Tillbaka till sökresultat

Strategier för att hålla mjölkkor och kalvar tillsammans – en tvärsnittsstudie

SND-ID: 2022-37-1.

Åtkomst till data via

Citering

Skapare/primärforskare

Karin Alvåsen - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för Kliniska vetenskaper orcid

Forskningshuvudman

Sveriges lantbruksuniversitet - Institutionen för kliniska vetenskaper rorId

Diarienummer hos huvudman

SLU.kv.2022.IÄ-3

Beskrivning

Intresset för att hålla mjölkraskalvar tillsammans med vuxna kor under en tid efter kalvningen ökar bland konsumenter och mjölkproducenter. I dagsläget är det dock i stora delar outforskat hur mjölkbönder implementerar kokalvhållning på sina gårdar. Denna enkätstudie undersökte därför hur mjölkgårdar med kokalvhållning sköter sina djur under tiden som korna och kalvarna har kontakt. I tillägg utvärderades vilka delar av skötseln som upplevdes som mest utmanande, och hur bönderna hanterade dessa utmaningar. Intervjuer genomfördes på 104 mjölkgårdar från sex europeiska länder. Gårdarna höll kor och kalvar tillsammans minst 7 dagar, och levererade eller processade mjölk för livsmedelsproduktion. Personen som intervjuades kunde antigen vara ägaren eller arbetsledaren på gården. Kokalvhållning praktiserades på gårdar med vitt skilda skötselsystem, från små gårdar som höll sina djur utomhus under hela året och mjölkade korna för hand eller i mobila spannmjölkningsmaskiner till robotgårdar. Kalvarna kunde hållas antingen med moderdjuret eller fosterkor under delar eller hela mjölkperioden. Den daglig

... Visa mer..
Intresset för att hålla mjölkraskalvar tillsammans med vuxna kor under en tid efter kalvningen ökar bland konsumenter och mjölkproducenter. I dagsläget är det dock i stora delar outforskat hur mjölkbönder implementerar kokalvhållning på sina gårdar. Denna enkätstudie undersökte därför hur mjölkgårdar med kokalvhållning sköter sina djur under tiden som korna och kalvarna har kontakt. I tillägg utvärderades vilka delar av skötseln som upplevdes som mest utmanande, och hur bönderna hanterade dessa utmaningar. Intervjuer genomfördes på 104 mjölkgårdar från sex europeiska länder. Gårdarna höll kor och kalvar tillsammans minst 7 dagar, och levererade eller processade mjölk för livsmedelsproduktion. Personen som intervjuades kunde antigen vara ägaren eller arbetsledaren på gården. Kokalvhållning praktiserades på gårdar med vitt skilda skötselsystem, från små gårdar som höll sina djur utomhus under hela året och mjölkade korna för hand eller i mobila spannmjölkningsmaskiner till robotgårdar. Kalvarna kunde hållas antingen med moderdjuret eller fosterkor under delar eller hela mjölkperioden. Den dagliga kontakttiden varierade mellan gårdarna, från 15 min två gånger per dag vid mjölkningen till kontakt under hela dygnet. Många bönder hade observerat stressrelaterade beteenden när kor och kalvar slutligen separerades, men trots detta var den vanligaste separationsmetoden att kalvarna flyttades från korna utan att kontakttiden först minskats. Begränsningar med befintliga byggnader nämndes oftast av bönderna som en svårighet för att börja med kokalvhållning.

Strukturerade enkätbaserade intervjuer angående skötsel och utfodring av kor och kalvar genomfördes på 104 europeiska mjölkgårdar där kalvarna hölls med vuxna lakterande kor under minst 7 dagar efter kalvningen. Studien samlade främst in kvantitativ data, vilket möjliggjorde inkludering av ett större antal gårdar. Då det inte är möjligt att identifiera gårdar med kokalv-kontakt i centrala databaser, representerar de inkluderade gårdarna ett icke-sannolikhetsurval. Denna studie är dock i dagsläget den största enkätstudie som utförts gällande hur kokalvhållning används på kommersiella mjölkgårdar. Studien var utformad för att samla in basdata i detta nya forskningsområde, och resultaten är därför presenterades deskriptivt. Vi använde Netigate för att samla in intervjusvaren och analyserade sedan resultaten med hjälp av mjukvarorna R, Stata och Microsoft Excel. Sökvägar behöver anpassas för att det skall
fungera (finns hänvisning till "MyRepository" på rad 6)


Datafilen innehåller 114 rader och 189 kolumner. Visa mindre..

Data innefattar personuppgifter

Ja

Typ av personuppgifter

Pseudonymiserade uppgifter (namn) om respondenter

Kodnyckel existerar

Ja

Språk

Metod och utfall

Analysenhet

Population

Europeiska mjölkbönder med kokalv-hållning

Tidsdimension

Urvalsmetod

Icke-sannolikhetsurval
Icke-sannolikhetsurval
Det är svårt att från centrala register identifiera mjölkgårdar med ko-kalv-hållning. För att rekrytera gårdar utfördes därför uppsökande verksamhet via existerande samarbetsnätverk, personliga kontakter och annonsering.

Tidsperiod(er) som undersökts

2018-12-10 – 2019-06-25

Dataformat / datastruktur

Datainsamling
Geografisk täckning

Geografisk utbredning

Geografisk plats: Sverige, Frankrike, Italien, Polen, Schweiz, Tyskland, Österrike

Geografisk beskrivning: Datamaterial från sju europeiska länder: Frankrike, Italien, Polen, Schweiz, Sverige, Tyskland och Österrike.

Administrativ information

Ansvarig institution/enhet

Institutionen för kliniska vetenskaper

Medverkande

Silvia Ivemeyer - University of Kassel orcid

Christoph Winckler - University of Natural Resources and Life Sciences orcid

Audrey Michaud - University of Clermont Auvergne, INRAe orcid

Birgit Fuerst-Waltl - University of Natural Resources and Life Sciences orcid

Christel Simantke - University of Kassel orcid

... Visa mer..

Silvia Ivemeyer - University of Kassel orcid

Christoph Winckler - University of Natural Resources and Life Sciences orcid

Audrey Michaud - University of Clermont Auvergne, INRAe orcid

Birgit Fuerst-Waltl - University of Natural Resources and Life Sciences orcid

Christel Simantke - University of Kassel orcid

Dominique Pomies - University of Clermont Auvergne, INRAE orcid

Anet Spengler Neff - Research Institute of Organic Agriculture orcid

Tomasz Sakowski - Institute of Genetics and Animal Biotechnology orcid

Nils Fall - Sveriges lantbruksuniversitet, Kliniska vetenskaper orcid

Hanna Eriksson - Sveriges lantbruksuniversitet, Husdjurens utfodring och vård orcid

Margherita Caccamo - Consorzio Ricerca Filiera Lattiero Casearia orcid

Alessandro Priolo - University of Catania orcid

Magdalena Stachelek - Polish Academy of Sciences, Institute of Genetics and Animal Biotechnology orcid

Anna Bieber - Research Institute of Organic Agriculture orcid

Roswitha Weissensteiner - University of Natural Resources and Life Sciences

Bruno Martin - University of Clermont Auvergne, INRAE orcid

Ute Knierim - University of Kassel orcid

Claudia Schneider - Research Institute of Organic Agriculture

Visa mindre..

Finansiering

  • Finansiär: H2020 ERA-net projektet inom EU, CORE Organic Cofund, och cofund inom den europeiska kommissionen
  • Diarienummer hos finansiär: CORE Organic cofund number 727495
  • Projektnamn på ansökan: ProYoungStock - Promoting young stock and cow health and welfare by natural feeding systems
Ämnesområde och nyckelord

Forskningsområde

Växter och djur (CESSDA Topic Classification)

Lantbruksvetenskap och veterinärmedicin (Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011)

Areella näringar (INSPIRE topic categories)

Nyckelord

Jordbruks- och vattenbruksanläggningar, Ko-kalvkontakt, Lantbrukares attityder, Hälsa, Hållningssätt, Kalvhållning

Publikationer

Eriksson, H., Fall, N., Ivemeyer, S., Knierim, U., Simantke, C., Fuerst-Waltl, B., Winckler, C., Weissensteiner, R., Pomiès, D., Martin, B., Michaud, A., Priolo, A., Caccamo, M., Sakowski, T., Stachelek, M., Spengler Neff, A., Bieber, A., Schneider, C., Alvåsen, K. (2022). Strategies for keeping dairy cows and calves together – a cross-sectional survey study. Animal. 16(9), 100624.
DOI: https://doi.org/10.1016/j.animal.2022.100624