrivningen via DORIS.