Fler i arbete – mer att dela på
Valmanifest 2006
Allians för Sverige.
Maktskifte06.se
Nytt hopp för Sverige
Allians för Sverige vill skapa ett nytt hopp för Sverige. Tillsammans med andra vill vi återskapa tron på framtiden och på Sverige som ett framgångsrikt land.
Sverige ska vara öppet för förändringar men präglas av sammanhållning och trygghet i förändringen. Våra partier står för delvis skilda traditioner, men förenas av gemensamma värderingar på centrala områden, som bildar en stabil grund för en ny regering.
Vi vill lägga grunden för en långsiktigt sund ekonomisk utveckling, skapa utrymme för ökad välfärd, och öka makten för enskilda och familjer i deras egen vardag, inte minst genom större möjligheter för människor med låga eller normala inkomster att påverka sin situation genom eget arbete.
Ge enskilda individer och familjer mer att säga till om
Människor ska ges möjligheter och förväntas ta ansvar, för sig själv och för andra. I vårt Sverige står enskilda individer och familjer starka, och har mer att säga till om.
Varje människas inneboende kraft tas till vara genom att var och en får större möjligheter att påverka och förbättra sin livssituation. Föräldrar ska ha den avgörande makten över det som rör deras barn, och de som vill ska kunna tillbringa mer tid med sina barn. Unga ska tas till vara som en välkommen kraft i skola och arbetsliv. Äldre ska känna sig välkomna att jobba så länge lusten och viljan till arbete finns. De människor som vill och kan bidra ska också vara välkomna att bidra.
Trygghet och gemenskap i ett starkt civilt samhälle
Den solidaritet som uttrycks genom de offentliga välfärdssystemen behöver kompletteras med ett samhälle som i högre grad präglas av medmänsklighet, ansvarstagande och idealitet. Avgörande för människans känsla av mening och trygghet är att det finns starka sociala band, inom familjen och till vänner, kollegor och människor i ens omgivning. Ett livaktigt föreningsliv, forum för ideellt arbete, gott om mötesplatser där människor kan samlas och föra samtal, utöva sin tro, förkovra sig tillsammans med andra eller utöva sina fritidsintressen spelar stor roll för värmen i ett samhälle, och för den tillit och trygghet som ger människor möjligheter att växa.
Uppmuntra entreprenörer och företagsamma människor
Sveriges utveckling bygger på att människors företagsamhet och förmåga att skapa tas till vara. Det blir särskilt tydligt i vår syn på ekonomi och företagande, men gäller lika mycket inom vården, skolan och den sociala omsorgen. Människors möjligheter att ta egna initiativ och förändra sitt liv genom egna ansträngningar ska öka.
Vi vill främja initiativkraft i alla samhällssektorer, inte minst genom att uppmuntra entreprenörskap och företagsamhet. Grunden för välfärden är ett klimat som uppmuntrar fler att omsätta sin idé i ett eget företagande. Det grundläggande sambandet att företag ger jobb, och att jobb ger välfärd, måste förtydligas.
Återupprätta arbetets värde
Ett meningsfullt arbete är viktigt för individens självbestämmande, vår upplevelse av livskvalitet och delaktighet. Att ha ett arbete handlar inte bara om att klara sin försörjning, utan handlar lika mycket om att kunna känna trygghet och vara del av en arbetsgemenskap. Att känna sig behövd väver trådar av trygghet mellan människor, och gör att människor vågar ta eget ansvar och växa som människor. I dagens Sverige får alltför många människor känslan av att deras insats inte efterfrågas.
Det ska löna sig att arbeta och fler ska ges möjlighet att försörja sig genom eget arbete. Den enskilt viktigaste uppgiften för en ny regering är att skapa förutsättningar för fler jobb så att fler människor kan gå från bidrag till eget arbete. Arbetslinjen och arbetets värde ska återupprättas.
Människor måste få ökad makt över sitt eget arbete och sin egen tid. Både kvinnor och män ska kunna förena yrkesliv med ansvar för barn och familj. Det handlar om lagar och regler, men också om att förändra attityder och synsätt för att ge människor möjlighet att påverka sin egen vardag och skapa helhet och balans i livet.
Fokusera på kunskap, bildning och kultur
Bildning och utbildning är bland de viktigaste redskapen för att ge varje människa möjlighet att förverkliga sina drömmar. Varje människa har rätt att få de kunskaper och värderingar som behövs för att kunna fungera som medborgare, bidra i arbetslivet och utvecklas genom ett livslångt lärande. All utbildning måste utgå från tilltron till varje människas förmåga att lära. Både den som lär bäst i teorin och den som lär bäst genom praktisk övning ska tas till vara.
En fri och obunden forskning och ett levande kulturliv är grunden för det öppna samhället. Kulturen utvecklar det civila samhället och håller det demokratiska samtalet levande, och bör präglas av mångfald, öppenhet mot omvärlden och respekt för varje människas värde.
Återupprätta rättssamhället och öka tryggheten
Människor har rätt att känna trygghet i vardagen. Unga kvinnor ska kunna gå hem om natten utan att behöva känna oro när de går på mörka vägar. Unga invandrarkillar ska kunna känna sig lika välkomna som andra på krogar och uteställen.
Tidiga och tydliga insatser ska prägla rättssamhällets arbete med unga människor som riskerar att halka in på en kriminell bana. Föräldrar ska stödjas och deras ansvar för att förmedla normer till sina barn tydliggöras. Det ger tryggare barn och förebygger brott. Ett aktivt brottsförebyggande arbete är avgörande för att långsiktigt öka tryggheten och minska brottsligheten i vårt samhälle. Rättstryggheten för kvinnor och barn måste öka. Att bekämpa vardagsbrotten – stölder, rån och misshandel – ska vara prioriterat. En tillgänglig polis i hela landet är avgörande för att förhindra och utreda brott.
Prioritera trygghet och tillgänglighet i välfärden
Allians för Sverige vill förnya välfärden, och stärka den enskildes rätt till fria val i alla delar av vården och omsorgen. Den som behöver vård och omsorg ska kunna vara trygg i att välfärden finns när man behöver den. Personalens engagemang ska tas till vara, och patienternas valfrihet öka. Välfärden ska vara gemensamt finansierad och fördelas efter behov. Mångfalden av välfärdsproducenter måste öka. Trygghet, tillgänglighet och en helhetssyn på patientens behov ska prioriteras i vårdkedjans alla delar.
Individens möjligheter att göra egna fria val måste öka i alla delar av den offentligt finansierade välfärden. Också den som är gammal eller sjuk har rätt till ett fritt val, ett värdigt bemötande och en värdig vård, inte minst i livets slutskede.
Ge kvinnor och män samma möjligheter
Jämställdhet och lika möjligheter är en angelägenhet för både kvinnor och män. Målet är att alla ska ha samma möjligheter till fria livsval, och delat ansvar för att få vardagspusslet att gå ihop. Den yttersta utgångspunkten är den grundläggande principen om alla människors lika rätt och värde. Ingen människa ska behandlas sämre än någon annan på grund av sitt kön.
Säkra en hållbar utveckling
Människan är beroende av en god fysisk miljö för att må bra. Levande havsmiljö, tillgång till storstädernas gröna lungor liksom landsbygdens öppna landskap ökar livskvaliteten och förbättrar människors hälsa. Vi har ett ansvar att bruka naturens rikedomar på ett sådant sätt att vi kan lämna över en värld som är i balans till våra barn och barnbarn. Marknadsekonomins institutioner, ekonomiska styrmedel, forskning och ny teknik är verktyg för att styra mot en hållbar utveckling.
Värna det öppna samhället
Sverige ska vara ett öppet samhälle, där olikheter och mångfald bejakas och där människor själva får fatta de avgörande besluten om det som rör deras liv. Den mångfald som finns i vårt land berikar vårt samhälle, genom människor med olika erfarenheter, härkomst och kulturell och religiös identitet. Ett fritt och öppet meningsutbyte, och respekt för den enskildes integritet är grundläggande värden i en demokrati.
Vitalisera demokratin
En vitaliserad demokrati förutsätter att makten utgår från människor och att varje medborgare får ett avgörande inflytande över beslut som rör den egna vardagen. De beslut som fattas gemensamt måste respektera den enskildes fri och rättigheter. Ett förstärkt förtroende för de demokratiska institutionerna förutsätter att makten utövas på ett oväldigt sätt.
För att värna om de statliga tjänstemännens professionalitet och den unika svenska modellen, med självständiga myndigheter, reformeras utnämningspolitiken. Öppenhet och tydlighet ska vara ledstjärnor i detta arbete. Grundlagens krav på utnämningar efter ”förtjänst och skicklighet” ska vara utgångspunkten för en sådan reform.
Ta vara på kraften i hela Sverige
Allians för Sverige tror på hela Sverige. Vårt land är ett land med rika möjligheter, som kan tas till vara bättre än idag. Vi vill föra en aktiv förnyelsepolitik som ger alla delar av landet möjligheter att växa och utvecklas av egen kraft, snarare än att behöva lita på tillfälliga stöd från statsmakten. Genom att stärka den lokala och regionala konkurrenskraften i hela Sverige kan vi förbättra och förstärka tillväxtpotentialen i hela landet. Både den moderna landsbygden och dynamiska storstäder är viktiga för att ta till vara hela Sveriges möjligheter.
Sverige ska ta sitt globala ansvar
Sverige ska föra en aktiv utrikespolitik som tar sig an de globala utmaningarna och väcker respekt i omvärlden. Sverige ska aktivt arbeta för att centrala värden som ökad säkerhet, demokrati, frihet, välstånd och en hållbar utveckling kommer alla till del i världen. Allians för Sverige vill verka för ett fortsatt utvidgat EU som är smalare men vassare och koncentrerar sig på färre och genuint gränsöverskridande frågor. Vi ska bidra till att EU kan agera kraftfullt och samordnat på den internationella scenen och ta sitt globala ansvar, inte minst i kampen mot fattigdom och miljöhot.
Fler i arbete
Vår ekonomiska politik bygger på våra gemensamma värderingar. En fri ekonomi bygger på människors fria val och frivilliga samarbete. Samhällets utveckling är beroende av människors vilja att arbeta, förmåga att ta ansvar, att vara uppfinningsrika, företagsamma och deras vilja att investera i framtiden. Människors möjligheter att ta egna initiativ och förändra sitt liv med egna ansträngningar ska öka.
Bryt utanförskapet
Över en miljon människor står utanför arbetsmarknaden. Trots högkonjunktur råder det massarbetslöshet i Sverige. Inte i någon högkonjunktur i modern tid har så många människor stått utanför som idag. För unga människor är situationen särskilt problematisk, ekonomiskt, socialt och hälsomässigt. Deras utanförskap riskerar, inte minst eftersom det sker en uppgång bland förtidspensionärerna, att leda till ett livslångt utanförskap.
Den utmaning utanförskapet innebär förstärks av den demografiska utvecklingen. De närmaste decennierna kommer antalet äldre att öka medan antalet i yrkesaktiv ålder inte blir fler. Att fler lever längre och får vara friska allt längre är en stor vinst för samhället. Många kan nu leva ett rikt liv på ålderns höst och förverkliga livsdrömmar som var otänkbara för några decennier sedan. Men allt fler äldre kommer att betyda att varje person i arbetsför ålder måste försörja allt fler. Samtidigt kan efterfrågan på vård och omsorg komma att öka.
Fler jobb och fler företag
Ett program för fler jobb i hela Sverige måste göra det mer lönsamt att arbeta och göra det enklare att anställa. Trösklarna in på arbetsmarknaden måste sänkas och en ökad arbetsinsats eller ett större ansvarstagande belönas. Matchningen mellan arbetssökande och lediga platser måste förbättras. Det måste bli lättare att hitta rätt anställning och den som drabbas av arbetslöshet ska erbjudas breda vägar tillbaka till arbete. Det måste också bli enklare att anställa. Höga skatter, krångliga regler och omfattande åtaganden gör att arbetsgivare drar sig för att anställa. Inte minst i den arbetskraftsintensiva tjänstesektorn är detta ett stort problem.
En politik för fler jobb måste bygga på att vi kan producera mer effektivt. Det måste löna sig att utbilda sig, kunskapen måste få en starkare ställning i skolan och företagarklimatet förbättras om sysselsättningen ska öka. Villkoren för små- och snabbväxande företag måste förbättras. Bättre villkor för företagare och entreprenörer kan bidra till en snabb sysselsättningstillväxt.
Sverige ska upprätthålla sitt välstånd. Vi ska inte konkurrera med låga löner, utan genom att producera varor och tjänster med ett allt högre värde. Hela samhället behöver kraftsamla kring en politik för att utveckla ny kunskap. Människors möjlighet att utveckla och stärka sin kompetens genom hela yrkeslivet är avgörande för Sveriges möjligheter att hävda sig i den internationella konkurrensen.
Genom att stärka den lokala och regionala konkurrenskraften, och skapa bättre förutsättningar för investeringar och innovationer, kan vi förbättra och förstärka tillväxtpotentialen i hela landet. Beslut som påverkar möjligheterna att bedriva näringsverksamhet och skapar tillväxt och nya jobb ska i betydligt högre grad fattas på lokal eller regional nivå. Det behövs bl a ett ökat lokalt och regionalt ansvar för EU:s regionalstöd, liksom en avbyråkratisering av beslutsprocessen kring hur EU:s strukturfonder ska användas. Sverige måste på ett bättre sätt tillvarata de resurser som distribueras genom fonder. Dessa medel kan om de används rätt, stärka utvecklingskraften, inte minst i länen i norra Sverige.
Tillgång till samhällsservice och väl fungerande kommunikationer över hela landet är viktigt. Staten måste ta sitt ansvar för väl fungerande kommunikationer i alla delar av landet. Utöver nyinvesteringar är det angeläget med ökade satsningar på underhåll av befintliga sträckningar för att inte riskera gjorda investeringar. För att möjliggöra detta behöver nya finansieringslösningar utvecklas. Ett fungerande skatteutjämningssystem är viktigt för den lokala och regionala nivåns möjligheter att erbjuda välfärd.
Allians för Sverige har presenterat ett brett program för att skapa fler jobb och fler företag. Därmed säkras välfärden.
För det första föreslår vi reformer som gör det mer lönsamt att arbeta. Det handlar om en stor inkomstskattereform, där tyngdpunkten ligger på att minska tröskel- och marginaleffekterna för låg- och medelinkomsttagare. Ett särskilt jobbavdrag införs som innebär skattesänkningar på minst 45 miljarder kronor. I ett första steg sänks inkomstskatterna med i storleksordningen 37 miljarder kronor under 2007. Det första steget är finansierat inom ramen för alliansens gemensamma ekonomiska politik. Resterande del, som uppgår till ca 8 miljarder, genomförs i ett andra steg. Det andra steget är inte finansierat inom ramen för alliansens ekonomiska politik och genomförandet är således beroende av att ett ekonomiskt utrymme föreligger. Det är vår uppfattning att de reformer en alliansregering avser att genomföra under 2007 kommer att påverka den ekonomiska tillväxten och utvecklingen av sysselsättningen. Vår bedömning är att det, när dessa tillväxt- och sysselsättningseffekter får genomslag i de offentliga finanserna, kommer att finnas ett utrymme att genomföra det andra steget 2008.
Därmed är det mindre sannolikt att behöva ta i anspråk ytterligare åtgärder för att begränsa de offentliga utgifterna när det andra steget genomförs. Det kan emellertid inte uteslutas att ytterligare åtgärder för att minska de offentliga utgifterna blir nödvändiga. Det kan också bli nödvändigt att andra reformer, som inte är direkt inriktade på att stärka jobbprogrammet, genomförs i ett långsammare tempo.
De tillväxt- och sysselsättningseffekter som alliansens politik medför ska i första hand användas för att sänka inkomstskatterna för låg- och medelinkomsttagare. Alliansens jobbavdrag bidrar främst till att minska trösklarna för människor att komma in på arbetsmarknaden. Det är vår ambition att på sikt genomföra ytterligare skatteförändringar för låg- och medelinkomsttagare som bidrar till att det lönar sig bättre för dem som redan arbetar att gå från deltid till heltid eller att ta på sig mer ansvarsfulla arbetsuppgifter.
Arbetslinjen ska tydliggöras i arbetsmarknadspolitiken, arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen. Det är nu vår bedömning att ersättningen i sjukförsäkringen också framgent kan bevaras på 80 procent av den tidigare inkomsten.
För det andra föreslår vi en rad reformer som gör det enklare och mindre kostsamt att anställa. Vi vidgar möjligheterna till visstidsanställningar för att öppna bredare vägar in på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadspolitiken effektiviseras genom att arbetsförmedlingsuppdraget öppnas för fler aktörer och genom att matchningen mellan arbetssökande och lediga jobb förbättras. Nystartsjobb införs för att ge en ny chans för dem som under lång tid varit arbetslösa, sjukskrivna, förtidspensionerade eller socialbidragsberoende. Arbetsgivaravgifterna slopas för delar av tjänstesektorn och skattereduktion för hushållstjänster införs. Svenska småföretagare är nyckeln till att klara välfärden framöver.
För det tredje föreslår vi en rad åtgärder som förbättrar Sveriges företagsklimat och gör det mer lönsamt att driva företag. Beskattningen av fåmansbolag, de s.k. 3:12- reglerna, reformeras ytterligare. Förmögenhetsskatten avskaffas. Lättnader i form av uppskjuten reavinst och riskkapitalavdrag införs. Arbetsgivarnas sjuklöneansvar efter andra sjukveckan avskaffas, förmånsrätten förbättras och ett statligt kreditgarantisystem för små och medelstora företag införs. Den sociala tryggheten för företagare förbättras, reglerna för skattetillägg görs mer rättssäkra och kravet på flera uppdragsgivare för att få f-skattesedel avskaffas. Regelbördan lättas. Vi är övertygade om att de åtgärder vi föreslår för att förbättra företagsklimatet kommer att stimulera sysselsättningen och tillväxten. Därmed kommer också de offentliga finanserna att förstärkas. Det är vår uppfattning att ytterligare åtgärder för att förbättra förutsättningarna för sysselsättning och tillväxt måste genomföras. Därför är såväl ytterligare sänkningar av inkomstskatterna, t.ex. att avskaffa värnskatten, som förbättringar av företagsbeskattningen och andra åtgärder för att stärka företagsklimatet angelägna.
Det är av avgörande vikt att upprätthålla uthålliga offentliga finanser. Målet för finanspolitiken bör vara att minska den offentliga skuldsättningen. Under kommande mandatperiod ska de offentliga finanserna visa ett överskott på 2 procent av BNP i genomsnitt över konjunkturcykeln.
I Bankerydsuppgörelsen presenterades huvuddragen i det program en Alliansregering avser att genomföra omedelbart efter ett regeringsskifte. Programmet finansieras fullt ut med förändringar i olika utgifts- och intäktssystem. Bryts den starka ekonomiska utvecklingen hotas jobben. Därför ska överskottsmål och utgiftstak försvaras. Därför kommer varje reform under den kommande mandatperioden att prövas mot vad samhällsekonomin tål och målet om full sysselsättning. Det måste inskärpas att utrymmet för ekonomiska reformer under den kommande mandatperioden är beroende av den ekonomiska utvecklingen och av hur många som kommer tillbaka i arbete. Det kan bli nödvändigt att skjuta på reformer eller att tillföra ytterligare finansiering om den ekonomiska utvecklingen blir svagare än väntat.
De reformer som Allians för Sverige enats om i detta valmanifest uppgår, vid sidan av Bankerydsuppgörelsen såsom den presenterades i den gemensamma ekonomiska vårmotionen, sammantaget till 27 miljarder kronor.
Jobbprogram för unga
Ungdomsarbetslösheten är hög i Sverige. Av alla länder i västvärlden har endast Italien högre ungdomsarbetslöshet, mätt med jämförbara mått. Det betyder att mer än var tredje ung människa har ingen eller mycket svag anknytning till arbetsmarknaden.
Allians för Sverige satsar på ett jobbprogram som gör det lättare för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. Därför minskar vi kostnaderna för att anställa ungdomar, genom att halvera arbetsgivaravgifterna, exklusive ålderspensionsavgiften, för unga mellan 19-24 år. Denna skatterabatt kan användas tillsammans med våra andra sänkningar av arbetsgivaravgifter i tjänstesektorn och nystartsjobben.
Unga utan arbetslivserfarenhet behöver särskild coachning. Därför föreslår vi att varje arbetssökande får en personlig coach. Så snart det är möjligt upprättas ett kontrakt, en individuell handlingsplan, mellan coachen och den arbetssökande.
Vi föreslår också en jobbgaranti för alla under 25 år efter 50 dagars arbetslöshet. I jobbgarantin kan utbildning och praktik ingå. Jobbgarantin ersätter dagens kommunala ungdomsprogram och ungdomsgarantin.
Ungdomar ska få bra förutsättningar i livet genom en god utbildning och yrkeserfarenhet. Var tredje skolungdom avbryter sina studier utan godkända betyg. Skolan måste bli bättre på att låta eleverna utvecklas utifrån sina förutsättningar och erbjuda fler utbildningsvägar. Då är risken mindre att unga hamnar i utanförskap. Vi föreslår en modern och flexibel lärlingsutbildning som kompletterar de studie- och yrkesförberedande programmen på gymnasiet. De yrkesförberedande programmen måste också förbättras genom en praktikpeng som knyts till ungdomar i dessa program så att företag som tar emot elever kompenseras för handledning.
Inrätta ett Globaliseringsråd
Sverige står inför stora framtidsutmaningar. Globaliseringens tuffare konkurrens innebär att risken för jobbflykt ökar. Den demografiska utvecklingen innebär allt fler som behöver vård och omsorg, och en allt mindre andel av befolkningen i arbetsför ålder.
Det politiska systemet måste förmå ta till sig och utveckla vårt land utifrån de nya förutsättningarna. Ett globaliseringsråd bör tillsättas för att ta sig an denna uppgift. Rådet ska bland annat bestå av företrädare för regeringen, statsförvaltningen, fackförbund, näringsliv, kultur och vetenskap. Representanterna bjuds in att delta i arbetet för att trygga jobb och ge förutsättningar för fler nya jobb i Sverige. Statsministern eller finansministern ska leda rådets arbete. Uppdraget ska vara att ge underlag för en allsidig belysning och samhällsdebatt om de förändringar som Sverige möter, och behovet av att forma en modern och flexibel arbetsmarknad som tryggar jobb och ger förutsättningar för nya jobb och utvecklad välfärd i Sverige.
En avgörande faktor för att hantera globaliseringens och demografins utmaningar är att förbättra integrationen och öka möjligheterna till rörlighet över gränserna. I detta avseende bör rådet dra lärdomar av olika länders integrationsarbete utifrån ett brett perspektiv, inrymmande även språkkunskapernas betydelse för medborgarskap och värdet av en blandad arbetskrafts- och flyktinginvandring för att underlätta en fungerande integration i Sverige. Ett förslag som ska värderas är att införa ett green card-system för arbetskraftsinvandring i Sverige.
Arbetet i globaliseringsrådet ska präglas av ett engagemang för Sverige som ligger bortom partipolitikens ibland konfliktorienterade och kortsiktiga hållning.
Avskaffa fastighetsskatten
Allians för Sverige vill avskaffa den statliga fastighetsskatten. Dess konstruktion gör att den stiger på ett sätt som är omöjligt att förutse och uppfattas som djupt orättvist.
I ett första steg, 2007, föreslår vi att taxeringsvärdena fryses. Vidare införs ett tak i beskattningen för att kapa topparna i de områdena där taxeringsvärdena ökat mest de senaste åren. Detta sker genom att skatten på markvärdet begränsas till två kronor per kvadratmeter eller maximalt 5000 kronor. För flerbostadshus ska taxeringsvärdena frysas och skattesatsen sänkas med 0,1 procentenhet, från 0,5 % av taxeringsvärdet till 0,4 %. Den särskilda schablonintäkt som belastar bostadsrättsföreningar tas bort.
Efter 2007 vill vi ersätta den statliga fastighetsskatten med en låg kommunal avgift. En mindre höjning av reavinstskatten kan också bli aktuellt som en del av finansieringen. Ambitionen är att reformen genomförs under 2008, men det kan komma att ta längre tid innan reformen är slutförd. Ett slopande av den statliga fastighetsskatten förutsätter en ansvarsfull finansiering och att ingen ska betala mer i avgift än man gör idag i fastighetsskatt.
Lika möjligheter för kvinnor och män
Sverige framställs ofta som ett jämställt land, och jämfört med andra länder har möjligheterna för svenska kvinnor blivit bättre. Men fortfarande återstår mycket innan kvinnor och män på allvar har lika möjligheter.
Inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män är fortfarande stora, och har dessvärre ökat de senaste åren. Låga löner tillsammans med höga skatter för människor med låga och normala inkomster gör att många kvinnor är beroende av bidrag för att få ekonomin att gå ihop. Förmögenhetsskillnaderna mellan män och kvinnor är fortfarande mycket stora, vilket dels beror på att män i större grad än kvinnor äger och driver företag, och dels på att kvinnor fortfarande har huvudansvaret när barnen är små, och därmed yrkesarbetar en kortare tid av livet. Många kvinnor diskrimineras enbart på grund av sitt kön, och mäns våld mot kvinnor visar inga tecken på att minska. Bland dem som befinner sig allra längst från arbetsmarknaden finns många kvinnor med utländsk bakgrund.
Skillnaden i livslängd mellan fattiga och rika män utjämnas, men inte bland kvinnor. Ofta är det ensamstående kvinnor, som sitter fast i utanförskap, med små möjligheter att styra över sina egna liv. Därför är det viktigt att arbete alltid lönar sig framför bidrag, att drivkrafter för karriär skapas också för lågutbildade kvinnor och att alla ges ökade möjligheter att påverka sin egen livssituation. Både kvinnor och män måste ha möjlighet att leva på sin egen lön.
Ett välfärdssamhälle måste kännetecknas av goda levnadsvillkor för alla på jämlika premisser. Kvinnor och män ska ha lika möjligheter att utvecklas, vilket förutsätter frihet från system som konserverar fördelningen av makt och resurser ut ett könsperspektiv. När män och kvinnor finns med och delar makt och inflytande i alla delar av samhällslivet, på alla nivåer, får vi ett bättre samhälle.
Den starka könssegregeringen av arbetsmarknaden måste brytas, eftersom den innebär att kvinnors utvecklings- och karriärmöjligheter begränsas. För att klara det måste attityder och värderingar förändras så att traditionellt kvinnliga arbetsplatser, t.ex. inom vården, och traditionellt manliga arbetsplatser, t.ex. inom teknik och naturvetenskap, öppnas upp för såväl män som kvinnor.
Både kvinnor och män ska kunna kombinera familjeliv med arbetsliv, och få vardagspusslet att gå ihop. Ingen ska tvingas välja bort barn och familj på grund av bristen på trygga anställningar, en stelbent familjepolitik, eller risken att missgynnas under graviditet och föräldraledighet. Föräldraskapet är en värdefull erfarenhet som bör värderas som en merit. Lika villkor att kombinera yrkesliv och familjeliv förutsätter att familjerna själva får välja den barnomsorg som passar dem bäst, och att möjligheterna att köpa tjänster som underlättar vardagen förbättras genom sänkt skatt på hushållstjänster. All diskriminering på grund av kön, etnisk eller religiös tillhörighet, sexuell läggning, ålder, social position eller funktionshinder måste bekämpas.
Mer än varannan kvinna är anställd i den offentliga sektorn. Genom att öka utrymmet för enskilda initiativ och eget företagande inom välfärdsområdet får fler kvinnor möjlighet att starta företag, och fler får chansen att bidra till nya arbetsformer som kan leda till bättre kvalitet, både för patienter och anställda, och därmed också ökad trivsel och lägre sjukskrivningstal bland kvinnor i offentlig sektor. Med fler arbetsgivare att välja på läggs grunden för bättre arbetsvillkor och bättre löneutveckling i offentlig sektor.
Många kvinnor jobbar i den snabbväxande tjänstesektorn, som rymmer en stor potential för fler företagare. För att ta till vara den potentialen vill vi riva de hinder som försvårar kvinnors företagande, och ge tydliga förutsättningar som leder till att fler kvinnor tar steget att starta eget. För tjänstesektorn som helhet är det viktigt att arbetskraftskostnaderna minskar.
Tillgången på kapital måste förbättras, inte minst för kvinnliga företagare. Vi vill pröva möjligheten att införa kreditgarantier för lån till företag, och inrätta etableringskonto, mikrolån och etableringsstipendier för att underlätta för kvinnor att utveckla sin affärsidé. Dessutom vill vi stärka affärsrådgivningen och fortsatt satsa på forskning kring kvinnors företagande.
Hot, misshandel och övergrepp är den värsta formen av maktmissbruk och förtryck. Att leva i rädsla för våld, eller i skuggan av våld, begränsar många kvinnors och barns liv. Oavsett vem som hotar, misshandlar, eller våldtar måste kvinnors frihet och trygghet säkras. Att bekämpa hedersrelaterat våld och ge stöd åt dem som utsätts för sådana brott är högprioriterat. Kunskap hos polis, rättsväsende och sociala myndigheter måste öka kring dessa frågor så att insatser för de utsatta kan sättas in i tid. Hotade kvinnor ska skyddas. Den som bryter mot besöksförbud ska kunna åläggas bära elektronisk fotboja.
Utsatta kvinnor ska inte av kostnadsskäl gå miste om den hjälp de har rätt till. Den som vänder sig till polis, åklagare och domstol ska få ett bra bemötande och en skyndsam prövning. Möjligheterna att utkräva utdömt skadestånd ska förbättras. Attityder och normer som låter mäns våld mot kvinnor fortgå måste bekämpas av oss alla, i vår egen vardag.
En Alliansregering kommer att lägga fram en handlingsplan för att minska våldet mot kvinnor. Den ska bland annat omfatta förbättrat stöd till kvinnor som utsatts för våldsbrott, behandling för män som slår, insatser för att öka kunskaperna i polis- och domarkåren kring de våldsbrott kvinnor utsätts för, ökad forskning kring mäns våld mot kvinnor, förslag som kortar rättsprocessen, en översyn av stadsplaneringen för att öka kvinnors trygghet i sin närmiljö, och en översyn av de regler som påverkar kvinnors utsatta ekonomiska situation.
Tidigare har Allians för Sverige presenterat ett framtidsprogram för att öka kvinnors företagande och välfärdsjobb, med de insatser som nämns ovan som underlättar och förbättrar kvinnors möjlighet att starta och driva företag. Detta program finansierades av Allians för Sveriges under våren 2006.
Ett Sverige för alla
Var femte person som bor i Sverige har utländsk bakgrund. Vi vill leva i ett öppet samhälle som präglas av gemenskap och mångfald.
En genomgående linje i vår integrationspolitik är att riva hinder och öppna möjligheter. Invandrare ska respekteras som individer och inte betraktas som ett homogent kollektiv. Det behövs inte mer kontroll eller lägre bidrag för just invandrare, utan en politik som frigör människors inneboende kraft. Det är en politik för större frihet, och för ett samhälle som präglas av gemenskap och samhörighet, där ingen grupp ställs åt sidan eller diskrimineras.
Den svenska integrationspolitiken har misslyckats. Alltför många har alltför svårt att ta sig in i samhällslivet och på arbetsmarknaden. Svenskundervisningen för nyanlända invandrare uppvisar dåliga resultat, och många deltar inte i utbildningen. Klyftorna vidgas socialt och ekonomiskt.
Sverige ska vara ett land av möjligheter för alla. De bästa vägarna till integration är arbete och språkkunskaper. Vi vill förbättra integrationen på arbetsmarknaden och motverka diskriminering. Nystartsjobb ska gälla under de tre första åren i Sverige för dem som beviljats uppehållstillstånd. Vi vill också öppna för ett system med lärlingsintroduktion.
Det är viktigt att invandrare erbjuds en god språkutbildning. Vi vill öka valfriheten och ersätta dagens svenska för invandrare (SFI) med en utbildningspeng där var och en själv kan välja utbildare.
Idag får endast 25 procent av de nyanlända flyktingarna sin utbildning värderad och ännu färre har fått sin yrkeserfarenhet validerad efter två år i introduktion. Vi vill att ett enklare och mer ändamålsenligt alternativ ska kunna erbjudas genom allmänna tester på de faktiska kunskaper som en viss person besitter. Också bedömningen av praktiska yrkeskunskaper måste förbättras, t.ex. genom fristående yrkesprov.
Det ska löna sig bättre att arbeta. Vi vill därför pröva möjligheten att ta bort inkomstavräkningen under introduktionsfasen i Sverige. Vi vill också pröva möjligheterna att införa någon form av jobb- och utvecklingsgaranti där samhällsnyttigt arbete och utvecklande aktiviteter ska garanteras alla som under viss tid sökt socialbidrag.
För att sprida ägandet till fler, ge människor makt att förändra sin situation och bryta boendesegregation behöver bostadsrättsombildning i storstädernas förorter underlättas, inte minst för de med låga inkomster, vilket ger lägre boendekostnader och bättre boendeförvaltning. Vi ser hyresrätten som central för en flexibel bostadsmarknad och en väl fungerande arbetsmarknad och vill utveckla hyresboendet också i framtiden.
Det är viktigt att tydliggöra och uppvärdera medborgarskapets innebörd. Många kommuner har under senare år infört så kallade medborgarskapsceremonier. Det är en utveckling som vi vill uppmuntra.
Krafttag måste tas i kampen mot den etniska bortsorteringen på den svenska arbetsmarknaden. Därför krävs en tydlig, effektiv och samlad lagstiftning mot diskriminering. En gemensam ombudsmannaorganisation införs.
En väg att minska risken för diskriminering i arbetslivet är att använda ett anonymiserat anställningsförfarande. Vi vill därför initiera ett brett försök med anonymiserade ansökningar inom den offentliga sektorn.
Även om de allra flesta invandrare inte begår brott är andelen brottslingar bland utlandsfödda dubbelt så stor som bland inrikes födda. Det är ett socialt problem, som behöver tas på större allvar. Utlandsfödda är överrepresenterade bland brottsoffren varför en nedgång i brottsligheten har störst positiv effekt för invandrarna. Huvudvägen att bekämpa brottslighet är alltid att undanröja sociala orsaker.
Den nuvarande tillämpningen av regelverket kring utvisning vid brott är vare sig enhetlig eller rättssäker. Vid allvarliga brott bör huvudregeln vara att utländska medborgare ska dömas till utvisning.
Kunskap och bildning
Utbildning spelar en huvudroll för Sveriges framtid. Skolan spelar en avgörande roll för varje barns möjligheter i livet. Varje barn har rätt att lära sig läsa, skriva och räkna och ges de verktyg och värderingar som behövs för att utforska sin omvärld och möta samhällets krav. Utbildningen ska utformas så att varje elevs förutsättningar kan tillgodoses, och ju äldre eleverna blir, i desto större utsträckning ska eleverna få fördjupa sig mot sina intresseområden. Folkbildningen har historiskt spelat stor roll för Sverige.
Skolan ska ge elever och föräldrar stora möjligheter att välja en utbildning som passar elevens behov och önskemål. Varje skola ska ha möjlighet att skapa en egen profil och tillämpa ett eget arbetssätt. Fristående skolor är en självklar del av det svenska skolväsendet. Villkoren för de kommunala och fristående skolorna ska vara lika och alla barn och föräldrar ska ha möjlighet att välja mellan olika skolformer. Tätare och förbättrade statliga utvärderingar ska genomföras av varje skolas kvalitet.
Ge lärarna en nyckelroll
Lärarna gör ett utomordentligt jobb. Men alla skolor och alla kommuner ger dem inte chansen att göra sitt bästa. Läraryrkets status har tillåtits att sjunka, inte minst genom att många kommuner av ekonomiska skäl anställt personer utan rätt utbildning för att undervisa. Lärarna har inte tillräckliga befogenheter för att kunna hålla ordning och respekteras i klassrummet. Lärarutbildningen har försämrats kraftigt och speciallärarutbildningen har lagts ned. Vi vill återinföra speciallärarutbildningen och ge resurser för fler speciallärare.
Därför är det inte förvånande att resultaten i svensk skola har försämrats, och att svenska elevers resultat, från att ha varit i topp internationellt, nu på sin höjd är medelmåttiga. En fjärdedel av eleverna når inte grundskolans mål. En tredjedel av 20-åringarna har inte nått gymnasiets mål.
Endast behöriga lärare ska få tillsvidareanställas och på sikt ska endast behöriga lärare få sätta betyg. Lärare som har lärarutbildning och utbildning i det ämne och den åldersgrupp som undervisningen avser, ska räknas som behöriga lärare.
Föräldrars utbildningsnivå och utanförskap får inte tillåtas avgöra barnens chanser att klara skolan. Det är en prioriterad uppgift att ge skolan tillräckliga verktyg och resurser för att på ett bättre sätt än i dag säkra att social bakgrund inte begränsar den enskildes livschanser.
Läsa-räkna-skriva-satsning
Skolan måste satsa mer på läsning och skrivning under de första läsåren. Dessa baskunskaper är nödvändiga för att kunna ta till sig kunskaper i andra skolämnen. Nationella mål och ett nationellt prov i svenska ska införas i trean för att säkra att eleven får de kunskaper han eller hon har rätt till. En särskild läsa-räkna-skriva¬satsning ska genomföras under de första skolåren.
Elever ska ha rätt att ta del av Sveriges och världens litteraturskatt. Tydliga mål och betygskriterier i kursplanen i svenska bör införas, som betonar vikten av en god läsförmåga. Att ta del av litteraturskatten vidgar människors perspektiv.
Mot bakgrund av de utvärderingar som gjorts av elevers kunskapsutveckling i matematik och NO-ämnen behövs en särskild kraftsamling i just dessa ämnen.
Tidigt stöd för att nå kunskapsmålen
Ingen elev ska kunna halka efter utan att det uppmärksammas av skolan. Därför ska betyg ges från år sex och skriftliga omdömen vara tillåtna från första årskursen. Betyg bör ges i fler steg än idag för att ge en mer rättvis bild av elevens kunskaper.
Varje elev har rätt till stöd så tidigt som möjligt, för att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Kraven på att skolan erbjuder individanpassat stöd i form av t ex speciallärare, sommarskola eller extra undervisningstid i ett ämne ska skärpas. Den extra undervisningstiden kan bestå av ett extra skolår. Ingen elev ska få lämna grundskolan utan godkända kunskaper.
En särskilt utsatt grupp elever som sällan uppmärksammas är de drygt 1 500 ungdomar som lämnar grundskolan utan betyg i något ämne. Två av tre av dessa har svensk bakgrund, en av tre utländsk. Ungdomar som inte avslutar grundskolan hamnar ofta i långvarigt utanförskap. Därför måste varje ansträngning göras för att hjälpa elever som saknar motivation, vill hoppa av skolan eller är allvarligt skoltrötta. Det kan handla om hjälp att finna motivation, hjälp att stärka sitt självförtroende eller om att forma individuellt anpassade lösningar.
Vi vill öppna möjligheten för grundskoleelever som riskerar att hoppa av skolan att påbörja en introduktion för lärlingsutbildning redan i den senare delen av grundskolan. Eleven får möjlighet att gå en företagsförlagd praktisk yrkesutbildning i kombination med att eleven läser in grundskolans ämnen i sin egen takt.
Arbetsro och trygghet i skolan
Alla har rätt till en trygg skolmiljö. Kränkningar ska aldrig accepteras. Lärare och rektorer ska ha tydliga befogenheter i skollagen för att åstadkomma ordning och reda – t ex att omhänderta störande föremål, visa ut en störande elev ut klassrummet, ge stökiga elever kvarsittning, stänga av en elev tillfälligt eller flytta en stökig elev permanent till en annan skola.
Skolk bör anmälas hem samma dag och ska skrivas in i elevernas betyg. I utvecklingssamtal ska elevernas uppförande beröras. Sådan information kan också ske i form av skriftliga omdömen.
Arbetet med skolans fastslagna värdegrund måste utvecklas och stärkas. Lärare och skolledare ska ges verktyg och kunskap så att kvaliteten i arbetet med värdegrunden kan stärkas och ge resultat i form av en god skolmiljö. Skolans uppgift är att tillsammans med föräldrarna få eleverna att förstå och respektera de etiska och moraliska koder som gäller i samhället. Samarbetet mellan hem och skola är viktigt.
Såväl skolans arbete med att ge eleverna kunskaper som arbetet med värdegrunden ska utvärderas.
Ett gymnasium med fler utbildningsvägar
Gymnasiet ska innehålla tre inriktningar. Studieförberedande program ska premiera fördjupning i teoretiska ämnen och ge grundläggande högskolebehörighet. På yrkesförberedande program och lärlingsutbildningar ska man fokusera på karaktärs- och yrkesämnen och eleverna ska inte behöva läsa de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet – om de inte vill. Kärnämnena ska ha tydlig inriktning mot det yrke utbildningen avser. Elevernas valfrihet att läsa ämnen och fördjupningskurser som är relevanta för utbildningen ska öka.
En modern och flexibel lärlingsutbildning ska införas. Mer än var tredje elev vid de yrkesförberedande programmen får inte de 15 veckors arbetsplatsförlagt lärande som de har rätt till. För att öka denna andel och göra det mer attraktivt för företag att ta emot elever föreslår vi att företag som tar emot elever får en praktikpeng som ska kompensera för den handledning som eleverna ska erhålla.
Stärk universitet och högskolor
Universitet och högskolor måste ges bättre möjligheter att utvecklas. Lärartätheten och andelen disputerade lärare behöver öka.
Resurstilldelningssystemet ska premiera kvalitet i stället för kvantitet. Resurserna ska inte i lika hög utsträckning som idag delas ut på grundval av hur många studenter som godkänts. Det ska inte löna sig att erbjuda kurser med låga krav. Kurser i högskolan ska hålla akademisk nivå. Vi avser att göra en bred satsning på att förstärka kvaliteten i den högre utbildningen. Vår prioritering är således högre kvalitet framför att enbart bygga ut antalet platser. Förkunskaperna ska höjas och betyg i gymnasieämnen som är relevanta för den sökta utbildningen ska ges högre vikt än andra vid antagningen till högskolan.
De bästa forskarmiljöerna ska premieras, och universiteten ges större frihet för att minska den politiska styrningen av forskningsanslagen.
Satsningar på forskning är investeringar i framtida välfärd. De offentliga anslagen till forskning ska öka till 1 procent av BNP. Därmed kan de direkta statliga anslagen till lärosätenas forskning öka. Dessutom tar vi bort den statliga avgiften på externa anslag, den s.k. ”högskolemomsen”, vilket frigör resurser till lärosätenas forskning. Vi vill stimulera donationer från privatpersoner och företag till ideella organisationer och forskning. Därför vill vi pröva möjligheten till avdragsrätt för detta.
Tidigare har Allians för Sverige presenterat följande satsningar; nationella mål i svenska från år tre, en översyn av grundskolans mål, att betyg ska ges tidigare och i fler steg, en översyn av betygskriterierna, en kvalitetsgranskning av varje skola vart tredje år, förbättrade möjligheter till akademisk fortbildning för lärare, utökade möjligheter för lärare att forska inom tjänsten, att underlätta och komplettera utbildning för obehöriga lärare, införandet av en statligt sanktionerad lärarauktorisation, ökade resurser till rektorsutbildningen, kunskapsspridning till alla skolor om forskningsbaserade åtgärdsprogram mot mobbning och annan kränkande behandling, att återge Hällboskolan och Ekeskolan status som specialskolor, ett statligt ansvar för finansiering av elever med behov av specialskola, samt att skapa ett riksgymnasium för elever med synskador och ytterligare funktionshinder. Samtliga dessa reformer finansierades våren 2006.
Trygg och tillgänglig vård och omsorg
Sverige står inför flera välfärdsutmaningar. Allt fler revor blottas och välfärdens viktigaste områden urholkas. Hälso- och sjukvården kämpar med långa köer, otillräckliga resurser och svårigheter att rekrytera och behålla vårdpersonal. Patienter har små möjligheter att välja vård, och välja bort vård som inte fungerar, och hävda sin rätt till en god vård.
Rehabilitering och förebyggande åtgärder brister, vilket orsakar lidande, vårdköer och stora kostnader. Vården och omsorgen brister särskilt i att värna dem med störst behov och dem som inte alltid kan föra sin egen talan – multisjuka, kroniskt sjuka, missbrukare, funktionshindrade, psykiskt sjuka och personer i behov av vård i livets slutskede.
Kombinationen av fler äldre och färre äldreboendeplatser innebär att också mycket gamla personer och personer med stort omsorgsbehov blir utan tillräcklig omsorg. Ensamhet och isolering bland dem som nekas plats på äldreboende tilltar.
Förändringar som stärker patientens ställning och ökar tillgängligheten till vård och omsorg ska prioriteras. En förbättrad välfärd kräver både kvalitetsförbättrande nytänkande, en mångfald av aktörer, stor frihet för den enskilde i kombination med ett ekonomiskt resurstillskott – i första hand till äldreomsorgen och psykiatrin. En ny samlad patienträttighetslag är nödvändig och kommer att införas.
Flera av förslagen som presenteras nedan föreslogs och finansierades redan i Allians för Sveriges gemensamma ekonomiska motion, våren 2006. Det gäller förslag om förstärkt vårdgaranti, en fritt valreform för äldre, kvalitetshöjande och mångfaldsskapande insatser i vården, psykiatrisatsningen, och den förbättrade rehabiliteringen. Till detta för vi nu ett antal nya reformer för att förstärka tryggheten och tillgängligheten i vården och omsorgen.
Valfrihet och vård i tid
Patienten ska ha rätt att välja såväl läkare eller annan vårdgivare, vårdenhet som tidpunkt för behandling. Vårdgivare ska ha en skyldighet att upplysa patienten om var i landet det är kortast kö och erbjuda vård där. Om det fria vårdvalet utnyttjas innan vårdgarantitiden löpt ut får patienten själv stå för extrakostnader i form av resekostnader etc. Skyldigheten att informera om rätten till det fria vårdvalet är särskilt viktigt för patienter som har svårigheter att inhämta information på egen hand. Ett fritt vårdval sätter tryck på det egna landstinget att korta kötiderna samtidigt som hela landets vårdkapacitet kan användas bättre.
För att få till stånd en vårdgaranti värd namnet tillför Allians för Sverige mer resurser än regeringen till den nationella vårdgarantin. Den ”puckel” som vårdköerna utgör bör betas av med hjälp av detta resurstillskott. Patienterna ska ges laglig rätt att gå till alternativ vårdgivare om garantitiden inte kan hållas, så länge behandlingen omfattas av det offentliga vårdåtagandet. Landstinget ska då stå för extra kostnader i form av kostnader för resor och liknande. Med fler alternativa vårdgivare kommer det att finnas verkliga valmöjligheter för de patienter som står i kö. En nyckelfaktor för mer tillgänglig och bättre vård är att förbättra primärvården och öka läkarnas tid att vårda patienter.
Högre kvalitet
Kvaliteten måste höjas genom att hälso- och sjukvården jämför sina prestationer och systematiskt drar lärdom av misstag och framgångar. Öppna kvalitetsjämförelser med rapportskyldighet införs för vårdenheter och äldreboenden. En oberoende granskningsmyndighet inrättas och vårdens ersättningssystem utvecklas så att de premierar god vård, effektivitet och en helhetssyn på patientens behov. En åtgärdsplan för mätning av kvalitet och rankning inom hälso- och sjukvården behöver utformas i samarbete mellan stat och landsting. Vårdens IT-infrastruktur ska förbättras och en nationell standard för informationsöverföring inom vård och omsorg utvecklas.
För äldre och multisjuka med ett stort och sammansatt vårdbehov behövs mer av helhetssyn och patientfokus. I dag hamnar många patienter mellan stolarna, eftersom ingen enskild aktör förmår ta helhetsansvar för patienternas behov. Allians för Sverige vill ge patienten möjlighet att välja en fast vårdkontakt som vårdar eller vid behov lotsar patienten genom vårdkedjan. Ersättningssystemen ska premiera läkare, eller annan vårdpersonal, som tar helhetsansvar.
Mångfald i vården
Fler aktörer ska uppmuntras att bidra till en utveckling av vårdkvalitet och effektivitet. Vårdpersonalens kompetens och hängivenhet ska tas till vara. Anställda i vården ska kunna ta över en verksamhet och ha rätt att förbereda avknoppning på arbetstid. I ett första skede bör en personalgrupp kunna ta över driften av en verksamhet utan föregående upphandling. Därför inrättas ett avknoppningsstöd och en startlag för mångfald i vården stiftas. Lika villkor ska gälla för privata, ideella, kooperativa och offentliga aktörer.
Bättre rehabilitering
Möjligheten att komma tillbaka till arbetslivet måste öka genom aktiva, snabba och sammansatta rehabiliteringsinsatser. Rätten till rehabilitering ska lagfästas och skyldigheten att delta preciseras. Försäkringskassan ska erbjuda alla sjukskrivna en personlig koordinator och ha en skyldighet att genomföra en rehabiliteringsutredning inom fyra veckor. Samtidigt tas arbetsgivarnas ansvar att genomföra rehabiliteringsutredningen bort. Samarbetet mellan olika huvudmän måste förbättras och den finansiella samordningen göras flexibel och kunna anpassas efter lokala förhållanden.
Utveckla äldreomsorgen och de äldres sjukvård
Alla ska garanteras en trygg och värdig äldreomsorg. Därför tillför vi resurser till kommunerna för att förbättra det medicinska omhändertagandet och det sociala innehållet i äldreomsorgen. Brukarna ska ges mer inflytande, vilket ger en mer lyhörd offentligt finansierad äldreomsorg. Ett Fritt Val, efter biståndsbedömning, ska införas för särskilt boende och hemtjänstinsatser.
Hälso- och sjukvården för äldre måste utvecklas och specialistkunskaper i geriatrik stärkas. Samarbetet mellan olika huvudmän måste utökas så att inte fler ramlar mellan stolarna. De anhöriga – som idag tar ett allt större ansvar för de äldres behov av vård och omsorg – ska få bättre stöd, tydliggjort i lag.
Värdighetsgaranti för äldreomsorgen
Äldreomsorgen måste bedrivas på ett sätt som visar respekt för människovärdet. Ingen ska behöva dö i ensamhet. Att få komma ut i friska luften och få en grundläggande personlig hygien måste vara en självklarhet.
Vi vill att miniminivåer införs, som aldrig får underskridas, för de insatser som ges inom äldreomsorgen. Därför införs en värdighetsgaranti, som tydliggör och gör det lättare att följa upp vad som utlovas inom äldreomsorgen. Värdighetsgarantin ska bestå av enkla och konkreta punkter som redovisar för den vårdbehövande, personalen, anhöriga och beslutsfattare vad som ska gälla.
När äldreboendeplatser försvunnit under den senaste mandatperioden har vi fått en situation där allt fler saknar ett fullgott medicinskt omhändertagande och allt fler känner sig ensamma och isolerade i ett otryggt boende. För att öka tryggheten satsar vi därför på att öka platserna i särskilt boende för äldre genom ett investeringsstöd. Också för att Fritt Valreformen för äldre, som innebär att äldre efter biståndsbedömning ska få välja äldreboende och vem som ska ge hemtjänsten, ska fungera fullt ut och ge reella valmöjligheter förutsätts fler platser i särskilt boende. På sikt införs en boendegaranti där den enskilde själv, över en viss ålder, kan få möjlighet att avgöra när det är dags att flytta till ett äldreboende.
Idag finns olika former av anhörigstöd, men stödet är ojämnt fördelat och de allra flesta anhörigvårdare blir utan stöd, hjälp och utbildning. Därför bör socialtjänsten ges en skyldighet att ge stöd och avlösning åt personer som vårdar närstående.
Förbättra psykiatrin
För att klara sitt uppdrag behöver den psykiatriska vården och omsorgen en omfattande organisationsöversyn och en resursförstärkning med minst fem miljarder kronor de närmaste tio åren. En särskild engångssatsning behövs under 2007. Ett flertal åtgärder, bland annat förstärkning av den psykiatriska kompetensen i primärvården, ska konkretiseras i en handlingsplan under 2007. Barn- och ungdomspsykiatrin ska prioriteras och en vårdgaranti på en månad för utredning införs. Missbruksenheter och psykiatriska akutmottagningar ska inte ha rätt att neka patienter med dubbeldiagnoser vård. Genom fler platser i sluten vård och olika boendeformer med stödinsatser säkras att ingen nekas hjälp på grund av platsbrist. Vi vill även införa en möjlighet till tvång i öppenvården. Patienter som kan bli farliga - för sig själva eller andra - ska snabbt kunna flyttas till sluten tvångsvård om de inte följer ordinerad behandling.
Tandvård
För Allians för Sverige är det en självklarhet att en tandvårdsreform i första hand måste rikta sig till dem med störst behov och genomföras på ett sätt som inte leder till köer, byråkrati och skenande kostnader. Insatserna för att stärka konkurrens och prispress inom tandvården ska intensifieras. Vår tandvårdsreform omfattar tre delar:
För det första ett högkostnadsskydd för alla som inte omfattas av den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården. Kostnader för behandlingar över 3000 kronor subventioneras med 50 procent, över 15 000 med 85 procent. Ett högkostnadsskydd införs den 1 juli 2007.
För det andra en tandvårdscheck på 300 kronor som kan användas som delbetalning för abonnemangstandvård eller ett förebyggande tandvårdsbesök vartannat år. Med denna utformning bevaras priskonkurrensen i tandvården.
För det tredje en satsning på grupper som på grund av långvarig sjukdom eller funktionshinder inte själva kan påverka sin tandstatus. Det innebär en förbättring av dagens stöd samt att nya patientgrupper, bland annat diabetiker och personer med ätstörningar, inkluderas. Stödet har formen av ett förbättrat högkostnadsskydd.
Bättre möjligheter för funktionshindrade
Möjligheten för funktionshindrade att välja boende och hjälpmedel ska öka. Hinder för deltagande i arbetslivet ska identifieras och undanröjas. Arbetsgivarnas medfinansiering av sjuklönen avskaffas och en möjlighet att få lönebidrag på grund av nedsatt arbetsfunktion också i eget företag införs. De som inte kan delta på den reguljära arbetsmarknaden ska erbjudas meningsfull sysselsättning med stor valfrihet.
Fler ges möjlighet att jobba genom förbättrat lönebidrag, möjlighet till lönebidrag för eget företagande, konkurrerande arbetsförmedlingar som specialiserar sig på funktionshinder och ”one-stop-shops” som integrerar arbetsförmedling, socialtjänst och Försäkringskassa införs.
Förnya folkhälsopolitiken
Hälsopolitiken ska ta till vara individens egen förmåga att ta ansvar för sitt hälsotillstånd. Förbättrade möjligheter till egenvård, ökade kunskaper och ökad forskning om psykisk ohälsa bland barn och ungdomar, förstärkt skolhälsovård och en utbyggd vårdgaranti är viktiga delar i en ny nationell hälsopolitisk strategi.
Kvinnors och mäns sjukdomar och symptom skiljer sig åt och bemöts och behandlas olika i vården. De skillnader som finns när det gäller bemötande, förskrivning av mediciner och behandlingsmetoder måste upphöra. Utprovning av läkemedel ska ske på både kvinnor och män, och nya behandlingsmetoder, läkemedel och diagnostik anpassas utifrån kvinnors villkor. Genusperspektivet ska genomsyra alltifrån vård och omsorg till forskning och medicinsk utveckling.
Att ge förutsättningar för en god fysisk och psykisk hälsa är angeläget för barn och unga. Föräldrastöd ska erbjudas kontinuerligt under barnets hela uppväxt. Elevhälsan ska stärkas med tydliga krav i skollagen om att förebygga fysisk och psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion bland barn och ungdomar.
Alkohol och alkoholmissbruk är ett stort folkhälsoproblem, och bidrar ofta till att utlösa grova brott och övergrepp. En minskad alkoholkonsumtion förbättrar folkhälsan och minskar många sociala problem. Allians för Sverige arbetar för en mer restriktiv syn på alkohol inom EU.
Ökad trygghet, färre brott
Våldsbrotten ökar stadigt. Antalet anmälda våldtäkter och misshandelsfall har blivit fler och bidrar till bilden av ett allt råare samhälle. Den grova organiserade brottsligheten är ett allvarligt hot mot vårt öppna samhälle och mot enskilda. Mängdbrotten, som till exempel stöld, skadegörelse och misshandel, gör människors vardag otrygg, och en väldigt låg andel av dessa brott klaras upp. Över huvud taget klaras bara ett av fyra brott upp, vilket gör att människors motivation att anmäla brott minskar.
Rättsväsendet måste komma närmare människorna. En synlig och närvarande polis i hela landet är viktigt för människors känsla av trygghet. Det behövs fler poliser, och fler poliser på gator och torg. Till en början ska satsningarna fokuseras på de mest brottsutsatta områdena, som finns både i storstäderna och i glesbygden. Polisbrist, långa avstånd och begränsad bemanning under kvällar och helger sätter tryggheten på undantag på många håll i vårt land. Polisen ska bättre förebygga, utreda och klara upp brott och stå till medborgarnas tjänst.
Samhället ska se allvarligt på organiserad brottslighet. Straffen för vapenbrott, väpnade rån och människohandel kan därför komma att skärpas.
Brottsoffer ska mötas med medkännande och professionalism av myndigheter. Varje polismyndighet ska ha en brottsofferhandläggare som kan ge brottsoffer information dygnet runt. Ett tryggt samhälle förutsätter att vi tar ansvar för varandra. Vi vill utreda möjligheten att införa en lagstadgad skyldighet för var och en att efter förmåga ingripa när någon är i nöd, ibland kallat en civilkuragelag.
Tidigare har Allians för Sverige presenterat förslag om att öka polisnärvaron, öka polisens utredningskapacitet och öka antalet poliser i yttre tjänst, bland annat genom att till år 2010 öka antalet poliser till 20 000. Dessa reformer har redan finansierats av Allians för Sverige våren 2006.
Tidiga och tydliga åtgärder för unga lagöverträdare
Om reaktionerna uteblir när en ung människa begår sina första brott är risken stor att hon eller han fastnar i en livslång kriminell karriär. Med tidiga och tydliga åtgärder mot ungdomsbrottslighet idag motverkas grov brottslighet imorgon.
Föräldrar har ansvar för att förmedla normer och värderingar till sina barn. En trygg uppväxt är den mest effektiva brottsförebyggande insatsen. Stöd från mödra- och barnavårdscentraler, skolhälsovård och barn- och ungdomspsykiatri ska finnas till hands för den som behöver det. Förskolan och skolan ska bidra i fostran, men inte överta föräldrarnas ansvar.
Tydliggör föräldrarnas ansvar
Föräldrar har det främsta ansvaret för att barn inte begår brott. Föräldrar är och ska vara skadeståndsskyldiga om de avsiktligt eller av oaktsamhet brustit i sin uppsikt över barnet, eller brustit i sin skyldighet att agera för att hindra skador.
Föräldrarnas skadeståndsansvar bör markeras ytterligare, vilket skulle kunna ske genom att vårdnadshavare görs ekonomiskt ansvariga, upp till ett maxbelopp, för skador barnen orsakar. Om barn orsakar skador ska kostnaderna inte enbart lastas på brottsoffer, näringsidkare och försäkringsbolag. Parallellt med ett förtydligat ansvar för föräldrarna ska stödinsatser i skolan och från socialtjänsten förstärkas.
Bekämpa grova brott
Allians för Sverige vill reformera påföljdssystemet i syfte att öka rättssäkerheten och stärka rättstryggheten för allmänheten.
En straffutredning bör se över tillämpningen av existerande straffskalor. Vid grova brott och återfall ska straffen i större utsträckning ligga i den övre delen, medan det ter sig naturligt att straffen vid mildrande omständigheter ligger i den nedre. Utgångspunkten ska vara att samhället ser mycket allvarligt på grova våldsbrott. Vi vill skärpa straffen för misshandel och grov misshandel, våldtäkt och grov våldtäkt, rån och grovt rån samt grov kvinnofridskränkning.
Satsningar på kriminalvården
Kriminalvården står inför stora utmaningar. Tiden på anstalt har allt mindre kommit att handla om fokus på arbete, behandling och utbildning, vilket inte ger intagna förutsättningar att komma tillbaka till samhället, fria från kriminalitet och missbruk. Många av de dömda återfaller i brott inom tre år efter frigivning. Därför krävs en ny kriminalvårdslagstiftning som tydliggör drivkrafter och möjligheter för intagna att förändra sina liv. Alla intagna ska från början få en egen handlingsplan. Verkställighet av påföljder i frivård och fängelse måste hålla hög kvalitet, och ska användas för att ge de intagna möjlighet att avbryta en kriminell livsstil och drogmissbruk.
Män som misshandlar kvinnor ska få hjälp att bryta destruktiva beteenden, genom adekvat vård och behandling. Intagna som är psykiskt sjuka, skyldiga till sexualbrott eller missbrukare av droger och alkohol ska ges bättre behandling och rehabilitering. Insatserna för behandling, utbildning och arbete ska öka.
Krafttag mot den organiserade brottsligheten
Sverige ska ta sitt ansvar för att bekämpa grov, gränsöverskridande kriminell verksamhet som handel med människor, vapen och narkotika liksom terrorism. Den brottslighet som riktar sig mot viktiga samhällsfunktioner ska bekämpas. Den personliga integriteten ska skyddas, och oskyldigas rätt värnas.
När brottsligheten blir grövre ökar kraven på polisens arbets- och spaningsmetoder. För att komma åt den avancerade kriminaliteten bör polisen få möjlighet till buggning. Ett beslut om buggning ska föregås av omsorgsfulla överväganden, och stor hänsyn ska tas till den personliga integriteten eftersom buggning är ett betydande ingrepp i den privata sfären.
Polisens möjlighet att använda sig av bevisprovokation ska förtydligas och lagregleras. Samtidigt ska rättssäkerheten värnas och medborgarna skyddas från rättsövergrepp från staten.
Sverige har mer än många andra länder utsatts för nationella kriser. Ändå har vi ingen effektiv krisorganisation. Utvecklingen i omvärlden visar att vi måste vara förberedda på det otänkbara. Vi ska förebygga terrorism och göra vårt yttersta för att förhindra att attentat genomförs i Sverige. Vi ska fördjupa samarbetet inom EU och samverka globalt för att bekämpa terrorismen. Sverige behöver en bättre fungerande samordning mellan brottsbekämpande myndigheter. Det är viktigt att stärka krishanteringen och underrättelsearbetet.
Säkra en hållbar utveckling
De globala miljöutmaningarna, i synnerhet klimatförändringarna, påverkar livsbetingelserna i hela världen och måste ges större uppmärksamhet. Utsläpp i luft och vatten är några av de största hot mänskligheten står inför. Vi har ett ansvar gentemot kommande generationer att bruka naturens rikedomar på ett sådant sätt att vi kan lämna över en värld som är i balans till våra barn och barnbarn.
Energi- och klimatfrågorna utvecklas snabbt till avgörande utmaningar. Problemen sågs länge enbart som miljöproblem, men alla sektorer i samhället berörs av snabbt stigande priser, ökande otrygghet i försörjningen samt konsekvenserna av ett mer instabilt klimat. Energisäkerheten blir allt mer viktig för Europa, som världens största importör av olja och gas.
Miljöutmaningarna kan bli en ekonomisk hävstång. Grön teknik kommer att efterfrågas vid omställningen av energi- och transportsystem. När många fattiga människor närmar sig vår levnadsstandard kommer konsumtion och energiförbrukning att öka. Den press på miljön som det innebär kommer att påverka våra livsförutsättningar. Därför är behovet av teknik med minimal miljöpåverkan stort, vilket innebär stora möjligheter till ökad export av miljöteknik.
Allians för Sverige är överens om de miljömål och klimatmål som ska vägleda Sveriges miljöarbete. Klimatförändringarna kräver kraftfulla åtgärder, inom såväl transport-, bostads- som industrisektorn. Klimatmålen måste sättas högt och följas av tydliga handlingsplaner. Vi går till val på en gemensam energipolitik, som lägger grunden för långsiktiga spelregler för energimarknadens aktörer. Svenska företag och konsumenter ska kunna lita på att det finns energi till internationellt konkurrenskraftiga priser i framtiden.
En hållbar energiförsörjning
Energipolitiken ska stödja enskilda och företag som tar sitt miljöansvar. Miljö- och energibeskattning ska utformas så att det lönar sig att ta miljöansvar. Politiken ska stimulera införandet av nya miljövänliga alternativ. Inom givna ramar ska valet mellan olika former av energiproduktion styras av de beslut som fattas av energiproducenter och energianvändare. Att säkerställa goda konkurrensförhållanden på energimarknaderna är en viktig politisk uppgift. Elcertifikat är ett styrsystem för att snabbare klara omställningen till miljövänlig energiproduktion.
Förnybar elproduktion kommer att kunna tillföras det svenska systemet under kommande år, men utvecklingen har ännu bara börjat. Allians för Sverige bedömer att den samlade energi- och effekttillgången inte kommer att vara tillräcklig under överskådlig tid. En Alliansregering kommer under mandatperioden 2006-2010 inte medverka till några politiska beslut om avveckling av kärnreaktorer. Inte heller kommer vi att ge förnyade driftstillstånd till de två reaktorer som stängts. Förbudet att uppföra nya reaktorer kommer inte att upphävas under mandatperioden. Allians för Sverige kommer i regeringsställning att pröva begäran om effekthöjningar enligt gällande lagar och bevilja erforderliga tillstånd om och när gällande krav uppfylls.
En miljövänlig tranportsektor
Användningen av fossila bränslen som kol och olja har varit avgörande för den ekonomiska utvecklingen i världen. Men baksidan är att det ständigt ökande bruket av ändliga resurser orsakar den växthuseffekt som är ett direkt hot mot klimatet på jorden. Allians för Sverige sätter klimatpolitiken högt på dagordningen och prioriterar åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och andra klimatpåverkande gaser.
Utsläppen från energianvändning måste minska av klimat- och hälsoskäl, särskilt inom transportsektorn. Det kan ske genom energieffektivare motorer och genom övergång till nya bränslen. EU-länderna bör ställa upp tydliga mål för att minska användningen av fossil energi. Handeln med utsläppsrätter bör utökas vad gäller omfattning och ämnen.
Fungerade transporter och infrastruktur är en nödvändighet för hela samhället. Samtidigt är trafiken en starkt bidragande källa till luftföroreningar och koldioxidutsläpp. För att bilen även i framtiden ska kunna användas utan att äventyra klimatet är det viktigt att utveckla bränslen som ersätter de fossila. Därför vill vi ge tillverkare och konsumenter incitament att satsa på bränslesnåla fordon och fordon drivna med miljövänliga bränslen, bland annat genom att införa en Miljöbilspremie i form av en skattesubvention för privatpersoner som köper nya miljöbilar. Premien innebär 10 000 kronor i skattereduktion oavsett inköpspris. Vi vill dessutom förändra miljöklassningen av fordon och bränslen. Dessutom ska fordon som upphandlas offentligt som regel vara miljöbilar, med undantag för fordon med krav på viss prestanda eller där miljöalternativ saknas, t.ex. vissa utryckningsfordon.
Öka energiforskningen
En omställning till ett miljövänligare transportsystem kräver forskning och utveckling, såväl traditionell forskning som stöd till näringslivets teknikutveckling. Svenskt kunnande på energiområdet i kombination med stora skogsresurser, ett effektivt och modernt jordbruk och en stark fordonsindustri ger oss stora möjligheter att vara ledande i utvecklingen av förnybara bränslen. Därför satsar vi på klimatrelaterad forskning och utveckling, och på investeringsstöd. Denna satsning kommer att skapa tillväxt, nya jobb och miljönytta i Sverige.
Främja energisparande
Energisparande åtgärder ska främjas i svensk industri och ett energieffektiviseringsprogram genomföras inom det svenska bostadsbeståndet. Utbyggnad av kraftvärme i Sverige skall stimuleras. En ny regering bör ha som målsättning att möjliggöra att ”göra mer med mindre” och bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökad användning av viktiga råvaror, inte minst energi. Energibesparande investeringar ska premieras och inte straffas, som sker idag genom fastighetstaxeringens utformning.
Samverka internationellt
Klimathotet måste mötas på global nivå. Den rika världen, vars utsläpp av växthusgaser är förhållandevis mycket stora, har ett särskilt ansvar för att en omställning kommer igång. EU har redan betytt mycket för en bättre miljö men mer kan göras. Ett av EU:s viktigaste uppdrag är att åstadkomma ett energisystem som minskar koldioxidutsläppen och hejdar växthuseffekten. Det europeiska systemet med utsläppsrätter är det hittills viktigaste styrmedlet för att minska utsläppen av växthusgaser. Sverige ska aktivt bidra till att nå de gemensamma mål som EU ställer upp, och aktivt verka för att Kyotoavtalet snarast får en fortsättning.
Sverige ska vara pådrivande för att ett strategiskt energisamarbete kommer till stånd mellan EU, Kina och Indien för att stödja deras ansträngningar att begränsa sina utsläpp av växthusgaser. Krav på varors energiförbrukning bör ställas på EU-nivå. Sverige ska verka för obligatoriska regler för maxutsläpp per kilometer för nytillverkade fordon i EU. Systemet med utsläppsrätter ska utvecklas och ansträngningar för att få med fler länder i systemet göras. Handel med utsläppsrätter ska på sikt ersätta de ekonomiska styrmedel som har samma syfte. Transportsektorn bör omfattas av EU:s handelssystem med utsläppsrätter.
Ett aktivt jordbruk spelar stor roll för långsiktig tillväxt på landsbygden, och för att säkra allas möjligheter att kunna dra nytta av den moderna landsbygden och av öppna landskap. Därför måste svenskt jordbruk ha stabila konkurrensförhållanden. Det är ett nationellt intresse att Sverige tar till vara de möjligheter som EU:s landsbygdsprogram ger. Därför krävs goda grundförutsättningar i form av en sund näringspolitik och god infrastruktur. Även framöver finns potential i att bidra till att bryta beroendet av fossila bränslen, och bidra med kunnande och råvaror till ny förnybar energi. En ny regering ska ta fram en nationell strategi för att stärka utvecklingskraften på landsbygden.
Forma en Havsmiljöstrategi
Situationen för Östersjön och Västerhavet är bekymmersam. Övergödning, hårt fisketryck och utsläpp av miljögifter har fått alarmerande konsekvenser.
Om Östersjöns och Västerhavets marina miljö ska kunna räddas krävs det att alla länder runt detta innanhav samverkar. Östersjön bör, inom ramen för de möjligheter EU:s regelverk ger, bli ett pilotområde för en ny gemensam förvaltningsstrategi där länderna samverkar och finner institutionella former för att säkra efterlevnaden av ett gemensamt regelverk. Ryssland måste förmås att fullt ut ansluta sig till samarbetet kring värnandet av Östersjöns marina miljö.
Alla länder runt Östersjön bör ha krav på dubbelskrov och öppet redovisa miljökonsekvens-beskrivningar för all planerad verksamhet som kan ha negativ miljöpåverkan. En Alliansregering kommer att presentera en samlad Havsmiljöstrategi som bl.a. ska omfatta ett förbud mot fosfater i tvättmedel, ett system för utsläppsrätter för kväve och fosfor till Östersjön, en övergång till fiskedagar istället för fiskekvoter, ökat stöd till arbetet för att minska jordbrukets näringsläckage, miljöbistånd till länder som står för stora utsläpp från avloppsreningsverk, ökade insatser för att identifiera och sanera källor till kadmium och PCB, förbättrad sjösäkerhet på Östersjön och stärkt beredskap för oljeutsläpp och skärpta straff vid avsiktliga oljeutsläpp.
Tidigare har Allians för Sverige presenterat en gemensam forskningspolitik. I den ingår bland annat en kraftsamling kring ett antal forskningsområden, däribland miljöteknik. Denna reform finansierades av Allians för Sverige våren 2006.
En aktiv utrikespolitik
Aldrig tidigare har så många människor lyfts ur fattigdom. Stora delar av världen präglas av ökad demokratisering, globalisering av ekonomin och en revolutionerande teknologisk utveckling. Globaliseringen förtydligar vårt moraliska ansvar för våra medmänniskor, konsekvenserna av vårt agerande och vårt ömsesidiga beroende med vår omvärld.
Sverige har allt att vinna på globaliseringen. Men vi får inte blunda för utmaningar i form av transnationella hot som internationell terrorism, massförstörelsevapen, organiserad brottslighet, miljöförstöring och pandemier. Utrikespolitiken ska förena hängivenheten för internationellt samarbete med en tydlig röst för demokrati och de mänskliga rättigheterna. Ambitionen skall vara klar: Sverige ska bättre kunna bidra till frihet, säkerhet, demokrati och välstånd i världen.
Den säkerhetspolitiska linjen från år 2002 konstaterar att Sverige är militärt alliansfritt och att vårt lands framtida säkerhet bygger på gemenskap och samarbete med andra länder. EU:s säkerhetsstrategi fastställer grundläggande principer för europeisk säkerhetspolitik.
Europas roll är avgörande för att hantera internationella utmaningar. Vi vill se ett starkare Europa som träder fram som en fredens, frihetens och försoningens röst också i de delar av världen som präglas av krig och konflikter. Här ska Sverige vara pådrivande. Att bidra till att överbrygga konflikterna i Mellanöstern måste vara en av den Europeiska unionens viktigaste uppgifter under de kommande åren.
Vi vill omgående inleda diskussioner och förberedelser inför Sveriges ordförandeskap i den Europeiska unionen andra halvåret 2009. Europadebatten måste handla mer om frågor som berör människors vardag.
Utvidgningen är en av EU-samarbetets största framgångar. Vi tror på en fortsatt utvidgning. EU ska vara en öppen, dynamisk och effektiv union som står öppen för europeiska länder som uppfyller kriterierna för medlemskap.
Norden och Östersjöregionen ska vara Europas starkaste tillväxtområde. Vi vill utnyttja alla möjligheter att stärka samarbetet.
FN behöver förbättras och förstärkas och Sverige ska aktivt bidra i denna process. Den svenska rösten ska höras tydligare i FN-samarbetet.
Utan fred och säkerhet kan utveckling inte nås. Behovet av internationella insatser på olika håll i världen växer. Sverige måste ta ett större ansvar i fredsfrämjande operationer. Det svenska ledningsansvaret för en nordisk-baltisk stridsgrupp inom EU ger oss ett särskilt ansvar. Målet bör vara att Sverige skall ha 2000 kvinnor och män i utlandstjänst. Det kräver reell kapacitet samt en försvarsbudget som rymmer både nationella och internationella uppgifter.
Sveriges satsningar på konfliktförebyggande arbete bör öka. Kopplingen mellan civila och militära insatser behöver bli tydligare.
Demokratifrågorna är centrala. Demokratier krigar inte med varandra och hungersnöd förekommer sällan i demokratiska stater.
Det är oacceptabelt att tre miljarder människor lever på mindre än två dollar om dagen. Det internationella samfundet kan utrota fattigdomen, men då krävs det att fattigdomsbekämpningen organiseras på ett långt bredare sätt, att den samlade internationella biståndsnivån höjs, att biståndet effektiviseras och att skadlig protektionism undanröjs. Sverige bör ta internationella initiativ som höjer ambitionen när det gäller fattigdomsbekämpningen.
Sverige skall ta sitt ansvar för att främja demokrati och de mänskliga rättigheterna samt tränga undan fattigdom och epidemier som HIV/aids. Som medel bör Sverige ha en utvecklingspolitik som kombinerar ett bistånd med en samlad politik för global utveckling som inkluderar alla politikområden. Sverige ska inom EU driva på för en bättre samordning av utvecklingssamarbetet, att jordbrukspolitiken reformeras samt för ökad frihandel.
Miljöfrågorna och energifrågorna måste lyftas i utvecklingssamarbetet. Skogsförstöring, jorderosion och brist på vatten är växande problem för hundratals miljoner fattiga i Afrika, Asien och Latinamerika. Klimatförändringarna riskerar att ytterligare förvärra dessa problem.
Internationell rätt och respekt för de mänskliga rättigheterna skall vara hörnstenar i svensk utrikespolitik. Säkerhet och utveckling ska gå hand i hand och det internationella samfundets skyldighet att skydda människor från massiva övergrepp förtydligas.
I stora delar av världen utsätts HBT-personer för brutalt förtryck. Det är angeläget att stärka FN:s arbete mot detta. Respekten för de mänskliga rättigheterna skall vara universella.