Valplattform. Europaparlamentsvalet 2019

Valplattform Europaparlamentsvalet 2019 SD Inledning Sverigedemokraterna står för ett samhälle där besluten ligger så nära medborgarna som möjligt och där varje medborgare har en chans att påverka samhällsutvecklingen och göra sin röst hörd. Vi förstår att varje stat behöver bindas ihop av ett väl fungerande samhälle som präglas av en gemensam historia, ett gemensamt språk, en gemensam kultur, en gemensam identitet och en känsla av en gemensam framtid. Allt detta är grunden för vår demokrati, vår sammanhållning, vår trygghet och vår solidariska välfärdsstat. Vi inser dock att vi samtidigt är beroende av goda grannar, att vi som ett förhållandevis litet, exportberoende land behöver välfungerande samarbeten med andra länder och vi känner en tacksamhet inför de innovationer, handelsmöjligheter och kulturella impulser som förbättrat livskvalitén i Sverige och som skapats av vår nära omvärld. Frihandel och den inre marknaden i Europa är en förutsättning för Sveriges företag och tillväxt. Sverigedemokraterna känner ett mycket starkt släktskap med våra nordiska grannar som vi är sammanbundna med genom tusen år av språklig, religiös och kulturell gemenskap. Vi vill se ett fördjupat nordiskt samarbete och en stärkt nordisk samhörighet på alla nivåer. Både inom och utanför EU. Vid sidan av den nordiska gemenskapen ser vi oss också som en självklar och naturlig del av europeisk, västerländsk gemenskap och civilisation, byggd på det kulturella arvet från det historiska Aten och Rom, den kristna kulturen och upplysningen. Vår vision för Europa präglas av starka nationella demokratier med stort medborgarinflytande. Varje nation ska avgöra sin egen framtid och även de minsta nationernas egenskaper och unika kulturer ska respekteras. Vårt Europa hålls samman genom sin historia och vårt gemensamma västerländska kulturella arv. Ett Europa där fria, självständiga nationer vänskapligt, självständigt och respektfullt samarbetar med varandra för vårt gemensamma bästa. Vårt Europa tar ett gemensamt ansvar för att bevara vår miljö och för att skydda oss, våra barn och kommande generationer, mot terrorism, våld och organiserad brottslighet. Gränsöverskridande problem, såsom miljöhot, organiserad brottslighet och terrorism, är gemensamma problem. Detta sätter våra internationella samarbeten på prov och vi måste framgent verka effektivare och bättre för att säkerställa bevarandet av vår natur och miljö, vår säkerhet, vår trygghet och vår demokrati. Vårt Europa är en plats där vanliga hederliga människors slit och arbete respekteras. Ett Europa där varje skattekrona används på ett ansvarsfullt sätt och där korruption och slöseri motarbetas. Sverigedemokraterna drömmer om ett starkt Europa, sammanhållet av ett gemensamt historiskt arv, där de olika nationernas skillnader bejakas och respekteras. Vårt Europa består av självständiga nationer som handlar fritt och utbyter idéer med varandra. Ett Europa där medborgarna fritt kan studera och arbeta i andra länder utan illojal konkurrens, där vi samverkar kring relevant forskning samtidigt som varje land tar ansvar för sina egna sociala problem och sin egen utveckling. Tillsammans med våra konservativa vänner runt om i Europa så hoppas vi de närmaste åren kunna ta viktiga steg för att komma närmare denna vision. Ett nytt EU-fördrag Sverigedemokraterna vill i Europaparlamentet verka för att stoppa fortsatt maktöverföring till Bryssel, vända den skenande kostnadsutvecklingen och motverka nya lagstiftningsinitiativ på områden som bättre kan regleras på nationell nivå. Men för att verkligen vända EU:s utveckling behöver EU reformeras i grunden genom att omförhandla EU:s fördrag, det vill säga EU:s grundlag, som reglerar hur EU fungerar och vilken makt EU ska ha. Sverigedemokraterna kommer därför arbeta för ett nytt fördrag, med tonvikten på nationellt självbestämmande, mer välfungerande demokrati och kraftigt begränsad makt för EU. Unionen ska fokusera på fri och gemensam handel och den inre marknaden på det sätt som från början var tanken. Ett nytt fördrag bör bland annat innehålla: • Ökad respekt för medlemmarnas olikheter EU ska bygga på att medlemsstaterna inte behöver medverka i EU-samarbetet i högre grad än vad medborgarna i respektive land vill. Det innebär att medlemsstaterna i högre utsträckning ska ha rätt till undantag från delar av samarbetet. Det är alldeles för lite att Sverige bara har ett undantag i och med att vi har egna regler om snuset. Sverige måste även formellt få undantag från den gemensamma valutan och samarbetet på det finansiella området. På sikt ska Sverige också ta möjligheten att stå utanför Schengen som till exempel Irland gör idag. Exempelvis borde den fria rörligheten för människor på den inre marknaden i större utsträckning kunna begränsas om det kan motiveras av den berörda medlemsstaten. • En stärkt vetorätt Genom att införa en stärkt rätt för medlemsstaterna att lägga in sitt veto mot EU-initiativ, samt alltid när det gäller förslag som innebär att EU tillskansar sig makt på bekostnad av medlemsstaterna, stärks det nationella självbestämmandet och man ökar förutsättningarna för att EU begränsar sitt åtagande till sådant som är till nytta för samtliga medlemmar. • Demokratisera lagstiftningsprocessen Demokratiska beslut bör inte förhandlas bakom stängda dörrar eller inom en svårtillgänglig byråkrati. Sverigedemokraterna vill öka insynen i EU:s lagstiftningsprocess genom en mer demokratisk och öppen ordning, där politiker och medlemsstater öppet redovisar sina ståndpunkter och agendor. • Inför offentlighetsprincipen i EU EU granskas i långt mindre utsträckning än nationella instanser, trots att politiken i EU påverkar samhället i minst lika stor omfattning som den inhemska politiken. Många upplever också, med rätta, EU som krångligt och byråkratiskt. För att öka transparensen och granskningen bör offentlighetsprincipen införas i EU-institutionerna på samma sätt som gäller i Sverige. • Begränsa EU:s formella kompetens EU ska fråntas rätten att bestämma över nationella angelägenheter som exempelvis socialpolitik, försvar, skatt, straffrätt och arbetsmarknad. • Begränsa byråkraternas makt Icke folkvalda institutioner, som exempelvis EU-kommissionen, ska få mindre inflytande och demokratiseras. • Inför ämbetsmannaansvar Ämbetsmannaansvar bör införas så att höga företrädare eller tjänstemän i EU i större utsträckning än idag får stå till svars vid oegentligheter. Immuniteten för valda eller utnämnda företrädare i EU ska avskaffas. • Skyddet för yttrande- och informationsfriheten ska stärkas Yttrandefriheten är ett av de viktigaste demokratiska fundamenten. Sverigedemokraterna vill stärka yttrandefrihetens ställning i EU och stoppa politiska åtgärder från EU som riskerar att begränsa det fria ordet. Demokrati och självbestämmande Från att ursprungligen ha varit ett frihandelsprojekt har EU i ökande takt tagit över befogenheter från medlemsstaterna på allt fler områden. Det innebär att Sverige redan förlorat delar av sitt självbestämmande och i nära framtid riskerar att förlora ännu mer. Områden som traditionellt varit centrala för svensk inrikespolitik, såsom försvar, arbetsmarknad, trygghetssystem och skatter kan inom kort styras från Bryssel istället för Sverige. Sverigedemokraterna tror inte att EU-politiker kan värna det svenska samhället bättre än vi svenskar själva kan. Vi vill därför värna både Sveriges och andra medlemsstaters självbestämmande genom att återföra makt till medlemsstaterna och låta EU återgå till att fokusera på att förbättra den inre marknaden samt motarbeta gränsöverskridande gemensamma utmaningar som brottslighet och miljöhot. Den nuvarande utvecklingen innebär också att betydelsen och skadan av EU:s demokratiska brister - avsaknaden av insyn och granskning, samt omfattande byråkrati - ökar. Sverigedemokraterna vill därför reformera EU för att införa större transparens, minska den icke folkvalda EU-kommissionens makt och införa större personligt ansvar för europeiska beslutsfattare. • Reformera EU-fördraget Sverigedemokraterna vill att EU ska anta ett nytt fördrag, det vill säga grundlag för EU, som begränsar EU:s makt och ökar demokratin och insynen i EU-institutionerna. • Respekt för nationellt självbestämmande EU bör visa stor respekt för enskilda medlemsstaters interna angelägenheter och inrikespolitiska beslut. Med stora skillnader avseende traditioner och respektive folks viljor är en sådan respekt nödvändig för att förhindra en ökande polarisering som riskerar att slita isär fungerande delar av EU-samarbetet. Regelrätta fördragsbrott av enskilda länder bör hanteras inom ramen för domstolsförfaranden. Medlemsstaters ställning i EU-samarbetet ska däremot inte kunna villkoras på grund av dessas inrikespolitiska vägval. • Stoppa krypande maktöverföring Ett vanligt förfarande i EU är att anta olika former av icke-bindande meddelanden, rekommendationer eller slutsatser. Instrumenten motiveras ofta av EU-byråkrater med att de som icke-bindande är harmlösa och inte hotar det nationella självbestämmandet. På så vis är det också möjligt för EU att ta beslut i gråzoner mellan vad EU respektive medlemsstaterna själva har rätt att bestämma över. Successivt tenderar dock icke-bindande initiativ att följas upp med bindande akter, vid en tid då det kan vara för sent att stoppa EU:s intrång på medlemsstaternas områden. Sverigedemokraterna avser konsekvent verka emot antagande av alla dylika instrument och stoppa den krypande maktöverföringen som sker till Bryssel. • Kraftfulla insatser mot korruption EU har idag enorma problem med korruption, både inom sina egna myndigheter och program och bland vissa medlemsstater. EU:s antikorruptionsmyndighet upptäckte under 2017 bedrägerier och oegentligheter mot EU:s strukturfonder motsvarande 30 miljarder kronor, vilket motsvarar mer än hela Sveriges nettobidrag det aktuella året. Sverigedemokraterna vill ta krafttag mot korruption och bedrägerier inom EU. Vi vill dessutom att det öppet ska redovisas hur ofta åtal för sådana oegentligheter leder till fällande domar och hur mycket av förskingrade tillgångar som man lyckas återföra. Vi vill också införa en möjlighet att rikta sanktioner mot medlemsstater som genom korruption utgör en omfattande påfrestning på unionen. Vidare vill vi stoppa hemligstämplingen av antikorruptionsmyndighetens resultat och ställa betydligt hårdare krav på kontroll och uppföljning av unionens utgifter. Ett led i detta är att större transparens kring utlägg, kvitton och användning av administrativ budget för ledamöter och personal ska krävas. • Strikt tillämpning av subsidiaritetsprincipen Subsidiaritetsprincipen innebär i EU att politiska initiativ inte ska genomföras av EU om det inte är nödvändigt för att medlemsstaterna själva inte klarar av att nå syftet med förslaget. Principen ingår som en grundbult i EU-samarbetet, men har successivt kommit att tillämpas allt mindre noggrant. Sverigedemokraterna vill att principen ska tillämpas strikt. På så sätt kan beslut fattas närmare medborgarna och demokratin kan stärkas. Nationella parlament bör ha någon form av vetorätt när subsidiaritetsprincipen inte följs, med krav lägre satta än de nuvarande så kallade ”röda korten”. • Färre EU-myndigheter Otaliga gånger har EU på ett politiskt område identifierat ett problem för att därefter ta till lösningen att starta en ”byrå”, som sedermera utvecklas till en myndighet. Detta skapar extra kostnader och minskar på sikt självbestämmandet för de nationella parlamenten, samtidigt som EU-myndigheter sällan är en bra lösning på ett konkret problem. Sverigedemokraterna är därför starkt kritiska till inrättandet av ytterligare myndigheter på EU-nivå. Vi vill även göra en översyn av befintliga myndigheter och öppna upp för nedläggning av vissa av dem. • Mänskliga rättigheter Sverigedemokraterna vill verka för att respekten för mänskliga rättigheter i förhållande till ingrepp från det allmänna präglar EU och dess medlemsstater. Arbetet för att stärka yttrandefrihet och demokratiska principer ska också vara vägledande i den EU-interna politiken, liksom i utrikespolitiken. Finans och budget Sedan Sverige blev medlemmar i EU har utgifterna för unionen skjutit i höjden i takt med att EU tagit allt större grepp kring den politiska utvecklingen. Av EU:s 28 medlemmar är 10 nettobetalare och Sverige ligger på en andraplats på listan över nettobetalare i förhållande till befolkningsstorlek. Sveriges EU-avgift väntas enligt Regeringens prognos uppgå till nära 54 miljarder år 2021, vilket innebär mer än en fördubbling sedan 2017. Sverigedemokraterna motsätter sig de skenande kostnaderna och anser att det är oacceptabelt att Sverige betalar så mycket mer än vad vi får tillbaka. Trots att många partier påstår att de delar Sverigedemokraternas uppfattning följer de sällan denna linje när det är dags att behandla enskilda kostnadsdrivande förslag. Sverigedemokraterna tror inte att EU bättre kan disponera offentliga medel än de enskilda medlemsstaterna. Tvärtom får EU rättmätig kritik för korruption och undermålig uppföljning av sina utgifter. För Sverigedemokraterna är utgiftsminskningar därför en genomgående och överordnad målsättning och vi vill att Sveriges avgift ska minska. Sverigedemokraterna motsätter sig också alla förslag om att ge EU egen beskattningsrätt. Utvecklingen sedan Sverige blev medlemmar i EU har också inneburit en ökad integrering på det finansiella området, särskilt genom den gemensamma valutan. Sverigedemokraterna vill att Sverige ska få ett formellt undantag från EMU och att Sverige permanent ska behålla kronan som valuta. Vi motsätter oss också fortsatt integrering på det finansiella området. EU består idag av 28 länder med i väsentlig grad skilda förutsättningar. Det är därför viktigt att Sverige kan behålla möjligheten att föra en penning- och finanspolitik anpassad efter vad som är lämpligt för Sverige. • Kraftigt minskad EU-avgift Som ett resultat av en kraftigt reformerad EU-budget med minskade utgifter kan även inkomsterna, huvudsakligen medlemsstaternas avgifter, minskas i motsvarande mån. EU-kommissionens förslag att Sveriges årsavgift ska öka med motsvarande 15,3 miljarder kronor årligen efter att Storbritannien lämnat unionen ska givetvis bekämpas med kraft. Sverigedemokraterna anser till skillnad från regeringen att Sverige ska använda sitt veto för att invända mot ett sådant budgetförslag. Särskilt när Storbritannien lämnat är det logiskt att EU-budgeten, och därmed Sveriges EU-avgift, minskar. De nedskärningar vi föreslår på EU:s budget skulle med vår politik innebära att medlemsavgiften istället minskar med åtminstone en tredjedel. Vilket för svenskt vidkommande motsvarar uppemot 18 miljarder kronor per år. • Ingen ökning av långtidsbudgeten Sverige har fortfarande vetorätt vad gäller beslut om långtidsbudgeten. Om budgeten, som väntat, kraftigt ökar måste den svenska regeringen använda sitt veto för att motsätta sig den då kraftigt höjda svenska medlemsavgiften. Svenska skattebetalare har snart betalat 400 miljarder kronor netto i EU-avgifter och för att vända utvecklingen kan vi inte tillåta någon höjning av långtidsbudgeten. • Avveckla strukturfonderna Strukturfonderna utgör ungefär en tredjedel av EU:s budget och syftar ytterst till en omfördelning av resurser från relativt rikare till relativt fattigare medlemsstater, vilket medför en betydligt högre EU-avgift för svenskt vidkommande. Strukturfondernas satsningar riskerar inte sällan att snedvrida konkurrensen till nackdel för vanliga svenska företag. De som drabbas är företag som finansierar sin verksamhet på den ordinarie kapitalmarknaden och som sedan tvingas konkurrera med företag som blivit finansierade med skattemedel genom EU:s strukturfonder. • Reformera den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) Den gemensamma politiken kring jordbruk, fiskeri och landsbygdsutveckling är en av de största utgifterna för EU. Politiken är ineffektiv, har ingen koppling till produktion och bör reformeras för att tillåta mer inslag av nationella reformprogram, utan att svenska bönder och jordbrukare får minskade stöd. Administrationen kring utbetalning av jordbruksstöd är fortfarande mycket undermålig och utdragen och vi kommer både på nationell- och unionsnivå att arbeta för att svenska jordbrukare får sina pengar i tid. Därutöver är Sverigedemokraterna av den uppfattningen av att vi får för lite tillbaka till våra bönder av det vi betalar in i relation till vår EU-avgift. • Minskat slöseri Det pågår ett enormt och utbrett slöseri med EU-medel. Som exempel kan nämnas ett slags propagandamuseum (House of European History) och den regelrätta flyttcirkusen mellan Bryssel och Strasbourg, där tusentals anställda och ledamöter flyttar fram och tillbaka, varje månad. Ett stopp av den onödiga flytten mellan de två städerna skulle spara skattebetalarna cirka en miljard kronor per år enligt Europaparlamentets egna siffror. Därutöver måste slöseriet på politiska symbolprojekt i syfte att påtvinga medborgarna en konstlad EU-identitet avslutas. • Formellt undantag från euron/EMU Trots att svenska folket röstade nej till införandet av euron som valuta har Sverige fortfarande en skyldighet att göra det. Sverigedemokraterna vill att Sverige, i likhet med Danmark, förhandlar fram ett formellt undantag från deltagande i EMU:s tredje steg och därmed behåller vår svenska krona. • Ingen gemensam finansminister Det finns planer i EU på att införa en gemensam finansminister. Naturligtvis säger Sverigedemokraterna nej till detta eftersom vi dels inte vill att Sverige ska anslutas till euron dels att vi anser att beslut om ett lands budget och finanser helt och hållet är nationella angelägenheter. • Stopp för EU:s beskattningsrätt Som ett led i att öka EU:s så kallade egna medel finns förslag om att införa beskattningsrätt för EU, att svenska företag ska tvingas betala bolagsskatt direkt till EU, och inte som i nuläget till den svenska staten. Beskattningsrätten ska i Sverigedemokraternas mening givetvis vara en nationell angelägenhet och Sveriges möjligheter att föra en egen välavvägd finanspolitik måste värnas. Sverige bör använda sin vetorätt mot alla förslag till beskattningsrätt för EU. • Ingen bankunion för Sverige Sverigedemokraterna motsätter sig ett svenskt deltagande i bankunionen och menar att Sveriges banker är välkapitaliserade och att en gemensam tillsynsmyndighet och resolutionsmekanism inte på något sätt stärker de svenska konsumenterna. Bankerna bör fortsatt vara en nationell angelägenhet. • Nej till en gemensam insättningsgaranti Som en följd av bankunionen finns en påtaglig risk att det även införs en gemensam så kallad insättningsgaranti, vilket innebär att skattebetalare i alla anslutna länder tvingas finansiera och rekapitalisera banker i andra anslutna länder. I praktiken skulle svenska skattebetalare därmed tvingas betala för kraschande grekiska eller italienska banker, något som Sverigedemokraterna motsätter sig. Migration Migrationen är vår tids stora ödesfråga. Vi riskerar hela tiden att EU tar makten över migrationen vilket kommer leda till bland annat en tvingande omfördelning av migranter. Bryssel kan komma att centralt bestämma hur många migranter varje land ska ta emot. SD säger klart och tydligt nej till reformen av Dublinförordningen som innebär just detta, och vi säger nej till att medlemsländer ska behöva ta emot en mängd migranter som centralt bestäms i EU. Att Europas stater inte själva ska kunna styra över vilka som bosätter sig i respektive stat är ett direkt angrepp på Sveriges och alla andra medlemsländers självbestämmande. Sverigedemokraterna har varit, och kommer fortsätta vara, en stark röst för att stoppa detta. Migration och gränsskydd handlar även om säkerhet mot terrorism. Sverigedemokraterna är det enda partiet i Sverige som konsekvent och under mycket lång tid har belyst sambandet mellan migration och terrorism. Den enorma mängd människor som rör sig fritt inom EU, trots att de är här illegalt, utgör ett konkret hot mot medborgarnas säkerhet. I flera terrordåd de senaste åren, med sammanlagt hundratals döda, har inblandade gärningsmän varit individer som befunnit sig i EU illegalt. Den fria och okontrollerade rörligheten inom EU, för EU-medborgare, innebär även den enorma problem för såväl Sverige som andra länder. Vi hade till exempel inte haft ett utbrett tiggeri och en epidemi av inbrott om denna fria rörlighet inte hade funnits, och flera terrordåd i Sverige och övriga Europa hade kunnat förhindras. • Förbättrade yttre gränskontroller Förmågan att kontrollera yttre och inre gränser måste höjas med hjälp av alla tänkbara juridiska, tekniska och praktiska medel. Den fria rörligheten inom EU är helt beroende av detta. All illegal migration, eller hjälp därtill, måste förebyggas, uppdagas och leda till betydligt strängare sanktioner för samtliga inblandade. Väl reglerade yttre gränser är därtill en nyckelfaktor i att rädda liv eftersom de farliga vägar, vilka det idag lönar sig för människosmugglare och migranter att välja, då blir obrukbara. På samma sätt som Australien har lyckats stoppa migrantströmmar och förhindra dödsolyckor bör EU verka för att illegala båtar på medelhavet återförs till den hamn de lämnat alternativt till närmsta transitcenter, utan möjlighet för passagerare att beviljas inträde till EU. • Nej till tvingande omfördelning av migranter EU-kommissionen vill på ett eller annat sätt få till tvingande omfördelningsprogram, så att exempelvis Sverige eller Polen tvingas ta emot migranter från Grekland eller Italien. Sverigedemokraterna motsätter sig en ovanifrån dikterad migrationspolitik och menar att fokus istället bör riktas för att vidmakthålla EU:s yttre gränser. • Öka möjligheten till inre gränskontroller Krisen 2015 visade att de öppna gränserna inom Europa helt är beroende av att de yttre gränserna försvaras. Medlemsstaternas möjlighet att i en krissituation återinföra inre gränskontroller är starkt begränsad, och kan komma att begränsas ytterligare. Sverigedemokraterna vill att Sverige istället verkar för större frihet för medlemsstaterna att införa inre gränskontroller, även utan en bortre tidsgräns, om medlemsstaten anser att det finns ett sådant behov. Genom inre gränskontroller kan också missbruk av Schengenviseringar motverkas. Sverigedemokraterna anser inte att fri rörlighet och krav på att visa pass står i motsats till varandra. För oss är en kontrollerad fri rörlighet önskvärd. • Begränsad fri rörlighet för stater som missköter sig Medlemsstaterna bör ges möjlighet att begränsa den fria rörligheten, eller införa visumtvång, för medborgare från medlemsländer som missbrukar den fria rörligheten. Syftet är att förhindra bland annat organiserat tiggeri och annan brottslighet. På samma sätt bör medlemsstaterna motarbeta missbruk av de EU-gemensamma viseringarna. Medlemsstater bör enklare kunna neka inträde till tredjelandsmedborgare som beviljats visum av en annan medlemsstat, exempelvis genom ett ökat informationsutbyte som kan möjliggöra nationella bedömningar. • Lättare att utvisa EU-medborgare som missköter sig Den fria rörligheten inom EU ger stora möjligheter för medborgare att flytta till ett annat europeiskt land för att bosätta sig för studier eller arbete. Möjligheterna för ett enskilt land att utvisa personer som missköter sig, eller inte uppfyller kraven, är dock omgärdade av många restriktioner. Sverigedemokraterna tycker att det ska bli lättare att utvisa EU-medborgare som begår brott, eller inte uppfyller kraven. Möjligheten att belägga EU-medborgare med inreseförbud bör också finnas. Sverige bör därmed dels öka kontrollerna hemmavid, men också arbeta för en ändrad EU-lagstiftning på detta område. • Nej till det globala migrationsavtalet Sverigedemokraterna vill i EU arbeta mot ett genomförande av FN:s globala migrationsavtal, som skrevs under i december 2018. Avtalets innehåll står i tydlig konflikt med grundläggande demokratiska principer, till exempel press- och yttrandefrihet. Avtalet har därtill förhandlats fram på ett icke-transparent sätt, där EU-företrädare varit pådrivande för det långtgående innehållet. Migrationsfrågor ska vara en nationell angelägenhet, och eventuellt samarbete inom EU vad gäller migrationsfrågor ska inte utgå från det globala migrationsavtalet. Sverigedemokraterna anser att Sverige bör träda ur avtalet. • Effektiv flyktingpolitik Fler människor är på flykt undan katastrofer och konflikter än på länge. De allra mest utsatta når sällan Europa utan befinner sig i krishärdarnas närhet. En effektiv flyktingpolitik innebär att satsningarna görs i anslutning till krisområdena. I den utsträckning som EU fortsatt har en biståndsbudget bör man fokusera på att hjälpa människor på plats. • Första säkra asylland Asyl ska alltid sökas i första säkra land. Det innebär att medlemsstater inte ska behöva pröva asylansökningar om sökanden passerat genom länder som uppfyller internationella konventioner. • Upprätta transitcenter utanför EU EU bör verka för att i partnerskap med länder utanför EU upprätta transitcenter, dit migranter utan uppehållsrätt i EU kan hänvisas. Centren ska kunna användas för irreguljära migranter på väg till Europa, men också för personer med beslut om utvisning i väntan på att slutlig verkställighet kan ske, samt för personer som väntar på besked om uppehållstillstånd i EU. • Ökade incitament för återvandring EU:s bistånd och utrikespolitiska målsättningar bör utformas för att uppmuntra återvändande, genom att bistånd villkoras och partnerskap uppmuntras för att förmå länder utanför EU att samarbeta för att återta migranter som inte har rätt att befinna sig i EU. • Skärpta åtgärder mot försäljning av EU-pass Sverigedemokraterna vill se fler och skarpare åtgärder för att förhindra försäljning av EU-pass till tredjelandsmedborgare. Det gäller både vid eventuella nationellt sanktionerade förfaranden och när det sker illegalt på den svarta marknaden. Fullgod kontroll över utställandet av passhandlingar som ger tillträde till EU bör vara ett villkor för medlemskapet i EU. Det samma skall också gälla försäljningen av uppehållstillstånd. EU:s fria rörlighet skall inte kunna köpas. • Uppmuntra registrering av utlandsbosatta EU-medborgare Direktivet om fri rörlighet medger att medlemsländerna upprätthåller ett registreringsförfarande för EU-medborgare som vill bosätta sig i ett annat EU-land. Sverige avskaffade tyvärr detta system 2014, vilket gjort att myndigheternas möjligheter att kontrollera exempelvis tiggares rätt att vistas i Sverige drastiskt försämrats. Sverige bör inte bara återinföra denna registrering utan också arbeta för ett mer konsekvent och standardiserat förfarande inom EU, så att EU:s medlemsstater uppmuntras att genomföra dessa registreringar. • Stoppa det överstatliga migrationsverket EU-kommissionen vill utveckla EU:s asylbyrå mot att på sikt bli en komplett europeisk myndighet, inledningsvis i huvudsak med samordnande och stödjande insatser. Myndigheten kommer dock relativt snart riskera att ersätta nationella migrationsmyndigheter, så att enskilda medlemsstater dels fråntas rätten att implementera nationell migrationspolitik, dels slipper ansvara för något som de rimligen borde göra själva. • ETIAS ett steg mot bättre kontroll Sverigedemokraterna ser positivt på att detta nya system, ETIAS, kommer att införas och fungera på ett liknande sätt som ESTA fungerar för EU-medborgare som ansöker om inresa i USA. Detta elektroniska system för godkännande av inresor i EU gör att vi kan fortsätta upprätthålla viseringsfrihet gentemot vissa länder som vi vill ha det med, samtidigt som får ökad kontroll av migrationsflödena, så att exempelvis kriminella får svårare att resa hit. Säkerhet Sverigedemokraterna är för ett starkt mellanstatligt samarbete inom EU för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet och terrorism. Från Sveriges sida ska vi bistå med kunskap, information och resurser, samt vara delaktiga där vår medverkan skapar ett mervärde i ett gränsöverskridande arbete. Ett stärkt samarbete får dock inte förväxlas med ett mer överstatligt ansvar. I Sverige är det svenska staten som äger polisiära befogenheter, likaså gällande åklagarväsendet eller säkerhetspolisen. Att öppna upp för EU att överta svenska brottsbekämpande myndigheters befogenheter riskerar att urholka rättssäkerheten för svenska medborgare och skapa en större otydlighet i ansvarsfördelning. I Sverige är det Sverigedemokraterna som har den mest ambitiösa kriminalpolitiken sett till resurser och lagförslag. Sverigedemokraterna är av den anledningen inte bara en garant för det bästa brottsbekämpande arbetet inom EU. Vi är också en tydlig garant för att EU inte får mer makt än vad som är nödvändigt för att skapa ett gränsöverskridande mervärde i kampen mot organiserad brottslighet och terrorism. • Förstärkt gränsöverskridande arbete mot terrorism Givet de senaste årens utveckling med ett allt större hot från våldsbejakande extremism växer behovet av välfungerande gränsöverskridande brottsbekämpning. Sverigedemokraterna anser därför att vi måste utveckla och genomdriva åtgärder för att så effektivt som möjligt bekämpa terrorn i Europa. Samarbetet mellan brottsbekämpande myndigheter i olika länder behöver förstärkas och informationsutbytet effektiviseras. • Krafttag mot islamism Med anledning av de gångna årens utbredda islamistiska terrorism runt om i Europa ser Sverigedemokraterna ett behov av ett intensifierat arbete på området. I praktiken kan det röra sig om ett förbättrat informationsutbyte mellan stater och inre gränskontroller. EU bör även genom sina diplomatiska åtaganden aktivt problematisera och motarbeta islamism, samt begränsa och reglera migrationen. EU bör föra en aktiv politik för att motverka en ökad islamistisk utbredning, till exempel genom att förbjuda finansiering från tredje land av islamistiska samfund eller organisationer samt dess moskéer. • Frånta Schengen-rörlighet för kriminella som anslutit sig till eller understött terroristklassade organisationer Återvändande jihadister har blivit ett allvarligt säkerhetsproblem för Europa. Det bör vara upp till medlemsstaten att med rättsstatens alla medel ställa personer som verkat för, eller understött, terrorklassade organisationer till svars. Inklusive, i de fall där det är möjligt, frånta dem sitt medborgarskap. Från EU bör man dock begränsa dessa personers fria rörlighet inom EU, så att de inte får röra sig till andra medlemsstater. • Förbjud alla former av understöd av kulturella eller religiösa organisationer som har kopplingar till islamistiska miljöer I alla sammanhang där EU förmedlar anslag som stöd till projekt, organisationer eller myndigheter bör högt ställda villkor och rutiner säkerställa att mottagaren inte har kopplingar till islamistiska miljöer eller avser att för egen del förmedla medel till organisationer med sådan koppling. Sverigedemokraterna vill också genomföra en översyn av transfereringar av penningmedel från EU-bosatta migranter till tredjeländer. Dessa riskerar att understödja islamistiska regimer och befästa religiös, politisk, ekonomisk och kulturell utsatthet i de delar av världen från vilka många migranter härstammar. • Effektiv registeranvändning för rättsväsendets myndigheter Dataskyddsregler måste anpassas så att rättsväsendets register och datahantering tillåter utbyte mellan rättsliga myndigheter och medlemsstater och att fingeravtryck, DNA-profiler och andra uppgifter som behövs för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet och hot mot säkerheten får bevaras så länge de nationella behoven motiverar det. • Stärk EU:s gränspolis (Frontex) Den djupa migrationskris som drabbat Europa är en följd av att den yttre gränsen och regelefterlevnaden kring vistelserätt har havererat. En fungerande yttre gräns är en förutsättning för att fri rörlighet ska kunna fungera inom EU. En överordnad prioritet måste därför vara att genast återfå kontrollen över de yttre gränserna. Sverigedemokraterna ställer sig därför positiva till önskemålet om 10 000 gränspoliser genom Frontex. • Inre gränskontroller stärker säkerheten EU-kommissionen vill göra det svårare för staterna att på eget bevåg stänga sina gränser eller införa kontroller, såsom Sverige och andra länder gjorde 2015. Detta går stick i stäv med nationernas självbestämmande, särskilt under extrema omständigheter. Medlemsstaterna bör tvärtom ha full rätt att vid behov införa gränskontrollerna - tillfälligt eller permanent - beroende på situationen i EU i stort. • Sammankoppla europeiska data- och registersystem Kunskap om personer blir allt viktigare för att kunna förebygga allvarliga säkerhetshot och bekämpa brott. Betydelsen av att kunna dela kunskap mellan medlemsstaterna och EU-myndigheter har också vuxit i takt med att människor blivit mer rörliga och Europa blivit utsatt för påfrestningar utifrån. Sverigedemokraterna stödjer åtgärder för möjliggörande av interoperabilitet mellan olika datasystem, exempelvis ETIAS, EES, EURODAC, ECRIS, i syftet att skapa ett fullgott beslutsunderlag för medlemsstaternas gräns-, tull- och polismyndigheter när det gäller deras bedömningar av om en person utgör en säkerhetsrisk eller ej. • Tillfälligt samarbete kring terrorbekämpning i unionen Mycket mer behöver göras för att bekämpa terrorismen som drabbat EU de senaste åren. Risken är för större terrordåd är fortfarande överhängande i de flesta medlemsstater. Om det värsta skulle hända och till exempel flera terrordåd skulle begås samtidigt måste medlemsstaterna ha möjlighet att få snabb hjälp efter regeringsbeslut på ett smidigare sätt än idag, som exempel likt EU:s civilskyddsmekanism. • Cybersäkerhet Attacker mot infrastrukturen är inte bara något som kan ske genom konventionella medel utan kan även göras elektroniskt via cyberrymden. Alla samhällen i EU måste därför vara förberedda och ett aktivt och fungerande samarbete på området måste återfinnas. • Förstärk EU:s Antikorruptionsbyrå EU har idag mycket allvarliga problem med korruption och bedrägerier inom strukturfonderna och relaterat till inhämtning av tull och moms. EU:s antikorruptionsbyrå gör ett viktigt arbete, dess utredningar under 2017 resulterade i rekommendationer till unionen att begära tillbaka ungefär 30 miljarder kronor i felaktigt utbetalda stöd. Vi befarar dock att mörkertalet är stort, särskilt beaktat Transparency Internationals mycket låga ranking av flera medlemsländer som mottar stora summor stöd från unionen. Vi vill därför se en förstärkning av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, OLAF. • Utveckla och stärk Eurodac Eurodacsystemet - EU:s databas för fingeravtryck - har hjälpt medlemsstaterna i EU att övervaka och undvika att migranter söker asyl i fler än ett EU-land. Att fler lämnar fingeravtryck genom att undantagen tas bort i större grad är ett arbete som pågår och som Sverigedemokraterna ställer sig bakom. Det bör även göras så enkelt som möjligt för myndigheterna i varje medlemsstat att samköra fingeravtryck med de databaser som krävs för att upptäcka kriminalitet. Handel Sverigedemokraterna är i grunden ett handelsvänligt parti som ser värdet i en öppen och fri handel med vår omvärld. Sverige är ett exportberoende land, varför vår ekonomi, vårt välstånd och vår tillväxt är starkt sammanlänkade med våra handelsframgångar. Den inre marknaden har tjänat oss väl men EU:s rådande subventioner och bidrag underminerar marknadens krafter och riskerar att favorisera olika sektorer och stater. Då EU har exklusiv befogenhet gällande stiftandet av frihandelsavtal anser Sverigedemokraterna att Sveriges huvudsakliga fokus måste vara att inom unionen driva på för ytterligare bilaterala frihandelsavtal. Samtidigt måste innehållet i frihandelsavtalen ställa krav på sociala rättigheter, demokrati och miljöarbete, samt att svenska komparativa fördelar och nyckelsektorer tas i beaktande. Därutöver anser vi att unionen i högre utsträckning måste värdesätta handel framför utvecklingsbistånd i de fall det är möjligt. Detta för att ge utvecklingsländer incitamenten att bygga upp en fungerande inhemsk produktion och marknad. Sverigedemokraterna motsätter sig inte EU:s exklusiva befogenhet på området utan inser att det är en förutsättning för en fungerande inre marknad, vilken i sig står för 70 procent av vår export och 80 procent av vår import. Partiet är däremot av den uppfattningen att vi från svenskt håll kan göra mer för att gagna våra inhemska företag, deras internationella konkurrenskraft och därmed deras handelsförutsättningar. Genom att sätta stopp för onödig överimplementering av EU-direktiv, bedriva ett effektivt regelförenklingsarbete och bistå små och medelstora företag i deras exportarbete kan vi på riktigt stärka svenskt välstånd och tillväxt. • Fler frihandelsavtal Sverigedemokraterna ser värdet i frihandel och är övertygade om att EU, genom ytterligare bilaterala frihandelsavtal, kan främja tillväxt både inom och utom unionen. Utöver frihandelsavtalens konventionella ekonomiska fördelar innebär det även en försäkring i händelse av ett fullskaligt handelskrig. Rimligen läggs utökat fokus på specifikt tillväxtländer. • En förbättrad inre marknad Den inre marknaden gagnar Sverige som exportnation och Sverigedemokraterna ser värdet i en välfungerande inre marknad med förutsägbara - och rättvisa - regler. Synergieffekterna av en strömlinjeformad marknad ska dock alltid vägas mot riskerna med en allt för byråkratiserad inre marknad då det riskerar att innebära onödigt kostnadsdrivande regelkrångel för svenska företag. • Förstärkt svensk konkurrenskraft I nuläget överimplementerar Sverige EU-lagstiftning och minskar därmed svensk konkurrenskraft genom onödigt regelkrångel. Det är vår uppfattning att Sverige i stället bör ha som regel att ligga på miniminivå vid implementering av EU-direktiv, om inte starka etiska skäl finns för annat. Dessutom krävs ett aktivt och systematiskt regelförenklingsarbete för att på riktigt minska byråkratin för svenska företag. • Värna svenska intressen i frihandelsavtal Även om frihandel gagnar Sverige på det stora hela bör vi alltid verka för att i högsta möjliga utsträckning verka för att svenska intressen värnas. Detta kan göras genom att till exempel försöka inkorporera sådant som stärker svenska komparativa fördelar i avtalen. Det finns även ett flertal sektorer inom vilka vi är mer eller mindre världsledande varför Sverige under förhandlingarna aktivt måste ta ställning för dessa. • Handel framför bistånd Sverigedemokraterna är ett handelsvänligt parti som föredrar handel framför EU:s utvecklingsbistånd. EU:s utvecklingsbistånd skapar inte alltid incitament för att få utvecklingsländer att själva försöka skapa fungerande rättsapparat, statsskick och marknad. Genom att istället främja EU:s handel med de berörda länderna kan riktigt välstånd skapas, vilket dessutom ger ökade tillväxtmöjligheter inom unionen. • Frihandelsavtal med USA Sverigedemokraterna ser ett stort mervärde i att EU intensifierar arbetet med att få någon form av frihandelsavtal med USA på plats. Vi ser därför positivt på att man återigen inlett samtal. Det är dock viktigt att processen sköts transparent så att befolkningarna på båda sidor Atlanten kan följa med i hur mycket deras vardag och yrkesliv kommer att påverkas. • Goda handelsrelationer med Storbritannien Sverigedemokraterna respekterar det brittiska folkets val att lämna unionen och önskar inte straffa dem för det. Storbritannien har alltid varit en central handelspartner för Sverige och för oss är det viktigt att handelsrelationerna mellan EU:s medlemsstater och Storbritannien förblir goda även efter ett utträde, detta bör Sverige gå i bräschen för. • Handel kontra säkerhet Även om Sverigedemokraterna är ett frihandelsvänligt parti ser vi allvarligt på när andra stater genom statliga subventioner av investeringar, eller direkta/indirekta statsstöd till företag, försöker nyttja handel som ett medel för sin geopolitiska agenda. Därför bör till exempel utländska investeringar kopplade till, för Sverige central, infrastruktur normalt undvikas och alltid föregås av en ordentlig säkerhetsanalys på nationell nivå. Kina tåls att pekas ut i sammanhanget och även om vi ser värdet med handel med Kina måste det ske på lika villkor och potentiella säkerhetsaspekter ska vägas in. • Effektivisera WTO Sverigedemokraterna ser vikten i det globala multilaterala handelssystemet och anser att Sverige måste trycka på för att få tillbaka Kina och USA till förhandlingsbordet. WTO har länge ansetts vara satt ur spel och måste både utvecklas och effektiviseras för att åter fylla sin roll för trygghet och enkelhet på den globala marknaden. • Motverka icke-tariffära handelshinder Det blir allt viktigare att motverka även de icke-tariffära handelshindren, som t.ex. subventioner, importhinder eller omotiverade nationella standarder, eftersom det är fler faktorer, utöver tullavgifter och skatter, som avgör de potentiella fördelarna med ett frihandelsavtal. Detta är extra viktigt vid frihandelsavtal med avancerade länder då tullarna ofta redan är låga genom WTO. • Avskaffa strukturfonderna för att stärka marknaden Som nämnts i tidigare kapitel vill Sverigedemokraterna avskaffa strukturfonderna. Strukturfonderna innebär en påtvingad förflyttning av kapital från relativt rikare länder till fattigare. Sverigedemokraterna anser att de subventioner och bidrag, som strukturfonderna finansierar, påtagligt bidrar till en underminering av marknadens krafter då de mottagande länderna riskerar att bli bidragsberoende och incitamenten att hushålla med statsfinanserna uteblir. I längden riskerar detta att begränsa incitamenten för välfungerande handel i de mottagande länderna. • Sociala krav i handelsavtal I samband med att EU knyter fler bilaterala frihandelsavtal bör vi också vara noggranna med att i dessa avtal, så långt det är möjligt, upprätta krav på ländernas arbete med miljö, demokrati och jämställdhet. På det sättet kan unionen stärka både handel och demokratisering, samtidigt som biståndsarbetet i motsvarande grad kan begränsas. I dessa handelsavtal bör också krav ställas på att stater, i förekommande fall, kan ta emot sina egna medborgare innan avtal kan ingås. • Export av snus Det enda undantag Sverige har från EU-reglerna idag är att snus fortfarande får säljas i landet. Detta är ett undantag som Sverigedemokraterna vill att Sverige behåller. Sverigedemokraterna ämnar även verka för att legalisera snus på unionsnivå så varje medlemsstat får bestämma själva kring det, vilket inte minst skulle öppna för stora exportmöjligheter för svenska företag. Internet, integritet och kultur Internet har de senaste decennierna revolutionerat sättet på vilket människor tar del av nyheter och information, konsumerar musik, film och kultur samt hur samhällsdebatten och det demokratiska samtalet förs. Som all utveckling har detta inneburit utmaningar, då gamla regelverk, affärsmodeller och idéer fått prövas i ljuset av nya förutsättningar. I allt väsentligt har utvecklingen dock varit positiv. Människor har fått möjlighet att ta del av ett större informationsutbud, digitala plattformar och tjänster har skapat tillväxt och förenklat vardagen och demokratin har stärkts genom ett större utbyte av åsikter och information. Friheten på internet utmanas dock av nya regler för sociala plattformar, mediebolag och digitala tjänster. Politiska åtgärder har föreslagits för att i större utsträckning kunna styra samhällsdebatten och nya initiativ för att begränsa tillgången till upphovsskyddat material presenteras regelbundet. Nya EU-initiativ som motiveras av behovet av att möta hot mot demokratin, att stärka skyddet för persondata eller att öka respekten för upphovsrätten, riskerar dock att få motsatt effekt - och därtill samtidigt begränsa de många förtjänster som det fria internet inneburit. I en tid då EU i många avseenden hotar internet, arbetar Sverigedemokraterna för ett fortsatt fritt internet och strävar efter att stärka yttrandefriheten. Vi vill modernisera sådana regelverk som kommit att bli föråldrade, hellre än att rulla tillbaka utvecklingen. Utöver hoten mot det fria Internet föreligger också ett överhängande hot mot vår nationella kultur och identitet. Bland EU:s byråkrater finns en återkommande ambition att medborgare över kontinenten ska sluta upp bakom EU i sin lojalitet och kulturella identitet. Insatser för att skapa gemenskap runt en europeisk nationalsång eller för att öka kunskapen om EU:s förtjänster kan verka harmlösa och är i bästa fall dömda att misslyckas. Sverigedemokraterna tycker det är viktigt att istället värdesätta varje nations egna kultur och identitet och att man ser nationernas skillnader som en tillgång och en framgångsfaktor för Europa. • EU ska inte lägga sig i kulturpolitiken Sverigedemokraterna anser att kulturpolitiken ska vara en nationell angelägenhet. Vi är därför motståndare till kulturpolitiska initiativ från EU som syftar till att sudda ut den nationella kulturen och identiteten till förmån för en konstlad EU-kultur och -identitet. Sverigedemokraterna värnar om de europeiska ländernas särart och mångfald och vi motsätter oss bestämt alla försök att försvaga denna. • Stoppa förslaget om länkskatt och delningsförbud Inom ramen för ett nytt EU-direktiv finns förslag om att införa avgifter för webbsidor och sociala medier som länkar till andra sidor. Samtidigt vill man inom EU införa filter på sociala medier, vilket riskerar att omöjliggöra delning av artiklar, bilder och texter om inte användaren själv är upphovsman. Förslagen hotar öppenheten på internet och sociala plattformar och riskerar att inskränka den fria åsiktsbildningen. Sverigedemokraterna vill stoppa förslagen. • Reformera upphovsrätten Det är viktigt att hitta nya sätt att kompensera upphovsrättsinnehavare. Upphovsrätten behöver reformeras för att anpassas efter moderna former för åsiktsbildning, informationsdelning och tjänster. När andra partier vill begränsa internet och informationsflöden vill Sverigedemokraterna istället införa fler undantag och flexibilitet i regelverket för att kunna bibehålla och stärka det fria informationsflödet på internet. Vi vill bland annat sänka de upphovsrättsliga skyddstiderna, avskaffa den så kallade kassettskatten och utvidga rätten att dela och citera upphovsrättsskyddat innehåll. Vi vill också underlätta framväxten av nya tjänster genom att förenkla systemen för licensiering av upphovsrättsskyddat material. • Stoppa innehållsreglering av streamingtjänster Nya EU-regler innebär att streamingtjänster som till exempel Netflix och HBO Nordic i framtiden kommer tvingas anpassa innehållet så att en viss procentandel utgörs av europeiska produktioner. Sverigedemokraterna ser framväxten av legala streamingtjänster som viktiga framsteg för människors möjligheter att ta del av innehåll utifrån egna premisser och anser att de nya reglerna begränsar yttrande- och informationsfriheten. Dessutom riskerar reglerna att begränsa det lagliga utbudet av streamat innehåll. Sverigedemokraterna vill därför avskaffa innehållsreglerna och framhäver att dessa regleringar enligt oss ligger långt utanför EU:s befogenheter. • Åtgärder mot organiserade piratligor - inte vanliga internetanvändare Det senaste årtiondet har piratkopiering och illegal fildelning blivit ett mindre problem genom framväxten av nya lagliga tjänster där människor kan tillgodogöra sig film, musik och andra verk. Samtidigt verkar starka intressen för att införa nya och tuffare regler för att bekämpa upphovsrättsintrång på internet. Sverigedemokraterna anser att sådana insatser främst måste riktas mot de stora och organiserade illegala aktörerna, vars servrar ofta finns utanför EU. Vi vill därför stoppa eller avskaffa oproportionerliga sanktioner som riktar sig mot enskilda internetanvändare eller som innefattar krav på blockering eller censur. • En mer flexibel dataskyddsreglering Detaljerade EU-regler ställer idag omfattande krav på den som hanterar data. Regelverket innebär stora pålagor för företag och tjänsteleverantörer, men också för enskilda. EU-lagstiftningen har exempelvis inneburit att användare av webbplatser återkommande behöver godkänna webbplatsens datahantering och så kallade cookies. Sverigedemokraterna tycker att åtgärder för att stärka integriteten och regelverket kring persondata är bra. Samtidigt måste sådana åtgärder inriktas på att komma åt verkliga integritetsproblem utan att därigenom primärt skapa nya bördor och regelverk som blir så detaljerade att de blir svåra att upprätthålla i praktiken. Detta var något Sverigedemokraterna lyfte i diskussionerna om det förra, med rätta ogiltigförklarade, direktivet. • Försvara den svenska meddelarfriheten och journalisters källor En viktig del av den svenska yttrandefriheten utgörs av meddelarfriheten och ett starkt skydd för journalisters källor. Gång på gång utmanas den svenska ordningen genom olika EU-förslag som inte är anpassade efter den svenska grundlagen. Sverigedemokraterna vill att källskyddet ska värnas och att alla EU-förslag ska upprätthålla en god marginal gentemot den svenska, grundlagsskyddade, meddelarfriheten. • Skydda yttrandefriheten mot statliga eller överstatliga inskränkningar Inom EU pågår långtgående diskussioner om hur EU och medlemsstaterna i ökad grad ska kunna kontrollera och granska de informationsflöden som medborgarna tar del av. Sverigedemokraterna ser allvarligt på konkret påvisade påverkanskampanjer från illvilligt sinnade länder. Samtidigt är det av yttersta vikt att åtgärder för att möta sådana hot inte i förlängningen mynnar ut i ren censur. Sverigedemokraterna anser att yttrandefriheten bör stärkas i EU:s fördrag och att politiska åtgärder av EU, på områden som riskerar att påverka den fria åsiktsbildningen, ska förbjudas. I första hand är det medlemsstaterna som genom transparens i samhällsinstitutioner, fri debatt och opartiska medier skapar bäst motståndskraft mot fientliga påverkansförsök. Jakt, miljö och klimat Förvaltarskapstanken är grundläggande för Sverigedemokraterna varför miljöfrågorna har en central roll i partiets politik. Då miljöfrågorna till största del är gränsöverskridande är det viktigt med samarbete inom Europa men minst lika viktigt globalt. EU har här en roll att spela inte minst i och med den inre marknaden. När det kommer till miljöområdet, i synnerhet vissa allvarliga miljöhot, är Sverigedemokraterna med andra ord förespråkare av internationellt samarbete och medvetna om att verklig skillnad endast kan uppnås genom globala åtgärder. Med det i åtanke kan det finnas goda skäl för att på EU-nivå genomföra miljöteknisk forskning och tillsammans främja innovation som på riktigt skulle kunna göra skillnad. Därutöver ställer sig Sverigedemokraterna positiva till EU:s utsläppshandelssystem och anser att Sverige inom EU bör verka för att fler länder utanför EU ansluter sig till det existerande programmet. Ett annat viktigt arbete är att kontinuerligt se över standarder och krav för produkter för att åstadkomma en höjning av ambitionen på miljöområdet, utan att ge upphov till betydande konkurrensnackdelar. Sverige ligger förvisso i framkant på detta område men bör verka för att höja lägsta nivån inom unionen, inte minst när det kommer till avfallshantering och återvinningsarbete. Att Sverige dessutom har skäl att vara stolt över sin djurhållning ser Sverigedemokraterna som någonting självklart och vi önskar se svensk standard som förebild inom hela EU. • Nej till vapendirektivet Det finns över 600 000 jägare och andra legala vapenägare i Sverige. Vapendirektivet, liksom införandet av detsamma på nationell nivå, har överhuvudtaget inte tagit hänsyn till denna grupp. Sverige har en lång historia av jakt och sportskytte och frågor om tillståndshantering och liknande ska givetvis vara en nationell befogenhet. Den socialdemokratiskt tillsatte utredaren föreslår dessutom att Sverige i införlivandet av direktivet går betydligt längre än vad direktivet kräver. Sverigedemokraterna säger självklart nej till EU:s vapendirektiv och kommer att driva på i EU för att direktivet ska rivas upp samt i sveriges riksdag arbeta för att förhindra dess implementering på nationell nivå. • Jakt- och rovdjurspolitik ska vara en nationell angelägenhet EU:s art- och habitatdirektiv respektive fågeldirektiv har lett till formulerandet av en svensk artskyddsförordning som fått en rad märkliga konsekvenser eftersom EU-s direktiv inte tar hänsyn till arters utsatthet i specifika geografiska områden. Är en art sällsynt i ett europeiskt perspektiv ses arten som sällsynt i alla delar av unionen, trots att det långt ifrån alltid överensstämmer med verkligheten. Detta innebär att arter som är väldigt vanliga i vissa områden ändå kan klassas som skyddsvärda och att det därför är svårt att bedriva skydds- eller förvaltningsjakt på dem. EU:s lista innehåller krav på åtgärder för att skydda en lång rad arter som i Sverige inte är hotade, tex storskarv och storlom. Förvaltningen av arter som lever i Sverige, och speciellt sådana som inte rör sig mellan Sverige och den europeiska kontinenten, ska naturligtvis hanteras av Sverige. Detaljbeslut om hur svensk skydds- och förvaltningsjakt ska bedrivas bör tas av svenska myndigheter i samråd med i första hand jägare och markägare. • Håll Bryssel borta från den svenska skogen Jämfört med de större EU-länderna har Sverige helt andra geografiska förutsättningar för skogsbruk. Sverige är ett stort land med omfattande skog, medan förhållandet ofta är det omvända på kontinenten. Politiken är därför inte anpassad efter svenska förhållanden. I Bryssel anser man att skogsbruk är något som ska kontrolleras och begränsas, medan Sverige, långt före EU-inträdet, förde en mycket framsynt politik för att säkra långsiktig tillgång på råvara till skogsindustrin. Nu uppstår en konflikt när man från EU:s sida, steg för steg, vill vara med och förvalta den svenska skogen, något som tyvärr bejakas av miljöorganisationer. Sverigedemokraterna säger bestämt nej till alla sådana tendenser och kommer konsekvent stå upp för nationellt självbestämmande. • Svensk djurhållning ska vara förebilden för EU I Sverige har vi länge arbetat för att vårt lantbruk ska vara miljövänligt, med hög djurvälfärd och lågt sjukdomstryck samt att svenskt lantbruk ska producera produkter med hög kvalitet. Vi kommer i EU-parlamentet verka för att den svenska modellen för djurhållning, där såväl djurs välmående som ett väl utbyggt arbete mot sjukdomsspridning prioriteras högt, används som förebild inom EU. • Stöd för föregångsländer inom djurvälfärd Gemensamma regleringar får inte hindra enskilda länder från att ta ytterligare steg för en skärpt och säkrad djurvälfärd, utan bör tydligt formuleras som minimikrav. Idag är det möjligt för medlemsstater att ha skarpare krav, men inte utan att deras producenter får svårare att konkurrera med andra EU-länders. Sverigedemokraterna menar att konkurrensfördelar på djurens bekostnad måste motarbetas. Bristande djurvälfärd, såväl som behov av att hindra eller begränsa spridning av sjukdomar, bör exempelvis kunna motivera begränsningar av viss EU-import. Vi vill också verka för att konkurrensnackdelar till följd av nationell lagstiftning som ställer högre djurvälfärdskrav ska kunna kompenseras, exempelvis med riktade stöd, och att större hänsyn till mervärden såsom etisk djurhållning vid upphandlingar möjliggörs, utan att detta ses som överträdelser mot den inre marknadens krav på konkurrensneutralitet. • Europeisk djurskyddsmärkning Oavsett vilka regler om ökat djurskydd som kan drivas igenom i EU bör det finnas en tydlig märkning kring vilken standard djurhållningen haft när kött säljs i butik. Sverigedemokraterna är övertygade om att en majoritet av konsumenterna värnar djurens välmående i tillräcklig utsträckning för att välja svenskt, etiskt producerat kött, framför det som produceras under bristfälliga förhållanden i Öst-, och Centraleuropa. • Enkla regler för utvidgad ursprungsmärkning Konsumenternas möjlighet att använda sin konsumentmakt ökar med mer tillgänglig information om ursprung och produktionsvillkor. Sverigedemokraterna ser positivt på initiativ i sådan riktning, samtidigt som pålagorna för restauranger och näringsidkare inte får bli för omfattande. När det kommer till religiöst och rituellt slaktat kött som kan ifrågasättas ur djurrättsperspektiv, bör dock konsumenten alltid ha rätt till tydlig märkning. • Globalisera EU:s utsläppshandelssystem EU:s utsläppshandelssystem är det mest effektiva verktyget inom EU för att minska utsläppen av växthusgaser och för att fasa ut fossil energi på ett kostnadseffektivt sätt. Sverige bör inom EU verka för att fler länder, utanför EU, med liknande styrmedel ingår i samma utsläppshandelssystem som EU-länderna. • Miljövänlig avfallshantering På den inre marknaden i EU flödar produkter fritt över landsgränserna. Detta skapar behov av gemensamma standarder för förpackningar med syfte att öka andelen använda förpackningar som kan återvinnas. Samtidigt som Sverige har välfungerande system för avfallshantering, och ett återvinningsarbete som ligger i framkant i världen, ser det betydligt värre ut i andra delar av Europa. Ännu värre ser det ut i Asien och Afrika där plastskräp idag blivit ett akut problem inte minst i hav och vattendrag. Över 90 procent av världens plastskräp härstammar idag från några få floder i framförallt Asien. EU bör välja att arbeta mer intensivt med att lösa problemen där de finns, framför att vidta symbolpolitiska åtgärder mot vissa plastprodukter i EU. Det är centralt att en noggrann konsekvensanalys görs innan enskilda produktgrupper förbjuds då resultatet annars kan bli att ersättningsprodukterna gör mer skada för miljön. Sverigedemokraterna ser också positivt på effektivare pantsystem som berör fler produkter än i nuläget. • Fasa ut palmolja Så kallad avskogning, det vill säga skövling av skog, är ett omfattande problem i delar av världen idag. Palmoljan är den produkt som har mest negativa konsekvenser vad gäller djurliv, biologisk mångfald och utsläpp av växthusgaser. Initiativ bör tas på EU-nivå för att fasa ut palmoljan från den europeiska marknaden samtidigt som tillsättandet av palmoljebaserade produkter i biodrivmedel omedelbart bör förbjudas. • Ingen europeisk koldioxidskatt Eftersom vi ser utsläppshandelssystemet som det mest effektiva, och för näringslivet bäst utvecklande, sättet att få ner utsläppen säger vi nej till en koldioxidskatt på EU-nivå. En koldioxidskatt riskerar dessutom att bli ett sätt för EU att ha direkt beskattningsrätt vilket kommer leda till en växande union och svällande byråkrati. • Svensk energimodell istället för energiunionen Genom energiunionen föreslås alla medlemsstater bygga samman sin infrastruktur och anpassa sig efter gemensamma normer. Sverigedemokraterna anser att sådan anpassning bör ske på mellanstatlig grund där det finns vinster att göra. Så som förslaget är utformat riskerar det att kraftigt öka kostnaderna, utan några konkreta vinster för Sverige. Detta riskerar att öka energikostnaderna för svenska hushåll. Det är givetvis positivt om medlemsstater på olika sätt vill integrera sina respektive system, men det bör ske mellanstatligt och frivilligt. • Värna svensk sjöfart - Likvärdiga miljöregler för sjöfarten i Europa Sverigedemokraterna är positiva till att minska utsläppen på Östersjön samt till hårdare kontroller av att regelverk efterlevs. Däremot bör miljöregler omfatta hela EU-området i syfte att upprätthålla konkurrensneutralitet, till exempel genom en geografisk utvidgning av svaveldirektivet. Det är inte rimligt att hårdare regler ska gälla Östersjön jämfört med andra delar av Europa och vi ser positivt på de steg som tagits i denna riktning. Sverigedemokraterna ser även positivt på att det från och med 2021 blir förbjudet med tanktömning av så kallat gråvatten i Östersjön. För att inte konkurrensnackdelar ska uppstå för vatten som länderna i närheten valt att skydda med särskild omsorg, vill Sverigedemokraterna miljökraven ska vara lika hårda i hela unionen. Arbetsmarknad och välfärd Den svenska modellen hotas av en överstatlig europeisk programförklaring - den sociala pelaren. Denna består av 20 punkter som vi delvis kan ställa upp på i sak men som vi absolut inte anser att EU ska makt eller befogenhet över. Dessutom skulle den sociala pelaren för svenska mått vid en implementering på EU-nivå snarare leda till en försämring än en förbättring med tanke på hur långt fram Sverige redan ligger. Makten över pensioner, föräldraledighet och lönebildning är på väg att flyttas till Bryssel. Det vill Sverigedemokraterna sätta stopp för. Makten över villkoren på svensk arbetsmarknad ska ligga i Sverige, hos arbetsmarknadens parter. En fråga som länge varit aktuell är den om utstationerad arbetskraft, det vill säga när arbetstagare med hemvist i EU utför arbete i annat EU-land än sitt hemland. Även om Sverigedemokraterna inte motsätter sig utstationerad arbetskraft i sig måste dessa arbetstagare omfattas av samma villkor och regler som svenska arbetstagare, inte minst för att undvika lönedumpning och skev konkurrens på arbetsmarknaden. Sverigedemokraterna vill bevara den framgångsrika svenska modellen där fackförbund och arbetsgivare tillsammans kommer överens om arbetsmarknadens villkor. Vi vänder oss kraftig emot den EU-lagstiftning som EU-kommissionen förespråkar. Sverigedemokraterna vill istället att makten ska ligga så nära den enskilda människan som möjligt och vi vill i alla lägen bevara det nationella självbestämmandet. • Bevara den svenska modellen Sverigedemokraterna vill bevara arbetsmarknadens parters rätt att förhandla villkoren på den svenska arbetsmarknaden. Utländska aktörer ska inte kunna kringgå regelverket när de konkurrerar på den svenska marknaden. Genom EU-initiativ på arbetsrättens område hotas det nationella självbestämmandet och därigenom den svenska modellen, som tjänat de svenska löntagarna väl. Sverigedemokraterna vill bevara det nationella självbestämmandet på arbetsmarknadens område. Avtal mellan arbetsmarknadens parter är själva grunden till den svenska modellen och att detta skall regleras på något annat sätt än mellan parterna är för oss otänkbart. • Våra arbetstagare ska skyddas - arbetsmiljölagstiftning på nationell nivå Arbetsmiljön, både den fysiska och den psykosociala, är extremt viktig och här har vi ett långt gånget arbete i Sverige. Regleringar på unionsnivå skulle ur svensk synvinkel sannolikt försämra snarare än förbättra. • Arbetsmarknadens parter ska fortsätta få bestämma över lönebildningen Sverige har idag inte lagstadgade minimilöner eftersom löner regleras mellan arbetsmarknadens parter. Detta är själva essensen av den svenska modellen och något vi skall vara stolta över och värna om. Att ge EU lagstiftningsmakten kring detta vore detsamma som att avskaffa detta system. • Svenska villkor för utstationerad arbetskraft Utstationeringsreglerna innebär att företag kan utstationera arbetskraft till andra medlemsländer tillfälligt. I grunden är detta inte dåligt, utan tvärtom en nödvändighet för företagens konkurrenskraft, regelverket missbrukas dock kraftigt. Sverigedemokraterna vill att tiden som företag kan använda den utstationerade arbetskraften begränsas kraftigt samt att krav ska ställas på att även utstationerad arbetskraft omfattas av svenska villkor. Kraftiga sanktioner för den som bryter mot reglerna bör införas, alternativt bör möjligheter för medlemsstaterna att själva införa detta skapas. • Högkvalificerad arbetskraftsinvandring Sverigedemokraterna är positiva till högkvalificerad arbetskraftsinvandring både inom unionen samt från tredje land. Vi vill dock att detta administreras, och beslutas om, på nationell nivå. • Nej till kvotering av föräldraförsäkringen Under våren 2019 väntas krav införas om att kvotera föräldraförsäkringssystem i hela EU. Även om miniminivån just nu kommer att bli 2 månader av föräldrapenningen som inte kan överlåtas till den andra föräldern, och att detta därför inte ändrar den svenska lagen, ger detta EU ytterligare makt över familjens frihet. Sverigedemokraterna säger naturligtvis nej till detta. Vår invändning är att det givetvis ska vara upp till föräldrarna själva att besluta om hur de vill disponera sina föräldradagar sinsemellan, dessutom bör inte denna fråga hanteras på EU-nivå överhuvudtaget. • Nej till den gemensamma sociala pelaren Att EU-regler för arbetsmarknaden ersätter den svenska modellen är en konkret effekt av den så kallade sociala pelaren. Arbetsrättslig lagstiftning bör uteslutande vara en nationell befogenhet och förslaget att införliva den sociala pelaren i lagstiftning är ett hot mot den svenska partsmodellen. Avtal mellan arbetsmarknadens parter är själva grunden till den svenska modellen och att detta skall regleras på något annat sätt än mellan parter i Sverige är för oss otänkbart. Dessutom skulle kostnaderna bli skyhöga. Med det inte sagt att principerna i sig är dåliga, bara att olika länder kan välja lite olika vägar, där vissa har större inslag av regelrätt lagstiftning medan andra - exempelvis Sverige - överlåter ett större ansvar till arbetsmarknadens parter. Kostnader för arbetsmarknadspolitiska åtgärder ska bekostas av nationella budgetar och beslutas av nationella parlament. I detta kapitel finns flera områden som Sverige bör ha ensamrätt över att besluta om men som nu hotas av den sociala pelaren. • Barnomsorgen ska inte regleras via den sociala pelaren Barnomsorgen, och hur den fungerar, skall regleras i Sverige då vi redan har ett väl utbyggt system kring detta på kommunal nivå. Socialt skydd garanteras i Sverige på olika nivåer, bland annat genom a-kassesystemet och i slutänden försörjningsstöd. Detta system är, om ej helt klanderfritt, relativt välfungerande och något som vi skall utveckla på nationell grund. • Stoppa ett gemensamt pensionssystem i EU Pensionsfrågor skall regleras genom de regler som finns kring exempelvis tjänstepension och inkomstpension. Nu tas dock första stegen för harmonisering av pensionsreglerna vilket öppnar för en försämring av de svenska pensionerna. Den pension våra medborgare har arbetat ihop ska inte kompromissas eller harmoniseras med pensionen för andra länders medborgare. Vi säger därför nej till alla steg mot ett försök att inför pensionslagstiftning på EU-nivå. • Ingen EU-gemensam arbetsförmedling En arbetsmyndighet på EU-nivå kommer skapa merarbete, kraftigt ökade kostnader och dessutom ge oklara resultat. För Sveriges del finns inget behov av en sådan myndighet. På sikt skulle en sådan myndighet kraftigt påverka den svenska modellen då överstatlighet på området leder till att parternas handlingsutrymme inskränks. Sverigedemokraterna är ett av få svenska partier som alltjämt står bakom det svenska systemet där parterna bär det huvudsakliga ansvaret för kontroll och efterlevnad av villkoren på arbetsmarknaden. • Forskningssamarbete där det behövs Samarbeten och utbyten kring utbildning och forskning är i grunden positivt och bör uppmuntras så länge det är resultatbringande och kostnadseffektivt. Inte minst kan vinster göras genom ökad samordning där det finns ömsesidiga intressen, exempelvis kring miljöforskning och kärnenergiforskning. Forskningsprojekt inom EU ska dock endast genomföras då det återfinns ett mervärde i att det görs på unionsnivå istället för på nationell nivå. • Utbildning över gränserna Sverigedemokraterna ser positivt på möjligheten att studera i andra EU-länder. Sådana satsningar och samarbeten måste dock föregås av ordentliga kostnadsanalyser så att pengarna investeras klokt och återhållsamt. Utrikespolitik Eftersom EU:s utrikespolitik bygger på konsensusbeslut står Sverigedemokraterna bakom samarbetets form. När det finns skäl att rikta sanktioner mot länder utanför EU, finns ett stort värde i att sådana aktioner samordnas. Unionens samlade röst innebär potentiellt också en ökad diplomatisk tyngd även om resultaten inom de internationella relationerna varit otillräckliga. Sverigedemokraterna vill däremot avskaffa den höga representanten som instiftades genom Lissabonfördraget, unionen bör i stället representeras utåt av utrikesministern i unionens ordförandeland. Utrikestjänstens funktion bör också ersättas av utrikesdepartementen i de större medlemsstaterna. Sverigedemokraterna vill också slopa unionens representant i FN och avskaffa regeln som tvingar medlemsstaterna att ha en gemensam position i den församlingen. Kommissionen har nyligen föreslagit en möjlighet för majoritetsbeslut i utrikesfrågor för att kunna “köra över” medlemsstater. Det här är en farlig väg, särskilt med tanke på den tilltänkta utvidgningen mot Balkan. En röst på Sverigedemokraterna är därför en röst på kontinuitet, försiktighet och ett bevarande av nuvarande arbetsordning. • Norden – en stark röst i EU Våra nordiska länder bildar en familj med nära relationer och gemensamma värderingar. Norden vilar på djupa historiska rötter och många gemensamma kulturmarkörer. Vi är viktiga handelspartners till varandra och delar arbetsmarknad, samhällssystem och språkförståelse. Genom vår geografiska närhet och sociala tillit har det nordiska samarbetet i många avseenden kommit långt, men kan nå mycket längre. Det nordiska samarbetet har goda förutsättningar att koordineras ytterligare. Vi menar att samarbetet kan fördjupas på flera plan och att Norden kan utgöra en tydligare sammanhållen och gemensam röst inom EU. Vår vision är ett närmare samarbete inom såväl kultur, utbildning och forskning, som inom handel, arbetsmarknad och förebyggandet av inre nordiska gränshinder. Gemensamma frågor som blir allt viktigare är också försvar- och säkerhetsfrågor samt den nordiska modellen, vilken utmanas av andra synsätt på arbetsrätt och arbetstagarens villkor. • Krafttag mot Ryssland Sverigedemokraterna ser mycket oroväckande på den auktoritära, icke-demokratiska och aggressiva regimen i Ryssland, där de tydligaste exemplen utgörs av en flagrant avsaknad av respekt för andra staters territoriella integritet med regelrätta invasioner av delar av Georgien och Ukraina. Givet detta bör befintliga ekonomiska sanktioner, liksom riktade sanktioner mot delar av statsledningen, kvarstå och möjligen skärpas. Sverigedemokraterna ser också ett behov av en plan för att åtgärda det strategiska hot som uppstår om medlemsstater är alltför beroende av rysk energi. • Nej till gemensam EU-arme Kommissionen föreslår en europeisk försvarsfond, bland annat för en utökning av dagens 17 gemensamma försvarsinitiativ. Dessa godkändes i december 2017 av Europeiska rådet under det så kallade Permanent Strukturerade Samarbetet (PESCO). Sverige samverkar idag med de nordiska länderna inom ramen för försvarssamarbetet NORDEFCO och med NATO inom ramen för Partnerskap för fred (PFF). PESCO tillför inte något som Sverige inte redan kan genomföra i andra samarbetsformer och har också som målsättning att bygga upp en europeisk arme, vilket ser som mycket riskabelt. Vi vill motverka ambitionerna om att göra försvaret till en EU-fråga. • Återhållsam EU-utvidgning Den östliga expansionen av EU har fått både positiva och negativa konsekvenser. Samtidigt som de nya medlemsstaterna har fått stöd i utvecklingen av statsförvaltning och infrastruktur, har utvidgningen också inneburit stora kostnader, problem med låglönekonkurrens, gränsöverskridande organiserad brottslighet, korruption samt smuggling av vapen, handgranater och narkotika. Unionen är idag inte kapabel att ta in fler medlemmar som ekonomiskt riskerar att förvärra dessa problem ytterligare, eller vars förmåga att upprätthålla sina gränser kan ifrågasättas. För att stärka utvecklingen för länder i EU:s närhet bör EU verka för förbättrat utbyte av handel. Inget så kallat anslutningsbistånd ska utgå till kandidatländer. • EU:s bistånd och anslutningsstöd En stor del av EU:s biståndsbudget går idag till så kallad anslutningsstöd, vilket innebär att unionen hjälper kandidatländer att uppfylla kriterierna så att de snabbare ska kunna bli fullvärdiga medlemmar i EU. Sverigedemokraterna ser detta som olämpligt. Bistånd bör förbehållas fattiga och utsatta människor i utvecklingsländer, inte länder som Turkiet, som har en bättre ekonomisk ställning än somliga EU-länder. Anslutningsstödet undergräver också syftet med Köpenhamnskriterierna eftersom ett land som uppnår dessa med hjälp av stöd från EU sannolikt kommer behöva stöd för att klara unionens minimikrav även efter EU-anslutning. • Avbryt Turkiets medlemskapsprocess Turkiet har idag status som kandidatland för medlemskap i EU. Samtidigt har den politiska utvecklingen i landet under de senaste åren gått i en mer och mer auktoritär islamistisk riktning, där demokratiska grundpelare monterats ner och mänskliga rättigheter inte respekteras. Sverigedemokraterna vill därför frånta Turkiet status som kandidatland och därmed avbryta medlemskapsprocessen för landet. • Migrationsavtalet med Turkiet Migrationsavtalet med Turkiet innebär i korthet att Turkiet hindrar migranter från att ta sig till EU i utbyte mot löften om runt 60 miljarder kronor i stöd och att visumkravet för turkiska medborgare slopas i framtiden. Avtalet är ett exempel på hur intressen inom EU motarbetar varandra. Å ena sidan skapar EU:s tvingande asyllagstiftning mycket starka incitament för att resa irreguljärt till EU, å andra sidan betalar EU en auktoritär och instabil granne för att se till att migranter inte tar sig hit. Resultatet blir ett ofantligt slöseri med människoliv, skattepengar och politisk trovärdighet. Avtalet bör därför sägas upp och migrationsfrågan bör i stället hanteras genom ett kvotflyktingsystem på frivillig basis. • Aktivt ställningstagande för Israel Så länge EU fortsatt driver en gemensam utrikespolitik vill Sverigedemokraterna tydliggöra att demokratier som vilar på rättsstatliga principer aldrig kan jämställas med diktaturer och teokratier. Sverigedemokraterna anser därför att EU har en skyldighet att stå upp för Mellanösterns enda demokrati, Israel, till exempel genom att erkänna den judiska statens rätt till nationell integritet och säkerhet. Detta kan till exempel ske genom EU:s deltagande inom olika FN-organ så länge EU är representerade gemensamt där. • Utökat stöd till förföljda kristna Kristna är idag den folkgrupp som i högst utsträckning utsätts för förtryck och förföljelse i utsatta delar av världen. Därför vill vi att EU:s fortsatta eventuella biståndspolitik i stor utsträckning fokuseras till förföljda kristna minoriteter runt om i världen. I den existerande utrikespolitiken i stort bör EU ta en aktiv roll i att utreda och erkänna de folkmord som ägt rum och fortfarande tystas ner av vissa. Trafik och infrastruktur Sverigedemokraterna är medvetna om att infrastrukturen i Sverige är eftersatt varför vi ser vikten av att varje krona som investeras på området kommer till nytta. Givet det, samt att vi inte tycker att det är Sveriges ansvar att rusta upp infrastrukturen i andra medlemsstater inom EU, vänder vi oss emot de projekt som sker på området inom unionen. Med vår politik skulle svenska skattebetalare kunna förvänta sig att deras pengar går till svenska vägar och räls, inte gigantiska fonder som rustar upp vägar i Östeuropa. Vilket tyvärr är fallet idag. I och med EU-inträdet har svenska åkeriföretagen blivit utsatta för en ny konkurrenssituation från utländska aktörer. Konkurrensen snedvrids eftersom de som konkurrerar med svenska åkerier inte följer gällande lagar och regler. Detta är en fråga som måste lösas på EU-nivå och vi kommer att fortsätta det arbete som redan har gjorts under nuvarande mandatperiod för att säkerställa att svenska villkor gäller. Sverigedemokraternas EU-parlamentariker Peter Lundgren har redan rönt stora framgångar här och fått ansvar och insikt över viktiga lagförslag som förhandlas just nu. • Stopp för utbyggnaden av transeuropeisk infrastruktur Utbyggnaden av den Europeiska infrastrukturen sker delvis via gemensamma EU-medel. Sverigedemokraterna motsätter sig den gemensamma finansieringen då vi anser att Sverige är missgynnat i fördelningen av dessa EU-projektmedel, samt att prioriteringen av dessa projekt inte leder till reell tillväxt. • Lös cabotagefrågan en gång för alla Svenska åkerier hotas ständigt av att utländska aktörer med sämre villkor kör på svenska vägar. Likt all utstationering ska arbetstagare som verkar i ett land ha likvärdiga villkor med de inhemska arbetarna. Den tillåtna tiden för utländska chaufförer att verka i Sverige måste kortas så att reglerna inte missbrukas. • Förbättrad utbildning av yrkesförare För att höja standarden på yrkesförare inom EU driver Sverigedemokraterna förslaget om att anpassa körkortsutbildningar till svenska förhållanden samt att utländska yrkesförare ska utbildas i att framföra fordon i extrema väderförhållanden som kan uppstå i företrädesvis nordiska länder. • Gemensamt EU-register för yrkesförare Svensk polis och svenska tjänstemän har ytterst begränsade möjligheter att kontrollera äktheten på handlingar gällande bland annat yrkeskompetensbevis och förarkort. Ett steg för att komma tillrätta med detta vore att upprätta en gemensam databas inom EU, där polis och tjänstemän snabbt och enkelt kan kontrollera fordon och förare direkt på plats. • Korrekta förartillstånd Det är av största vikt att EU har en fungerande kontrollmekanism för att säkerställa att förartillstånd för tredjelandsmedborgare utfärdas i enlighet med gällande lagstiftning. Dessa tillstånd är en av orsakerna till den sociala dumpning vi ser idag där personer från länder utanför EU utnyttjas med för låga löner och villkor som snedvrider konkurrensen. • Svenska mått- och viktregler ska gälla I ett land med Sveriges geografiska utformning är det av största vikt att vi fortsatt kan behålla våra undantag från EU:s regler på området. Våra större, tyngre och längre lastbilar bidrar också till mindre miljöpåverkan. EU måste säkerställa att YKB-utbildningen följer utbildningsreglerna för att garantera att fusk, något som avslöjats vid upprepade tillfällen, exempelvis genom att kursledaren läst upp svaren för eleverna under pågående examinering, förhindras. • Fler miljöinsatser och motverka tomkörning I EU ser vi nu att tomkörningsgraden - hur ofta man kör utan någon last - återigen ökar. Detta är kopplat till en bristfällig lagstiftning vars syfte var att förhindra just detta. Denna lagstiftning lade istället grunden för den sociala dumpning vi ser idag där kostnaderna är för låga, till exempel lön till föraren, att det inte avskräcker åkerierna att förflytta bilen olastad. Den sociala dumpningen innebär också att utrangerade och exporterade svenska fordon med låg miljöklass ofta återkommer på våra svenska vägar under annan nationalitet. Sverigedemokraterna Trygghet & Tradition