Make EU lagom again

VALMANIFEST 2019 MAKE EU LAGOM AGAIN KD KD tycker att EU ska vara lagom. EU ska fokusera på frågor som kräver gemensamma lösningar och hålla sig borta från sådant som sköts bättre på nationell nivå. Läs mer på kristdemokraterna.se/eu MAKE EU LAGOM AGAIN Kristdemokraterna vill värna EU:s grundläggande syfte: fred genom ekonomiskt samarbete. Det var kristdemokrater som lade grunden för Europasamarbetet i en tid då kontinenten var i spillror efter två världskrig. Vi har en djup förståelse för vad samarbetet betyder för Sverige och värdet av en stark europeisk värdegemenskap. EU:s uppdrag är i grunden att värna freden, friheten, säkerheten och välståndet – genom handel, respekt för mänskliga rättigheter och den fria rörligheten. Det var anledningen till att unionen bildades och det är det som fortsatt måste vara fokus. Vi befinner oss just nu i en tid då vissa politiska ledare i Europa vill att EU:s uppdrag ska vara allt annat än lagom. EU-kommissionen har talat om ”ett Europas förenta stater” och Frankrikes regering säger sig vilja bygga ett europeiskt imperium. Men i viljan att centralisera allt mer makt riskerar friktionen mellan Europas befolkning och EU:s beslutsfattare att öka. De federalistiska maktambitionerna hotar därmed grunden för gemenskapen. De federalistiska krafterna driver på för ett EU som är så brett och omfattande att fokus försvinner från de centrala problem som unionen borde fokusera på, men också ett EU som kommer att kräva avsevärt mer pengar av svenska skattebetalare. Resultatet blir att tid, energi och pengar berövas EU:s huvuduppgifter. Vi tappar fokus på att finna lösningar på de gemensamma problem EU bör hantera och medborgarnas förtroende för Europasamarbetet undergrävs. Den ensidigt EU-kritiska populistvågen har samtidigt sköljt över europeisk politik. Såväl nationalister som vänsterpopulister har nått framgångar med enkla budskap som antyder att EU bär skulden för samhällets alla tänkbara problem. Populismens kännetecken är att den spelar på känslor som rädsla och frustration utan att ta ansvar för hållbara lösningar. Deras mål är att spräcka hela EU och därmed hotar de inte bara det internationella samarbetet utan också freden och säkerheten i Europa. Vi ser tyvärr att många framträdande politiker i Europa, och inte minst den avgående EU-kommissionen, har valt en destruktiv väg att möta detta på. Lösningarna på Europasamarbetets problem ligger inte i att göra välfärdsfrågor eller detaljer i arbetsmarknadspolitiken till angelägenheter för Bryssel. Inte heller ligger det i att ge EU beskattningsrätt eller chockhöja Sveriges medlemsavgift. EU behöver vara lagom, inte i sin vilja eller kraft att lösa problem, men i ambitionen kring vilka frågor unionen kan och bör ägna sig åt. Kristdemokraterna vill ha ett EU som fortsätter utveckla den inre marknaden, tar ansvar för miljöproblemen, säkrar tryggheten och är en tydligare röst för demokrati, frihet, handel och mänskliga rättigheter – såväl inom som utanför unionen. 1. Sverige – inte Bryssel – ska bestämma över välfärden De konsekvenser som drabbade människor efter den senaste finanskrisen skapade en vilja från ledande europeiska politiker att ge EU en social profil. Inte minst den svenska rödgröna regeringen var under den tidigare mandatperioden mycket aktiv i denna ambition. EU-kommissionen presenterade förslaget om ”en europeisk pelare för sociala rättigheter” våren 2017. Sveriges regering var stolta värdar för det toppmöte som formellt antog den sociala pelaren hösten samma år. Idag består den sociala pelaren av en rad sociala principer och rättigheter som ska gälla som gemensam målsättning för hela EU. Ambitionen om sociala förbättringar kan framstå som vällovlig, men det handlar om en maktöverföring på områden som medlemsstaterna kan sköta bättre. Den sociala pelaren berör områden som familjepolitiken, jämställdhetsfrågor och stora delar av välfärden med dess olika socialförsäkringssystem. Även om den sociala pelaren inte är lagstiftande eller tvingande i sig själv, utgör den nu svepskäl för ny lagstiftning på områden som EU helt enkelt borde hålla sig borta ifrån. Sverige bör även fortsatt råda över den svenska välfärden. KRISTDEMOKRATERNA DRIVER: * Ingen familjepolitik i Bryssel EU enades nyligen, med hänvisning till den sociala pelaren, om gemensam reglering av föräldraförsäkringen. Plötsligt förvandlades antalet pappamånader till en fråga för Bryssel. När lagstiftning av detta slag finns på plats är steget kort till att likrikta systemen ytterligare. Även regleringar av barnomsorgen diskuteras i europeiska sammanhang. Kristdemokraterna anser inte att familjepolitik är en EU-fråga. * Ett EU som respekterar olika bostadspolitik Även bostadspolitiken tas upp i den sociala pelaren. Även om inga pågående lagstiftningsinitiativ finns på området jan man notera att de europeiska socialdemokraterna går till val på en EU-plan ”för bostäder till ett överkomligt pris”. Svenska Boverket menar att bostadspolitiken i den sociala pelaren ”kan ge mandat till framtida initiativ på området”. En överstatlig bostadspolitik har mycket små chanser att ge positivt resultat. Vi ser också en oro över konsekvenserna av EU-kommissionens granskning av kommuners detaljplaner. EU bör ej få en utökad roll vad avser bostadsfrågorna. * Inga överstatliga kompromisser kring bidragssystemen När nu detaljregler kring föräldraförsäkringen är på plats vänder många i EU-systemet blicken mot andra bidragssystem. Stora Europapartier lanserar förslag om att centralisera arbetslöshetsstödet till Bryssel och Europaparlamentet har riktat en uppmaning om motsvarande centralisering av socialbidragssystemen. När EU-kommissionen nu säger sig vilja gå vidare med ny social lagstiftning, med hänvisning till toppmötet i Göteborg, är detta förslag som i ett tidigt skede måste avvisas. Sverige skall inte utforma sina sociala skyddsnät via kompromisser på EU-nivå. * Avskaffa EU:s arbetsmarknadspolitiska åtgärdsprogram EU har flera ineffektiva och kostnadsdrivande subventionsprogram som är tänkt att hjälpa medlemsländerna med arbetslöshetsstöd. Det rör bland annat den så kallade globaliseringsfonden samt EU:s ungdomsgaranti. När ungdomsgarantin inrättades 2013 var Kristdemokraterna ensamma bland de svenska partierna i Europaparlamentet att trycka på nej-knappen. Orsaken var mycket enkel: vi anser att arbetsmarknadsåtgärder av det här slaget bör ses som nationella frågor och att stora offentliga utgiftssatsningar på europeisk nivå är fel medicin mot arbetslöshet. Sedan dess har även EU:s egna revisorer underkänt initiativet. * Minska EU:s inflytande över arbetsmarknadspolitiken Vi har olika arbetsmarknadsmodeller i Europa. I vissa länder finns system med minimilöner, i Sverige har vi ett annat system – partsmodellen. Dessa olikheter skall mötas med ömsesidig respekt. Den svenska partsmodellen – som i grunden tjänat Sverige väl – är närmast unik i europeiska sammanhang, och riskerar bli inskränkt vid för stort EU-inflytande. Därför är det viktigt att EU inte fortsätter på den inslagna vägen och detaljreglerar villkor i arbetslivet. EU:s arbetsmarknadsmyndighet bör avvecklas och frågor om anställningsformer och lönebildningsmodeller måste bestämmas av de enskilda länderna. * Stoppa förslaget om kvoterade bolagsstyrelser I kölvattnet av den sociala pelarens antagande har EU-kommissionen dammat av sitt förslag om att via EU-lagstiftning kvotera bolagsstyrelser. Att bolagsstyrelser fortfarande är manligt dominerade är sant, även om utvecklingen går åt rätt håll. Ändå är den här typen av onödig överstatlighet i grunden fel. Att via EU-lagstiftning begränsa ägarnas inflytande över sina egna bolag och dess styrelsesammansättning strider mot äganderätten när ägarna inte längre fritt får bestämma vem som ska styra bolaget. Den här typen av lagstiftning skulle också riskera skapa en praxis som förskjuter ansvarsfördelningen mellan EU och medlemsländerna. 2. Ett Europa som prioriterar jobben och konkurrenskraften Även om drivkraften och motiven fanns att söka i fred och försoning så skapades EU som en ekonomisk union. Och Europa har kommit långt. Ingen annanstans i världen har självständiga länder integrerat sina ekonomier på samma sätt som inom ramen för EU:s inre marknad. Traditionella handelshinder är avskaffade inom Europa, vilket stärkt vår gemensamma ekonomi och bidragit till att EU kan teckna handelsavtal med omvärlden som en enhet. Ändå finns det fortfarande hinder som gör att Europa på flera områden inte fungerar som en gemensam marknad i den utsträckning som är möjligt. Den digitala inre marknaden med gemensamma lösningar på områden som telekom, e-handel och dataflöden har fortsatt stor potential att utvecklas ytterligare. Tjänstesektorn står bara för en bråkdel av det ekonomiska utbytet mellan Europas länder, trots att den utgör en absolut majoritet av EU:s samlade BNP. Att riva regler och särkrav som försvårar tjänsteutbyten mellan EU:s medlemsländer måste prioriteras. EU behöver även fortsättningsvis stå i frontlinjen för nya och bättre handelsavtal, när konkurrerande ekonomier sluter sig. KRISTDEMOKRATERNA DRIVER: * Fler och friare handelsavtal EU har de senaste åren tecknat rekordmånga handelsavtal. Både mindre avtal och riktigt stora avtal som de med Kanada respektive Japan. När USA och Kina höjer tullar och avvisar den regelstyrda handeln måste Europa bära ledartröjan. Vi ser hur de protektionistiska krafterna växer även i Europa, och mobiliserar inför EU-valet. Det finns en reell fara i att kommande frihandelsavtal kommer vara svåra att få igenom som en följd av Europaparlamentets sammansättning. Frihandeln behöver nu alla sina vänner. I ett försök att undergräva frihandeln ifrågasätter nu allt fler politiker EU:s exklusiva handelskompetens. Vi såg under förhandlingarna om ett handelsavtal med Kanada hur ett regionparlament i praktiken kunde kidnappa en hel avtalsprocess. Kristdemokraterna vill värna och förtydliga EU:s kompetens på handelsområdet. * En genomgripande reform av tjänstedirektivet Det mer än tio år gamla tjänstedirektivet nådde inte hela vägen fram. Trots storslagna ambitioner i linje med den inre marknadens principer förblir tjänsteutbytet mellan länderna begränsat. Tjänsteföretag i Sverige talar i termer av att det ofta är enklare att göra affärer i Japan än inom EU. Uppenbarligen gav tjänstedirektivet inte det utfall som var förhoppningen. Därför behöver också en ordentlig utvärdering med efterföljande reformering ske. Undantagsregler för den fria etableringen av tjänsteföretag behöver ses över och särregleringar behöver ersättas av gemensamma standarder. * Ta bort de yrkeskvalifikationer som bara regleras i ett land Många yrken inom EU är fortfarande skyddade. I vissa fall är detta alldeles nödvändigt, exempelvis yrkestitlar inom sjukvården. Men i många fall bär skyddet endast karaktären av invant skråväsende, som försvårare utbyte mellan länderna och nyetableringar på varandras arbetsmarknader. En fjärdedel av alla skyddade yrken är bara skyddade i ett enda land. Här återfinns yrkestitlar inom alla upptänkliga områden. Allt från fotograf till korsettmakare. Ett symboliskt och viktigt första steg för att öppna upp skyddade yrken vore att ställa krav på att avskaffa de skyddade titlar som bara förekommer i ett enda EU-land. * Sänk regelbördan för småföretag Välmenta EU-regleringar blir ofta en börda för enskilda företagare. GDPR är kanske det mest omdiskuterade exemplet i närtid. När EU lagstiftar måste vi ställa oss frågan; står de problem, merkostnader och arbetsinsatser som denna lag ger upphov till i proportion till vad den vill uppnå? Kristdemokraterna stödjer EPP-partiets målsättning om att stryka tusen EU-regleringar under mandatperioden för att sänka den samlade regelbördan. Lika så bör EU-kommissionens program för lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refitprogrammet) ges ytterligare prioritet. Ett tydligt mål bör etableras om att minska företagens administrativa börda räknat i kostnader för företagen. * En konkurrenskraftig europeisk upphovsrätt En modern och gemensam upphovsrättslagstiftning är viktig för Europa. Att säkerställa att framtidens författare, artister och uppfinnare får del av värdet de skapar är angeläget, samtidigt som det inte lägger hinder i vägen för innovation och IT-entreprenörer. Det regelverk som nu är klubbat missar målet och riskerar skada europeisk konkurrenskraft genom nätfilter och länklicenser. Kristdemokraterna röstade därför nej. Det återstår att se vad följderna blir i praktiken. Men vi vidhåller att vad som nu är beslutat behöver ersättas med mer ändamålsenliga regelverk. Det är också mycket angeläget att EU-kommissionen i implementeringsfasen övervakar de faktiska konsekvenserna och agerar snabbt om de löften som direktivets förespråkare ställt ut inte håller måttet. * Återupprätta stabilitetspakten Stabilitets- och tillväxtpakten är en överenskommelse som innebär att EU:s medlemsländer förbundit sig att inte ha en statsskuld som överstiger 60 procent av BNP och inte ha budgetunderskott som överstiger tre procent. Tyvärr har överenskommelsen stegvis vattnats ur under lång tid. För att klara framtida kriser måste stabilitetspakten återupprättas. Med den inre marknaden följer också att Europas ekonomier är så pass integrerade att det är viktigt för vårt gemensamma välstånd att alla länder håller en grundläggande budgetdisciplin. * Fler gemensamma regler på livsmedelsområdet Mycket av livsmedelsregleringen i Europa sker på EU-nivå. Det är en naturlig del av den inre marknaden och underlättar för producenter att sälja sina varor i hela Europa. Men det finns fortfarande områden där gemensamma regler saknas, ofta med konsekvensen att svenska producenter – som ofta har skarpare regler att förhålla sig till än övriga Europa – missgynnas ute i Europa. EU behöver sätta fart med att komplettera lagstiftningen på livsmedelsområdet där avsaknaden av gemensamma regler skapar problem. Det gäller exempelvis lagstiftningen om berikning av livsmedel, varningsmärkning för allergener (“kan innehålla spår av”), märkning av vegetariska/veganska livsmedelsprodukter och krav på material i kontakt med livsmedel. 3. Stärk de europeiska värderingarna EU är inte bara summan av sina beslut eller ett praktiskt arrangemang för att hantera frågor – EU är i grunden en gemenskap. Den europeiska gemenskapen. Det speglar unionens grund som fredsprojekt och som förkämpe för demokrati och mänskliga rättigheter. Dessa värderingar har formulerats konkret i de så kallade Köpenhamnskriterierna. Dessa kriterier, som bland annat ställer grundläggande krav på demokrati och fungerande rättsstat, kan inte tillåtas bli något som bara uppfylls när ett medlemskap beviljas. Det medlemsland som inte längre uppfyller dessa kriterier ska mötas av skarpa konsekvenser. EU:s gemensamma utrikespolitik bygger på samma grund. Syftet med EU:s gemensamma utrikespolitik bör vara att främja och försvara grundläggande värden samt medlemsstaternas intressen i EU:s närområde och i omvärlden. På så vis skapas en fredligare, säkrare och mer välmående värld. EU utgör gemensamt världens starkaste ekonomi, och har stora möjligheter att påverka omvärlden genom verktyg som handel, diplomati, sanktioner, försvarssamarbete och bistånd. KRISTDEMOKRATERNA DRIVER: * Låt det kosta att bryta mot grundläggande värden EU har idag för svaga muskler när det handlar om att markera när enskilda medlemsländer bryter mot gemenskapens grundläggande värden. Kristdemokraterna vill att utbetalningar från EU skall kunna hållas inne vid systematiska brott mot rättsstatsprinciper eller mänskliga rättigheter. Stora nettobidragstagare som exempelvis Rumänien och Ungern, vars ekonomier är helt beroende av EU-stöd, måste veta att utbetalningarna inte är kravlösa. * Stärk EU som utrikespolitisk aktör Europa har stora möjligheter att påverka omvärlden om unionen agerar samlat. Det kräver för det första att medlemsländerna respekterar, och prioriterar, kravet på att samordna sin utrikespolitik inom ramen för EU. Men för att EU skall klara av att agera som en samlad röst krävs också reformer. Många aspekter av utrikesfrågorna innehåller krav på enhällighet bland medlemsländerna, vilket begränsar EU:s diplomatiska möjligheter. Tidigare i år blockerade exempelvis Italiens populistregering ett EU-erkännande av Juan Guaidó som övergångspresident i Venezuela. Det finns ett antal politiska områden som idag omfattas av konsensuskrav i ministerrådet. Det finns också i de flesta fall goda skäl till denna ordning. Vad gäller utrikesfrågorna har EU-kommissionen presenterat ett förslag på att minska möjligheten till enskilda länders veto, bland annat i ställningstaganden kopplade till mänskliga rättigheter, och därigenom låta fler utrikesbeslut fattas med kvalificerad majoritet. Kristdemokraterna stödjer detta förslag. Det hindrar inte heller att enskilda länder signalerar avvikande mening genom sina egna diplomatiska kontakter, men det möjliggör att EU kan agera som institution på ett annat sätt. * En värdebaserad utrikespolitik – med starkare fokus på kampen mot religionsförföljelse Europa har en stor möjlighet, men också ett stort ansvar, att driva på för mänskliga rättigheter i vår omvärld. Genom diplomati, handel, sanktioner, bistånd och ekonomiskt utbyte kan – och ska – Europa främja demokrati och mänskliga rättigheter. Från Kristdemokraternas sida har vi i detta avseende särskilt understrukit den på många håll i världen hotade religionsfriheten som en fråga som behöver få ökad prioritet. Som världens största biståndsgivare kan EU göra skillnad för att, exempelvis, säkra de kristna minoriteternas fortsatta närvaro i Mellanöstern. Som del i detta arbete föreslår Kristdemokraterna att större del av biståndet kanaliseras via organisationer och samfund som arbetar i den direkta ”frontlinjen” i katastrofområden för att bättre nå fram till utsatta minoriteter. * Se till att EU-pengar för europeisk fattigdomsbekämpning når hela vägen EU har inneburit en väldigt påtaglig ekonomisk framgång för de länder som tidigare tillhörde sovjetblocket. Många av dessa länder visar också en betydligt högre ekonomisk utvecklingstakt än länderna i Västeuropa. Det hindrar dock inte att det ännu finns fattigdom att bekämpa, och att EU här har en viktig roll. EU satsar också relativt stora resurser för fattigdomsbekämpning inom ramen för den så kallade socialfonden. Men det är länderna och regionerna själva som ansöker om och distribuerar dessa medel. Vi har här sett en bristande förmåga och EU behöver hitta ett sätt att säkerställa att pengarna verkligen når fram till exempelvis Rumäniens och Bulgariens romska befolkningsgrupper. Inom ramen för den kommande budgetreformen behöver regelverket uppdateras och möjliggöra större styrning från EU:s sida. Kraven vad gäller insatser för att lyfta fattiga och minoriteter i kandidatländerna måste också öka i samband med EU-utbetalningar av så kallat anslutningsstöd. * Stärk EU:s sanktionsverktyg – inför en ”Magnitskijlag” EU behöver bli bättre på att använda sina ekonomiska och diplomatiska muskler för att främja demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprinciper. Kristdemokraterna har i Sveriges riksdag lagt fram ett förslag på en ny EU-omfattande mekanism för riktade sanktioner mot enskilda personer. Tanken är att på ett enklare sätt möjliggöra visumbegränsningar och frysta tillgångar för personer som begått övergrepp mot de mänskliga rättigheterna. I USA och Kanada har motsvarande lagstiftning fått namn efter den ryska juristen Sergej Magnitskij, som dog i ryskt fängelse efter att ha granskat korruptionen i Putins Ryssland. EU bör nu göra verklighet av förslaget och stifta en egen ”Magnitskijlag”, och låta den bära just detta namn som en tydlig signal till Kreml. * En värderingsburen utvidgningspolitik För att bli medlem i EU måste ett land uppfylla de så kallade Köpenhamnskriterierna, som innehåller långtgående krav vad gäller exempelvis mänskliga rättigheter. Det är viktigt att ta detta på allvar. Hastas nya medlemmar in utan att tillfullo leva upp EU:s grundvärderingar riskerar det att undergräva trovärdigheten för EU-projektet i stort, såväl inom som utom unionen. Kristdemokraterna har av det skälet kommit fram till att EU:s medlemskapsförhandlingar med Turkiet bör stoppas under överskådlig tid. 4. En grön omställning som inspirerar EU utgör gemensamt världens största ekonomi. Vi har därför ett särskilt ansvar för att ställa om de moderna samhällena till gröna ekonomier som är långsiktigt hållbara. Mycket har gjorts, och mer är på gång. Sverige har gått före och nu behöver även EU justera sina klimatmål. EU-kommissionens förslag om att EU ska uppnå klimatneutralitet till år 2050 är en ambitiös, men nödvändig, målsättning. Likaså behöver vi uppdatera EU:s 2030-målsättningar. I Sverige råder blocköverskridande enighet om klimatmålsättningarna, vilket är en styrka. Hur vi ser på vägen dit skiljer oss dock. Kolen måste fasas ut, en ny ren energitillgång måste säkras, transportsektorn och jordbruket måste ställas om, liksom värmeproduktionen. Och det måste göras på ett sätt som inspirerar den omvärld som till syvende och sist släpper ut betydligt mer än EU. Samtidigt måste andra miljömässiga utmaningar finnas på agendan. Exempelvis rörande biologisk mångfald och möjliggörandet av den cirkulära ekonomin. KRISTDEMOKRATERNA DRIVER: * Fortsatt utveckla och exportera utsläppshandeln EU:s handel med utsläppsrätter brukar betraktas som världens mest effektiva klimatverktyg. Lite förenklat kan sägas att företag som omfattas av systemet måste köpa utsläppsrätter för att få släppa ut koldioxid. Utsläppshandeln behöver fortsatt utvecklas och göras mer ambitiös i takt med att EU:s klimatmål genomgår nödvändig revidering. Fler sektorer behöver omfattas. Men framförallt behöver fler länder inkluderas. Ett viktigt första steg togs när Schweiz anslöt sig häromåret. Att få fler länder att ansluta sig bör bli en prioriterad målsättning för EU:s gemensamma utrikespolitik. * Effektivare styrmedel för att få ned flygets klimatpåverkan Arbetet med att få ned utsläppsnivåerna från sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln måste också prioriteras. Det gäller exempelvis transportsektorn som i kontrast till andra sektorer faktiskt har gett ökade utsläpp över tid. Här måste fler och mer kraftfulla verktyg för omställning till. Till skillnad från bensin och diesel till vägtransporter beskattas inte flygbränsle idag, som en följd av internationella konventioner. Det är oacceptabelt och försvårar kraftigt arbetet med att stimulera flygets gröna omställning. I kraft av världens största samlade ekonomi kan och bör EU användas för att snarast omförhandla detta och på så sätt möjliggöra beskattning av flygbränsle. Samtidigt bör mer göras för att öka förutsättningarna för bioflygbränsle. EU bör även ta fram en gemensam elflygsstrategi, och låta sig inspireras av den norska målsättningen om ett helt elektrifierat inrikesflyg till 2040. * Använd EU för att skapa stordriftsfördelar för kärnkraft Centralt är att fasa ut olja, kol och gas som står för 41, 28 respektive 28 procent av EU:s koldioxidutsläpp. Nyckeln är ökad elektrifiering. För att fasa ut de fossila bränslena och samtidigt öka elproduktionen kan kärnkraften i EU behöva dubbleras. För att få ner kostnaderna behöver EU skapa stordriftsfördelar. Sydkorea bygger ny kärnkraft för mindre än halva priset jämfört med Europa, och avsevärt snabbare, som en följd av standardiserade reaktormodeller. Idag har varje land i EU sina egna lagar för att godkänna reaktortyper och bygga kärnkraft, även om det också finns EU-gemensamma regelverk kring säkerhet. Detta fungerar bra för dagens generation kärnkraft men kommer inte fungera när ny kärnkraft ska byggas. Kristdemokraterna föreslår en gemensam europeisk godkännandeprocess för reaktortyper. EU bör, inom ramen för Euratom, påbörja samtal med medlemsländerna om hur en sådan gemensam process skulle kunna se ut rent praktiskt. Flera olika vägar framåt skulle vara möjliga. En modell skulle vara ny EU-lagstiftning som ger berörda expertmyndigheter i en eller två länder, under överinseende av Euratom, rätt att godkänna reaktortyper för hela EU. Ett annat alternativ skulle vara att EU från centralt håll – istället för nationella myndigheter – sköter tillståndsprövningen av reaktortyper, inom ramen för ett utbyggt Euratom. En tredje möjlighet vore en mer begränsad modell, där EU används som plattform för någon form för mellanstatligt samarbete vad avser reaktortypsgodkännande mellan de 13 EU-länder som har kärnkraft idag. Varje land måste fortsatt äga möjligheten att besluta om man vill ha kärnkraft, men Europa måste kunna hjälpas åt när det gäller utveckling och godkännandeprocesser vad avser reaktordesign. * Skydda det gröna skogsbruket från missriktad EU-lagstiftning Skogen bidrar med mycket. Timmer, pappersmassa, biologisk mångfald, jakt och friluftsliv. Men skogen kan genom bioenergi också hjälpa till att skapa en brygga över till fullskalig elektrifiering av transportsektorn. Tyvärr ser vi gång på gång hur politiker på kontinenten vill omöjliggöra detta. Många länder i Europa har avverkat skog utan att återplantera. Detta har tyvärr föranlett många europeiska politiker att bära på den felaktiga uppfattningen att skogsbruket som sådant är miljöskadligt. EU borde tvärtom underlätta och stimulera användningen av biobränsle. När EU uppdaterade sitt regelverk för förnybar energi var det nära att sluta med en lagstiftning som innebar att skogliga råvaror inte skulle betraktas som förnybara. Lyckligtvis blev det inte så. Men striden fortsätter. En majoritet i Europaparlamentet har exempelvis ställt sig bakom krav på utökad europeisk detaljreglering av skogspolitiken, vilket skulle riskera hota det hållbara svenska skogsbruket. * Öka lönsamheten i lantbrukarnas insatser för biologisk mångfald EU:s jordbruksstöd (CAP) behöver reformeras i grunden. En bred kostnadssänkande reform, kvittad mot avreglering och konkurrensneutralitet, men lite tyder på att det kommer ske i närtid. Inom ramen för det nuvarande systemets konstruktion behöver stödet då riktas på ett rimligt sätt, särskilt ur perspektivet biologisk mångfald. Kristdemokraterna föreslår att EU inom ramen för jordbruksstödet gör det mer lönsamt för lantbrukare att vidtaga åtgärder som diversifierar odlingsmarkerna. Dagens högintensiva och monokulturella odlingar skapar ofta dåliga förutsättningar för såväl blommor och bin som vissa fågelarter. Det leder till en utarmning av den biologiska mångfalden som slår mot exempelvis pollinering och hotar ekosystemens funktionssätt, vilket medför stora risker för de ekosystemtjänster som vi är beroende av för luften vi andas, maten vi äter och vår rekreation. Små insatser som kantremsor runt fälten, rutor i fältet så fåglar kan landa för födosök och dyligt, kan göra stor skillnad. * Europeiskt pantsystem – nästa steg i kampen mot plastavfall I takt med ökat utbyte inom Europa, och världen i övrigt, så ökar också avfallsflöden mellan länderna. EU behöver därför jobba med gemensamma system för återvinning. Plastavfall i våra hav är ett stigande globalt problem med katastrofala följder för den marina biologiska mångfalden. Det kräver minskad plastanvändning likväl som bättre system för hantering av den plast vi faktiskt använder. De stora problemen med marin nedskräpning är inte Europas, men EU behöver göra sin egen hemläxa för att kunna inspirera andra. Förbud mot vissa engångsprodukter i plast i EU är nu beslutat, vilket Kristdemokraterna stödjer. Ett naturligt nästa steg vore enligt Kristdemokraterna att bygga upp ett gemensamt EU-system för pantning av plastflaskor och aluminiumburkar. 5. Stoppa EU:s slöseri med skattemedel Att Storbritannien lämnar EU får två konkreta följder. För det första skiftas maktbalansen inom unionen. Sverige mister en viktig allierad i ministerrådet i kampen för ett EU som står emot överreglering och ständigt nya åtaganden. För det andra uppstår ett budgetgap när Storbritannien slutar betala sin medlemsavgift. Detta samtidigt som EU enats om nya kostnadsdrivande insatser rörande exempelvis migration, forskning och gränsbevakning. Den budgetmässiga slutsatsen av att Storbritannien upphör att betala sin medlemsavgift bör i första hand vara att EU ska minska sina utgifter. Den typen av omprioriteringar saknades helt när EU-kommissionen presenterade sitt förslag till långtidsbudget för perioden 2021 till 2027. Istället föreslogs stora utgiftsökningar, dramatiskt höjda avgifter för medlemsländerna och förhållandevis små besparingar. Efter valet till Europaparlamentet tar budgetförhandlingarna vid. EU-kommissionen vill höja Sveriges medlemsavgift med 35 procent och dessutom införa flera olika EU-skatter. Det tycker Kristdemokraterna är fel väg att gå. I den formbara fas EU nu befinner sig i är förmågan att leverera hårda prioriteringar en nyckel. En vägledande princip bör vara att varje krona som spenderas på EU-nivå ska skapa ett större värde än om kronan spenderas via nationella budgetar. KRISTDEMOKRATERNA DRIVER: * En budgetreform för framtiden Rätt hanterat kan det kommande budgetbeslutet skapa stora möjligheter för EU att reformeras. Vi har nu chansen att byta ut gamla strukturer och förmå EU att fokusera på frågor där ett verkligt mervärde för gemensamma lösningar finns. För att det skall vara möjligt måste regionalpolitiken skalas ned och få ett tydligare fokus på de fattiga länderna i Europa, inte minst kommer nedstängningen av kolkraft innebära nya ansträngningar i vissa av EU:s minst utvecklade regioner. Samtidigt behöver ineffektiva europeiska arbetsmarknadsåtgärder fasas ut och inom jordbrukspolitiken behöver budgetminskningar kvittas mot konkurrensneutralitet. * Rensa bland småutgifterna Många EU-utgifter som ligger bortanför de största budgetposterna behöver ifrågasättas på allvar. Utgifter som handlar om rent slöseri, saker EU inte borde hålla på med alls eller kostnader som borde bortprioriteras till förmån för annat. Det handlar exempelvis om Europaparlamentets flyttkarusell mellan Bryssel och Strasbourg, EU:s kulturprogram, subventioner av offentliga wi fi-system eller EU-finansierade tågbiljetter för artonåringar. * Stoppa EU-skatten En av de mest prioriterade frågorna för EU-kommissionen just nu är att ge sig själv beskattningsrätt. Det tycker Kristdemokraterna är ett dåligt förslag, och det skulle i grunden omdefiniera relationen mellan medlemsländerna och EU. Idag finansieras EU nästan helt av avgifter från medlemsländerna. Detta är i grunden ett bra system Kristdemokraterna vill slå vakt om. Det tjänar som motvikt mot de ständiga kraven på ökade utgifter, eftersom ländernas regeringar måste försvara avgiften för medborgarna. Att börja finansiera unionen via direktbeskattning skulle därför riskera att vidga klyftan mellan medborgarna och Bryssel och bidra till ett EU som växer mer än vad som är motiverat. Andra viktiga EU-frågor Migration Kristdemokraternas utgångspunkt är att Europa har ett moraliskt ansvar att hjälpa medmänniskor i nöd och att asylrätten måste värnas. Europa bör ha en ordnad, human och långsiktigt ansvarsfull migrationspolitik som säkrar skydd för den som flyr från krig, förföljelse eller förtryck och som i så hög grad som möjligt bygger på gemensamma lösningar. Det innebär förutom ett principiellt försvar för asylrätten också en utbyggnad av ett gemensamt system för gränsskydd och registrering. Gränsöverskridande brottslighet och trafficking För att effektivt kunna förebygga och motverka organiserad brottslighet vill Kristdemokraterna fördjupa och stärka det kriminalpolitiska samarbetet mellan medlemsstaternas rättsväsenden. Kristdemokraterna vill verka för ett starkare samordningsmandat för Europol och Eurojust och ett fördjupat mellanstatligt utbyte av databaser och brottsregister, liksom intensifiera det rättsliga samarbetet med tredjeländer. I sammanhanget skall frågan om kampen mot trafficking särskilt understrykas. Trafficking är vår tids slaveri och ett grovt brott mot de mänskliga rättigheterna och måste kraftfullt bekämpas – även på EU-nivå. Terrorism Få brottstyper har i lika hög utsträckning som de moderna terrornätverken arbetat över gränserna. EU-gemensamma åtgärder har därför ett stor mervärde. Det gemensamma PNR-direktivet, som möjliggör rättsvårdande myndigheters tillgång till flygbolagens passagerarinformation, är ett exempel. Fler liknande reformer behövs. Mycket tyder också på att finanspolitiska åtgärder för att slå mot terrorismens finansieringskanaler kan ha stor betydelse i sammanhanget. Nu när EU-kommissionen kommit fram till att EU:s åklagarmyndighet (Eppo) ska bli en del i EU:s antiterrorarbetet, har Kristdemokraterna landat i att Sverige bör vara en del i Eppo-samarbetet. Vi vill också se en ökad samverkan för att kunna utreda, lagföra och straffa återvändande IS-terrorister. Jakt och vapen EU har vissa gemensamma vapenregler för att möjliggöra exempelvis jaktresor. När dessa regler skulle uppdateras ville tyvärr allt för många gå för långt, och därigenom försvåra för europeiska jägare och sportskyttar. Detta trots att lagliga vapen står för en försvinnande liten del av brottsligheten i våra samhällen. Kristdemokraterna röstade därför nej till vapendirektivet. Jägare och sportskyttar ska inte straffas när politiker vill visa sig handlingskraftiga i kampen mot kriminalitet. En annan fråga som engagerat många jägare i Sverige är hur EU-lagstiftning påverkar svensk viltvård. I synnerhet frågan om varg och skarv. Det så kalllade art- och habitatdirektivet som reglerar detta är i grunden felkonstruerad och bygger på statiska listor på arter. Sveriges möjligheter att bedriva viltvård efter eget huvud behöver stärkas. VÄRDERINGAR ATT LITA PÅ KD sätter människovärdet främst och vill prioritera det som är nödvändigt för att bygga ett samhälle som håller ihop. Det var kristdemokrater som lade grunden till unionen efter andra världskriget. Länder som hade krigat mot varandra kunde därigenom bevara freden, stärka demokratin och bygga välstånd tillsammans. De här grundläggande värdena är viktiga också i vår tid. Idag är vi oroliga för att unionen inte ska hålla ihop. Att kämpa för ett lagom EU är att värna unionen. EBBA BUSCH THOR PARTILEDARE (KD)