Salut - En hälsosatsning för barn och ungdomar i Västerbotten
SND-ID: ext0082-1.
Åtkomst till data via
Tillhörande dokumentation
3-year questionnaire_2020_version 3.pdf (1.01 MB)
Elevhälsoformulär_åk 4.pdf (324.7 KB)
Elevhälsoformulär_åk7.pdf (331.45 KB)
Elevhälsoformulär_år 1gy.pdf (314.69 KB)
Elevhälsoformulär_FSK.pdf (291.61 KB)
Gravid_hälsoformulär_2019_version_7.pdf (773.13 KB)
Icke-gravid_hälsoformulär_2019_version_7.pdf (653.11 KB)
Skapare/primärforskare
Anneli Ivarsson - Umeå universitet, Institutionen för epidemiologi och global hälsa
Eva Eurenius - Umeå universitet, Institutionen för epidemiologi och global hälsa
Marie Lindkvist - Umeå universitet, Institutionen för epidemiologi och global hälsa
Forskningshuvudman
Umeå universitet - Institutionen för epidemiologi och global hälsa
Beskrivning
År 2005 initierade sjukvårdsledningen i Region Västerbotten Salut-satsningen. Satsningen har fått sitt namn från ordet ”salutogen” då en grundtanke är att främja processer som ger barn och deras föräldrar en möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och förmåga att förbättra den. Sedan 2009/2010 är det en länsöverskridande universell hälsofrämjande och förebyggande insats i olika sektorer för föräldrar och barn 0-18 år, med start redan under graviditeten. Satsningen har införts sedan 2006 och framåt, frammanat av alarmerande rapporter om övervikt/fetma och trender av ökad karies, redan under förskoleåldern. Salut-satsningen har utvecklats och implementerats i nära samarbete med mödra- och barnhälsovård, tandvård, öppen förskola och elevhälsa.
Satsningen syftar till att stödja och stärka initierade och pågående universella hälsofrämjande och förebyggande insatser för att förbättra hälsa och levnadsvanor bland blivande föräldrar och barn. Huvudfokusområdena är: att främja hälsosamma matvanor, fysisk aktivitet och god psykosocial hälsa och att förebygga övervikt, fetma och karies. Med andra ord
Satsningen syftar till att stödja och stärka initierade och pågående universella hälsofrämjande och förebyggande insatser för att förbättra hälsa och levnadsvanor bland blivande föräldrar och barn. Huvudfokusområdena är: att främja hälsosamma matvanor, fysisk aktivitet och god psykosocial hälsa och att förebygga övervikt, fetma och karies. Med andra ord kombinerar satsningen både hälsofrämjande åtgärder och universella förebyggande insatser för att förbättra hälsa och välbefinnande samt för att undvika ohälsa och sjukdomar för hela befolkningen. För att uppnå de ovannämnda målen innehåller Salut-satsningen en mängd interventioner med en familjecentrerad strategi. Insatserna är integrerade i ordinarie offentlig verksamhet. Utveckling, implementering och spridning av programmet har genomförts stegvis med avseende på geografi vilket underlättar utvärderingsarbetet. Satsningen har stegvis blivit en relativt unik infrastruktur för forskning om barn och deras livsvillkor. Salut-satsningen följs och utvärderas med hjälp av register, enkäter, intervjuer, observationer och loggböcker och har genererat tre avhandlingar och 26 internationellt granskade artiklar.
Syfte:
Ett syfte är att utvärdera de kort- och långsiktiga resultaten av Salut-satsningen i förhållande till de folkhälsopolitiska målen: att maximera folkhälsan, få nytta för pengarna, samt minska ojämlikheter i hälsa. Ett annat syfte är att bana väg för barns rätt till god och likvärdig hälsa genom att öka kunskapen om förskolebarns socioemotionella problem. Visa mindre..
Data innefattar personuppgifter
Nej
Språk
Analysenhet
Population
Populationen i Salut-satsningen omfattar alla barn och ungdomar 0-18 år i Västerbottens län samt alla blivande föräldrar under graviditeten.
Tidsdimension
Urvalsmetod
Tidsperiod(er) som undersökts
2010 – Pågående
Svarsfrekvens/deltagarfrekvens
Hälsoformulär till blivande föräldrar
Antal individer/objekt: 10 000
Svarsfrekvens: ca 65-70 %
3-årsenkäten
Antal individer/objekt: 15 000
Svarsfrekvens: 70 %
Elevhälsoundersökning
Antal individer/objekt: 12 000
Svarsfrekvens: 85 %
Dataformat / datastruktur
Geografisk utbredning
Geografisk plats: Västerbottens län
Ansvarig institution/enhet
Institutionen för epidemiologi och global hälsa
Forskningsområde
Medicin och hälsovetenskap (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Hälsovetenskap (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)
Hälsa (CESSDA Topic Classification)
Allmän hälsa och välbefinnande (CESSDA Topic Classification)
Folkhälsa (CESSDA Topic Classification)
Sortera på namn | Sortera efter år
Kristina Edvardsson, Anneli Ivarsson, Rickard Garvare, Eva Eurenius, Marie Lindkvist, Ingrid Mogren, Rhonda Small, Monica E Nyström. Improving child health promotion practices in multiple sectors - outcomes of the Swedish Salut Programme. BMC Public Health 2012, 12:920.
Läs fulltext
Masoud Vaezghasemi, Marie Lindkvist, Anneli Ivarsson, Eva Eurenius. Overweight and lifestyle among 13 to 15 year olds: A cross-sectional study in northern Sweden. Scand J Public Health 2012;40:221–228.
Läs fulltext
Kristina Edvardsson, Rickard Garvare, Eva Eurenius, Anneli Ivarsson, Ingrid Mogren och Monica Nyström. Sustainable practice change: Professionals’ experiences with a multisectoral child health promotion programme in Sweden. BMC Health Services Research 2011;11:61.
Läs fulltext
Eva Eurenius, Marie Lindkvist, Magdalena Sundkvist, Anneli Ivarsson, Ingrid Mogren. Maternal and paternal self-rated health and BMI in relation to lifestyle in early pregnancy - the Salut Programme in Sweden. Scand J Public Health 2011;39:730-41.
Läs fulltext
Kristina Edvardsson, Anneli Ivarsson, Eva Eurenius, Rickard Garvare, Monica E Nyström, Rhonda Small and Ingrid Mogren. Giving offspring a healthy start: parents’ experiences of health promotion and lifestyle change during pregnancy and early parenthood. BMC Public Health 2011;11:936
Läs fulltext
Kristina Edvardsson, Marie Lindkvist, Eva Eurenius, Ingrid Mogren, Rhonda Small, Anneli Ivarsson. A poulation-based study of overweight and obesity in expectant parents: socio-demographic patterns and within-couple associations. BMC Public Health 2013:13(1):923.
Läs fulltext
Lindqvist M, Lindkvist M, Eurenius E, Persson M, Ivarsson A, Mogren I. Leisure time physical activity among pregnant women and its associations with maternal characteristics and pregnancy outcomes. Sexual & Reproductive Healthcare 2016;9:14-20. Doi: 10.1016/j.srhc.2016.03.006.
Läs fulltext
Wilson I, Eurenius E, Lindkvist M, Edin K, Edvardsson K. Is there an association between pregnant women's experience of violence and their partner's drinking? A Swedish population-based study. Midwifery 2018;69:84-91.
DOI:
https://doi.org/10.1016/j.midw.2018.10.019
Eurenius E, Richter Sundberg L, Vaezghasemi M, Silfverdal SA, Ivarsson A, Lindkvist M. Social-emotional problems among three-year-olds differ based on the child’s gender and custody arrangement. Acta Pediatrica 2018;108:1087-95.
DOI:
https://doi.org/10.1111/apa.14668
Vaezghasemi M, Eurenius E, Ivarsson A, Richter Sundberg L, Silfverdal SA, Lindkvist M. Social-emotional problems among Swedish three-year-olds: an Item Response Theory analysis of the Ages and Stages Questionnaires: Social-Emotional BMC Pediatrics 2020;20:149.
DOI:
https://doi.org/10.1186/s12887-020-2000-y
Feldman I, Eurenius E, Häggström J, Lindkvist M, Pulkki Brännström AM, Sampaio F, Ivarsson A. Effectiveness and cost-effectiveness of the Salut Programme: a universal health promotion intervention for parents and children - protocol of a register-based retrospective observational study. BMJ Open 2016;6:e011202.
DOI:
https://doi.org/10.1136/bmjopen-2016-011202
Häggström J, Sampaio F, Eurenius E, Pulkki Brännström AM, Ivarsson A, Lindkvist M, Feldman I. Is the Salut Programme an effective and cost-effective universal health promotion intervention for parents and their children? A register-based retrospective observational study. BMJ Open 2017;7:e016732.
DOI:
https://doi.org/10.1136/bmjopen-2016-011202
Pulkki Brännström AM, Lindkvist M, Eurenius E, Häggström J, Ivarsson A, Sampaio F, Feldman I. The equity impact of a universal child health promotion programme. Journal of Epidemiology & Community Health 2020;0:1-7.
DOI:
https://doi.org/10.1136/jech-2019-213503
Om du publicerat något baserat på det här datamaterialet, meddela gärna SND en referens till din(a) publikation(er). Är du ansvarig för katalogposten kan du själv uppdatera metadata/databeskrivningen via DORIS.