"Mindre EU, mer Sverige!" - Sverigedemokraternas valmanifest i EU-valet + EU-valplattform

MINDRE EU MER SVERIGE! - SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET De framsteg som gjorts under de självständiga, europeiska nationalstaternas tusenåriga historia är fantastiska och saknar motstycke i världen. De fria, europeiska nationalstaterna baserade på en djupt förankrad samhörighet och gemensam identitet med historiska rötter, har utgjort en unik och stabil grogrund där företeelser som demokrati, jämlikhet, vetenskap och allmän välfärd har kunnat växa sig starka. Inga överstatliga unionsbyggen har kunnat uppvisa tillnärmelsevis lika goda resultat. Trots detta finns det i dag starka krafter både inom Sverige och i den övriga Europeiska unionen, som mycket målmedvetet arbetar för att avskaffa nationalstaterna, de nationella gemenskaperna och de europeiska folkens självbestämmande. Det övergripande målet med Sverigedemokraternas Europapolitik är att sätta stopp för denna farliga och destruktiva utveckling och i stället främja en återgång till ett folkligt förankrat, mellanstatligt europeiskt samarbete, byggt på demokrati, frivillighet, ömsesidig respekt och samförstånd. Vi inser det stora värdet av handel och nära samarbete med våra europeiska vänner och grannar, samt vikten av att finna välfungerande, gemensamma lösningar på gränsöverskridande problem såsom miljöförstöring och organiserad brottslighet. Det EU vi ser i dag är dock något helt annat än det samarbete vi eftersträvar och också något helt annat än det EU som Sverige blev medlem i 1995. En majoritet av besluten på kommunal nivå påverkas i dag av EU-direktiv och andra länders politiker har i många frågor större makt över det svenska folkets vardag än de svenska riksdagsledamöterna. Makt har flyttats från de folkvalda svenska parlamentariska församlingarna till EU-institutioner som saknar såväl legitimitet som demokratisk insyn. I valet till Europaparlamentet den 25 maj står konflikten mellan en fortsatt federalistisk utveckling och en utveckling mot ett mer mellanstatligt samarbete. Detta val handlar inte om höger eller vänster, utan om vi vill fortsätta utvecklingen mot ett Europas förenta stater eller återföra makten till Sverige. I Europaparlamentet är Moderaternas och Socialdemokraternas partigrupper överens om nästan alla stora frågor som rör maktfördelningen mellan unionen och de nationella parlamenten. Trots utfästelser om motsatsen röstar de övriga partierna i riksdagen, inklusive Vänsterpartiet och Miljöpartiet, nästan varje månad igenom förslag som innebär ytterligare maktöverföring till Bryssel. Sverigedemokraterna är en garant för att vi på riktigt får EU-kritiska företrädare i Bryssel som uteslutande ser till Sveriges och det svenska folkets bästa. Sverigedemokraterna är det enda trovärdiga EU-kritiska partiet i detta val. - VI KRÄVER FOLKOMRÖSTNING OM ÅTERGÅNG TILL NATIONELLT SJÄLVBESTÄMMANDE! Dagens europeiska samarbete har i allt högre utsträckning fått en överstatlig karaktär och är långt från det frihets- och fredsprojekt det marknadsförde sig som tidigare. 2009 anslöt den borgerliga regeringen, med stöd av Socialdemokraterna, Sverige till Lissabonfördraget. Trots att detta avtal innebar en monumental maktöverföring till unionen, där Sverige sade upp sitt självbestämmande på 68 olika områden - bland annat gällande möjligheten att föra en självständig utrikespolitik - så tillfrågades aldrig det svenska folket. Detta historiska felsteg och demokratiska underskott måste åtgärdas. Sverigedemokraterna vill omförhandla EU-medlemskapet följt av en folkomröstning där det svenska folket får säga sin mening kring huruvida Sverige skall återgå till nationellt självbestämmande eller kvarstå som medlem i den överstatliga unionen. - VI KRÄVER MINDRE PENGAR TILL EU OCH MER TILL SVENSK VÄLFÄRD! När Sverige gick med i EU 1995 låg medlemsavgiften på 10,9 miljarder kronor. I år är avgiften hela 37 miljarder, en ökning med drygt 26 miljarder på 19 år. Som jämförelse kan nämnas att statens utgifter för garantipensioner till fattigpensionärer låg på endast 17 miljarder år 2012. Sedan inträdet 1995 har Sverige totalt betalat cirka 433 miljarder kronor till EU-systemet. Merparten av EU-avgiften får vi aldrig se igen. Gällande den mindre andel som på olika sätt går tillbaka till Sverige styr EU över användningen, många gånger på ett mycket ineffektivt sätt. EU-avgiften kan till stora delar liknas vid en form av bistånd till relativt välmående industrinationer och stöd till en ineffektiv europeisk jordbrukssektor. Sverigedemokraternas uppfattning är att dessa pengar hade behövts bättre och gjort större nytta inom den svenska välfärden. Vi kräver en kraftig minskning av EU:s budget i allmänhet och av den svenska EU-avgiften i synnerhet. - VI KRÄVER INTENSIFIERADE INSATSER MOT KORRUPTIONEN INOM EU-SYSTEMET! Enligt den europeiska revisionsrätten utbetalas 5 procent av EU:s budget, eller 59 miljarder svenska kronor, på ett felaktigt sätt. Unionen har vid upprepade tillfällen fått svidande kritik från internationella organisationer såsom Transperency International för sitt bristande arbete mot korruption. Bland annat så har EU-parlamentet självt vägrat att låta sig granskas. Insynen i beslutsprocessen är fortfarande starkt begränsad, allt för många möten hålls bakom stängda dörrar, skyddet för anställda som slår larm om oegentligheter är fortfarande svagt och kontrollen över de tiotusentals lobbyisternas verksamhet och inflytande inom EU-systemet är obefintlig. Vi kräver stärkt offentlighetsprincip och meddelarskydd samt hårdare straff för korruption. - VI KRÄVER STÄRKT GRÄNSSKYDD OCH STOPP FÖR MISSBRUKET AV DEN FRIA RÖRLIGHETEN OCH MASSTIGGERIET! Grundtanken med slopade gränskontroller och den fria rörligheten inom EU var att det skulle bli enklare att arbeta, studera och turista i de europeiska länderna. I praktiken har dock det närmast avskaffade gränsskyddet och den totalt fria rörligheten befrämjat gränsöverskridande brottslighet, vapen- och narkotikasmuggling, terrorism, människohandel och organiserat tiggeri. För att kunna bevara de positiva aspekterna av en ökad rörlighet, men samtidigt skapa ett skydd mot de negativa följderna, är det uppenbart att gränskontrollerna måste stärkas och möjligheter att i särskilda fall kunna göra inskränkningar av den helt fria rörligheten måste möjliggöras. Det europeiska masstiggeriet är numera ett fenomen som återfinns i de flesta europeiska städer. I Sverige har det organiserade tiggeriet från EU-migranter snabbt blivit en del av gatubilden i nästan alla större städer och även många mindre. Sverige har i första hand ett ansvar för den egna befolkningens välfärd och kan omöjligen ta ansvar också för stora grupper av resurssvaga individer från andra EU-länder. Sverigedemokraterna vill begränsa den tid som EU-medborgare helt fritt kan vistas i Sverige utan att uppge sitt syfte med vistelsen eller påvisa hur man försörjer sig i landet. Vi kräver också stärkta gränskontroller och möjligheten att kunna införa visumtvång för medborgare från länder som inte tar ansvar för sin befolkning och länder där medborgare i särskilt hög grad missbrukar grundtanken med den fria rörligheten. - VI KRÄVER SLUT PÅ LÖNEDUMPNING OCH GARANTERAT SKYDD FÖR DEN SVENSKA ARBETSMARKNADSMODELLEN! Den svenska modellen med starkt lagstadgat skydd mot utnyttjande av löntagarna och arbetsmarknadens parter utan avgörande statlig inblandning, har förhandlat fram kollektivavtal och bidragit till en förhållandevis trygg och harmonisk utveckling. Den har också medfört ett fokus på att det finns intressen som förenar arbetsgivare och arbetstagare i form av till exempel stabilitet och tillväxt. Inför folkomröstningen om EU-medlemskapet gjorde Ja-sidan upprepade utfästelser om att arbetsmarknadspolitiken skulle förbli under strikt nationell kontroll. Så har det dock inte blivit. EU har i dag ett betydande inflytande över villkoren på den svenska arbetsmarknaden och regelverket har bidragit till lönedumpning och försämrade arbetsvillkor. Kommissionen arbetar också ständigt för att försöka föra in nya områden under överstatlig kontroll. Vi kräver ett stopp för all överstatlig kontroll över den svenska arbetsmarknaden och en juridiskt bindande garanti till skydd för den svenska modellen. MINDRE EU MER SVERIGE! SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET EU-VALPLATTFORM INLEDNING Att all offentlig makt i Sverige ska utgå från folket är den mest centrala av Sverigedemokraternas principer. Den moderna demokratin har vuxit fram i intim symbios med nationalstaten. Demokrati betyder folkstyre och Sverigedemokraternas uppfattning är att man inte helt kan förbigå ordet ”folk” i begreppet folkstyre och att folkstyret i längden riskerar att bli mycket problematiskt att upprätthålla i en stat som bebos av flera folk, där det inte råder konsensus kring vilka som ska räknas till folket och där det kanske inte ens förekommer en gemensam arena för debatt eftersom invånarna i staten inte talar samma språk. Vi ser således förekomsten av en gemensam nationell och kulturell identitet bland befolkningen i staten som en av de mest grundläggande hörnstenarna i en stark och väl fungerande demokrati. Sverigedemokraterna vill arbeta för att Sverige ska handla, samarbeta och upprätthålla goda relationer med alla demokratiska och fredliga nationer och stater i världen. Samarbete är en förutsättning för stabilitet och fred i världen. När problem blir globala måste också bekämpandet av dem ges en global plattform. Särskilt viktigt är detta då det är fråga om miljöhot, väpnade konflikter eller internationellt organiserad brottslighet. Internationellt samarbete är också viktigt för bevarandet av den kulturella mångfalden i världen. Vi betraktar oss i fallande ordning som en del av en nordisk, europeisk, västerländsk och global gemenskap. I linje med detta vill vi särskilt arbeta för att stärka den nordiska identiteten och bredda och fördjupa det nordiska samarbetet. När stater samarbetar kan det, förenklat uttryckt, ske på två grundläggande nivåer: mellanstatligt och överstatligt. Samarbete mellan stater innebär vanligtvis ingen kränkning av den för oss så viktiga suveränitetsprincipen. Tvärtom är sådant samarbete en förutsättning för fred och stabilitet i världen. Sverigedemokraterna anser dock att mellanstatligt samarbete, det vill säga samarbete mellan suveräna nationalstater, är fullt tillräckligt. Vi ser med stark skepsis på det europeiska samarbetet som i ökande utsträckning tar sig uttryck i överstatliga former, det vill säga då det bildas en politisk union, vars konstitution står över medlemsstaternas. Det är då inte längre de enskilda folken som ytterst bestämmer över politiken i det egna landet, utan det internationella organet, där ländernas olikheter ofta leder till obalanserade maktförhållanden. Grundtanken bakom vårt hävdande av suveränitetsprincipen är att varje folk bäst känner sina egna intressen och därför också bäst kan värna om dessa. Historien har visat att överstatliga organ sällan består i längden, och att de snarare splittrar än knyter medlemsländerna närmare varandra. 1. DEMOKRATI OCH SJÄLVSTÄNDIGHET KONTRA DEN EUROPEISKA UNIONEN SVERIGEDEMOKRATERNA VILL: omförhandla EU-medlemskapet följt av en folkomröstning. tillsätta en demokratikommission för att utvärdera effekterna av det minskande folkliga inflytandet. verka för att EU skrivs ut ur grundlagen. 1. OMFÖRHANDLA EU-MEDLEMSKAPET Dagens europeiska samarbete har i allt högre utsträckning fått en överstatlig karaktär och är långt från det frihetsprojekt det marknadsförde sig som tidigare. Från att ha utgett sig för att vara ett frivilligt samarbete för att säkerställa fri handel och ökad rörlighet ser vi idag en enorm byråkrati med tiotusentals anställda under EU-kommissionen och ett ständigt inflöde av nya regleringar och fördrag där Bryssel ges bestämmanderätt över utrikespolitiken, kriminalpolitiken, och nu också migrationspolitiken för att nämna några exempel. Sverigedemokraterna vill omförhandla EU-medlemskapet följt av en folkomröstning för att säkerställa att det är Sveriges folkvalda som har sista ordet rörande beslut som påverkar det svenska folket. 2. TILLSÄTT EN DEMOKRATIKOMMISSION Under det senaste decenniet har olika fördrag röstats igenom som kraftigt begränsar det folkliga inflytande som kännetecknar en demokrati. Exakt hur detta har påverkat den svenska beslutanderätten är det ingen som i dagsläget vet. I kommuner kan mer än hälften av alla förslag som röstas igenom vara en konsekvens av beslut i Bryssel, i Riksdagen lite mindre än hälften. Till dess att svenska folket får säga sitt i en ny folkomröstning bör en demokratikommission tillsättas som utvärderar effekterna på den svenska demokratin av det minskade folkliga inflytandet. 3. EU UT UR GRUNDLAGEN I slutet på 2010 röstades den andra etappen av den stora svenska grundlagsändringen igenom. Ett av förslagen som låg på bordet var att i den svenska regeringsformen, grundlagfästa EU-medlemskapet. Sverigedemokraterna protesterade då att ett medlemskap i en sådan organisation inte ska eller bör uttryckas i ett avsnitt som berör det svenska statsskicket. Trots protester röstades denna grundlagsändring igenom. Konsekvenserna blir att det måste till en grundlagsändring innan ett eventuellt utträde kan ske, något som direkt går emot principen om folkomröstningsresultatet då det inte krävdes en grundlagsändring för att gå med. Om nu medlemskapet har ändrats till den grad att det måste grundlagfästas är det rimliga att en folkomröstning hålls. Sverigedemokraterna vill verka för att EU skrivs ut ur grundlagen i väntan på en folkomröstning. 2. TRYGGHET SVERIGEDEMOKRATERNA VILL: återinföra gränskontroller vid landets gränser i mån av behov. utöka det frivilliga mellanstatliga samarbetet. motverka en gemensam EU-militär och fokusera på ett svenskt försvar. motsätta en EU-utvidgning av länder som inte tillhör vår ekonomiska eller kulturella zon. 1. ÅTERINFÖR GRÄNSKONTROLLER Ur ett EU-perspektiv är det främst den organiserade brottsligheten som har kunskap och resurser att bedriva sin brottsliga verksamhet över gränserna. Vår medverkan i det EU där man förbjuds ha uppsikt över sina gränser har medverkat till att den organiserade brottsligheten fått fäste och brottsligheten ökat, vilket Regeringen erkände i propositionen 2011/12:63 ”Ökad säkerhet i domstol”, där de skrev: ”De kriminella nätverken breder ut sig och blir allt fler. Brottsligheten har också blivit mer internationell, bl.a. till följd av Sveriges medlemskap i EU och inträde i Schengensamarbetet.” Samtidigt har tullens resurser minskat och dess rättigheter att kontrollera gränsen urholkats. På en tioårsperiod har tullens personal minskat med 20 % och antalet kontroller rasat med 76 %. Sverigedemokraterna vill se ett Europa där det är lätt att resa, turista och uppleva varandras länder. Dock medför den transnationella brottsligheten att tryggheten i våra olika länder minskar. För att skydda våra medborgare och andra från människohandel, inbrott, droger och hitrest brottslighet vill vi se ett återupprättat gränsskydd. 2. UTÖKAT MELLANSTATLIGT SAMARBETE För att bemöta den transnationella brottsligheten, som oftast är organiserad, behöver Europas länder samarbeta med varandra. Idag finns ett antal sådana organ etablerade, till exempel Europol och Eurojust, som idag ligger inom ramen för EU. Dessa fungerar dock i praktiken i relation till medlemsstaterna som mellanstatliga organ och har i princip inga befogenheter i eller över dessa. Att utveckla dessa två organisationer på mellanstatlig väg ser vi som en viktig del i ett framtida europeiskt samarbete. Det går nämligen alldeles utmärkt att samarbeta inom ramen för dessa organ utan att vara med i EU:s överstatlighet. Till exempel verkar både Norge och USA i dessa organ redan idag. Då Europa även framöver kommer vara en attraktiv plats att smuggla in illegala varor och illegala invandrare ser vi även att ett framtida mellanstatlig samarbete inom ramen för Frontex, EU:s organ för kontroll av de yttre gränserna, är viktigt. Frontex bör därför stärkas i syfte att kontrollera Europas yttre gränser. På så sätt kan vi bättre förhindra illegal verksamhet som kommer utifrån Europa. Som ett led i detta vill vi även se att Eurosur implementeras. Eurosur är ett pan-europeiskt gränsövervakningssystem vars syfte är att förhindra illegal invandring samt motarbeta transnationell brottslighet. Med sådant utökat mellanstatligt samarbete kan man uppnå en effektiv brottsbekämpning och samtidigt behålla Sveriges självbestämmanderätt. 3. UPPRUSTAT SVENSKT FÖRSVAR – INTE ETT EU-FÖRSVAR Varje självständig nation behöver ett existensförsvar, vilket Sverige idag inte har. Vår primära målsättning bör vara att bygga upp ett sådant försvar för att möta framtida hot i vårt närområde, inte ett försvar dimensionerat för insatser på fjärran slagfält med oklara utsikter till framgång i det aktuella landet och till oklart gagn för Sverige. Vi anser att svenska män och kvinnor ska skydda Sverige i första hand och vårt närområde i andra hand, där Sverige självt ska avgöra hur, när och var vi ska agera. Därför förespråkar vi en upprustning av Sveriges försvar och ett nej till en gemensam EU-militär. 4. UTVIDGNING Så länge Sverige är en del av EU påverkas vi också av de medlemsstater som ingår i EU. Dels genom transfereringar till fattigare länder som Sverige betalar genom EU-avgiften, dels genom att vi påverkas av beslut som tas av EU:s medlemsstater och dels genom migration mellan EU:s olika medlemsstater. Av dessa anledningar finns det starka skäl för oss att ha synpunkter på EU:s fortsatta utvidgningsiver, framförallt när det gäller länder som dels är ekonomiska eftersatta men även de länder som kulturellt sett står långt ifrån Sverige. Därför motsätter vi oss till exempel fortsatta förhandlingar med Turkiet som inte uppfyller vare sig de ekonomiska, politiska eller kulturella kriterier vi anser vara ett krav för att bli medlem i EU. Även Albanien med flera länder skulle medföra negativa konsekvenser för Sverige dels i form av ökade utgifter och dels på grund av förväntad invandring från dessa länder. 3. MIGRATION INOM OCH IN TILL DEN EUROPEISKA UNIONEN SVERIGEDEMOKRATERNA VILL: riva upp utstationeringsdirektivet. avskaffa bestämmelserna om den generella arbetskraftsinvandringen. verka för en arbetskraftsinvandring som bygger på behov och specialkompetens. minska den kostsamma anhöriginvandringen. att vistelsetiden utan tillstånd ska vara en månad istället för dagens tre. att den som vistas längre än en månad. ska uppfylla krav på arbete, försörjning och nödvändiga försäkringar. att Sverige ska ha rätt att införa visumtvång mot länder som missbrukar den fria rörligheten. Sverigedemokraterna är på det stora hela positiva till den inre marknaden. Ett exportberoende land som Sverige påverkas positivt av att vara en del av en större marknad som präglas av fri rörlighet av varor, tjänster, kapital och arbetskraft. Det finns dock en del brister som vi vill rätta till vad avser migration inom EU och in till EU. Sammanfattningsvis kan sägas att vi vill öka fokus på kvalificerad arbetskraftsinvandring från tredje land, att det generella arbetskraftsbehovet inom unionen bör kunna tillgodoses inom unionens gränser samt att regelverket för den fria rörligheten inom unionen bör förtydligas. 1. RIV UPP UTSTATIONERINGSDIREKTIVET Utstationeringsdirektivet behandlar företags rätt och möjlighet att utstationera sin personal i andra medlemsländer. I grunden är det positivt att företag kan söka efter arbetskraft inom hela EU, men problemet uppstår dels som ett resultat av att den utstationerade personalen inte följer inhemska avtal och regelverk, dels av att den utstationerade personalen inte betalar skatt i det land där den arbetar. Som ett resultat av detta får vi en undanträngning av inhemsk arbetskraft samtidigt som vi heller inte får se några vinster i form av skatteintäkter. Sverigedemokraterna vill i grunden riva upp utstationeringsdirektivet. Arbetskraft ska kunna röra sig fritt inom EU för att arbeta men ska då leva upp till inhemska avtal samt betala skatt i det land där de arbetar. 2. MINDRE ARBETSKRAFTSINVANDRING – MER SPECIALISTKOMPETENS Det finns inom EU totalt sett inget särskilt behov av generell arbetskraftsinvandring. De luckor som finns på arbetsmarknaden i ett enskilt land kan i princip täckas av arbetskraftsöverskott i andra medlemsländer. I grunden bör därmed ingen generell arbetskraftsinvandring från tredje land förekomma. Däremot bör unionen vara öppen för mottagning av högkvalificerad arbetskraft. Detta tillgodoses allra bäst genom en strikt tillämpning av blåkortsdirektivet. Direktivet gör gällande att en arbetskraftsinvandrare från tredje land kan ansöka om arbets- och uppehållstillstånd i ett medlemsland givet att den sökande kan (i) uppvisa en inkomst som motsvarar 1,5 gånger medianinkomsten i det landet, (ii) visa upp handlingar som styrker relevanta högre yrkeskvalifikationer samt, (iii) visa upp bevis som styrker innehav av sjukförsäkring som täcker alla de risker som normalt täcks för medborgare i medlemslandet. Samtidigt har det enskilda medlemslandet rätt att först pröva situationen på den egna arbetsmarknaden, innan beslut tas. Blåkortet kan återkallas om villkoren inte längre uppfylls, om innehavaren inte har tillräckliga medel för att försörja sig själv och eventuella familjemedlemmar utan att utnyttja det sociala trygghetssystemet, om innehavaren ansöker om socialbidrag eller med hänsyn tagen till rikets säkerhet, allmänna ordning och folkhälsa. 3. REGLERAD ANHÖRIGINVANDRING I grund och botten är det såklart positivt att man kan leva nära sina närmaste familjemedlemmar. Dagens kravlösa och svagt reglerade anhöriginvandring skapar dock en belastning på välfärdssamhällena i EU:s länder bortom alla rimliga gränser. Familjeåterföreningsdirektivet bör tillämpas i en mycket restriktivare tolkning mot idag, där det tydligt framgår att familjeåterförening enbart kan komma ifråga då (i) anknytningspersonen har en gällande sjukförsäkring som täcker alla de risker som medborgare i det landet täcks av och som omfattar såväl anknytningspersonen som dennes familjemedlemmar, (ii) anknytningspersonen har stabila, regelbundna och tillräckliga försörjningsmedel för sig själv samt för dennes familjemedlemmar för att undvika att en anhöriginvandrare behöver nyttja försörjningsstöd samt att, (iii) anknytningspersonen kan uppvisa en bostad som anses normal för en familj av jämförbar storlek. Ovanstående förslag skulle drastiskt minska den idag mycket stora, okontrollerade och kostsamma anhöriginvandringen. 4. FRI RÖRLIGHET INOM EU EU-medborgare kan idag relativt enkelt röra sig inom unionens gränser. Detta är i grunden bra, men med vissa undantag. Den generella rörligheten bör justeras på så vis att EU-medborgare kan vistas i annat medlemsland i upp till en månad istället för nuvarande tre, utan att ansöka om tillstånd därtill. För svenskt vidkommande bör detta inte appliceras på de nordiska länderna, där nuvarande höga grad av rörelsefrihet bör kvarstå. En EU-medborgare som önskar stanna i Sverige längre tid än en månad ska då uppfylla vissa villkor. Han eller hon ska (i) bedriva verksamhet som anställd eller som företagare eller delta i utbildning i landet, (ii) ha stabila, regelbundna och tillräckliga försörjningsmedel samt, (iii) visa upp bevis som styrker innehav av sjukförsäkring som täcker alla de risker som normalt täcks för medborgare i Sverige. Uppfylls inte villkor enligt ovan ska Sverige ha rätt att neka uppehållsrätt. Det bör också förtydligas i Inremarknadsakten att medlemsländer har rätt att införa viseringstvång gentemot andra medlemsländer, om invandringen från det medlemslandet inte kan sägas i tillräckligt hög utsträckning ha uppfyllt kriterierna enligt ovan. Detta skulle för svenskt vidkommande kunna bli relevant för exempelvis medlemsländer som Rumänien, Bulgarien och möjligen även Kroatien. 4. EKONOMI SVERIGEDEMOKRATERNA VILL: avveckla bankunionen. avveckla jordbruksstödet. införa ett svenskt gårdsstöd. kraftigt minska EU:s ineffektiva budget. avveckla EU:s stödmekanismer. kraftigt motsätta sig skatterätt på EU-nivå. på sikt förhandla fram ett frihandelsavtal inom det europeiska området. Sverigedemokraterna är kritiska till att stora delar av makten över det finansiella livet kommit att hamna på federal nivå. Ett genuint frihandelsområde är inte beroende av överstatliga mekanismer för att kuva finansiella risker. 1. AVVECKLA BANKUNIONEN Sverigedemokraterna vill helt avveckla den så kallade bankunionen, som bland annat gör den Europeiska centralbanken till övervakare av omkring 6 000 banker inom euroområdet. Tillståndsprövning och övervakning gällande exempelvis kapitaltäckningsregler bör framgent ligga på nationell nivå. På så vis kan också bästa praxis utvecklas; ett medlemsland med sunda regelverk, kontroller och uppföljning kommer i slutändan att kunna låna billigare på marknaden, vilket ger incitament åt andra medlemsländer att utvärdera och ompröva sina egna regelverk. 2. SKROTA JORDBRUKSSTÖDET Den så kallade gemensamma jordbrukspolitiken (CAP – Common Agricultural Policy) är det kanske mest ineffektiva och kostsamma inslaget i hela EU. Jordbruksstödet utgör ungefär en tredjedel av EU:s budget. Sverigedemokraterna vill helt skrota jordbruksstödet, vilket på det stora hela utgör en transferering från svenska skattebetalare till jordbrukare i länder som Polen och Frankrike, det vill säga inte ens relativt fattiga länder. I samband med det bör också medlemsavgifterna till EU sjunka i paritet med det avskaffade jordbruksstödet och den krympande EU-budgeten. För svenskt vidkommande kommer istället det så kallade gårdsstödet betalas ut direkt från den svenska staten. 3. MINSKA EU:S BUDGET EU:s budget för 2013 uppgår till hisnande 150,9 miljarder euro, Sverigedemokraterna vill kraftigt reducera denna budget. Som ovan nämnt bör jordbruksstödet helt avskaffas. På sikt bör även sammanhållningsfonden och strukturfonderna avvecklas. Vi vill istället satsa mer resurser på säkerhet och då i synnerhet på det yttre gränsskyddet, det så kallade Frontex. Totalt skulle detta minska EU:s budget med åtminstone två tredjedelar mot dagens nivåer. För svenskt vidkommande hade detta medfört stora bruttobesparingar i statens utgifter. 4. NEJ TILL STÖDMEKANISMER Under den ekonomiska kris som utspelat sig i euroområdet de senaste åren har man sett sig tvungen att inrätta ett antal stödmekanismer och lånefaciliteter till förmån för medlemsländer som lider av labila statsfinanser. EFSM (Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen) och EFSF (Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten) permanentades under 2013 genom ESM (Europeiska stabilitetsmekanismen) och innefattar hisnande 500 miljarder euro. Det är orimligt att medlemsländer som tagit ansvar för sina statsfinanser ska betala för dem som misskött sig. I grunden är det heller inte misskötta statsfinanser som ligger bakom euroområdets kroniska problem; de länder som lider mest gör det som ett resultat av en – för deras del – felaktig penning- och valutapolitik. Med en egen valuta hade dessa länder, i huvudsak kring Medelhavsområdet, kunnat använda sin valutakurs som en krockkudde och devalvera för att på så vis stimulera sina ekonomier. Man hade också kunnat anpassa ränteläget utifrån sina egna förhållanden. En stabilitetsmekanism hade då inte varit nödvändig. Den politiska prestige som har investerats i det katastrofala europrojektet omöjliggör dock, för stunden, en sådan lösning. Sverigedemokraterna ser inte detta som rimligt och kommer att driva frågan om ESM:s avskaffande. I det genuina europeiska frihandelsområde som är Sverigedemokraternas vision ska inte finansiellt stabila länder tvingas till solidaritet, lika lite som finansiellt instabila länder ska tvingas till drakoniska besparingsåtgärder. Där är varje deltagande part suverän och ensam ansvarig för sin finans- och penningpolitik. 5. NATIONELL SKATTERÄTT För att utöka EU:s tillgång till egna medel – och i förlängningen, sin makt och befogenhet – har det föreslagits att EU ska få viss beskattningsrätt. Bland annat har ett flertal länder gått vidare i ett så kallat fördjupat samarbete för att införa en skatt på finansiella transaktioner. Sverigedemokraterna kommer att arbeta intensivt mot alla förslag i en sådan riktning. Skatterätten ska obönhörligen ligga på nationell nivå och vi kommer under inga som helst omständigheter tillåta att svenska medborgare blir skattesubjekt till Bryssel. EU:s egna medel ska inte öka utan tvärtom minska och de utgifter som krävs för att upprätthålla den inre marknaden ska tas ut exempelvis genom importtariffer. 6. FRIHANDELSOMRÅDE ISTÄLLET FÖR EU Sverigedemokraterna anser att det är viktigt att handla med vår omvärld, vilket såklart inkluderar länderna i EU. Därför vill vi istället för ett överstatligt EU ha frihandelsavtal med Europa, i likhet med det som exempelvis Schweiz har. Det möjliggör att vårt exportberoende land kan fortsätta exportera och utvecklas. Idag klarar sig Norge, Schweiz och Island utmärkt utanför EU och det skulle även Sverige kunna göra. 5. SVENSKT DJURSKYDD OCH LIVSMEDEL SVERIGEDEMOKRATERNA VILL: möjliggöra nationella restriktioner rörande import av animaliska produkter som utsatts för onödigt lidande. möjliggöra djurvälfärdsersättning för de bönder som upprätthåller ett starkt djurskydd. att varje medlemsstat ska ha möjlighet att vidta de sjukdoms- och smittokontroller om landet anser det nödvändigt. kraftigt beskära kommissionens inflytande över regler som rör hantering av livsmedel och djur. stärka ställningen för de närproducerande bönderna. att principerna för godkännande av kemikalier bör ha som utgångspunkt i vilken omfattning människor kommer i kontakt med dessa. att varje land ska ha bestämmanderätt över vilka tillsatser som bör tillåtas i livsmedel som saluförs i medlemslandet. att varje land ska ha bestämmanderätt över behandling och paketering rörande de livsmedel som saluförs i medlemslandet. Sverige var fram till mitten på 1990-talet i hög grad självförsörjande på basala livsmedel och hade en skyddad produktion av livsmedel. I och med att svenska bönder inte behövde konkurrera med övriga världen kunde ett starkt djurskydd utvecklas. När medlemskapet i EU öppnade upp den svenska marknaden för konkurrens med övriga EU, och så småningom resten av världen, fick de svenska bönderna problem i att det svenska djurskyddet ledde till ökade kostnader. I en konkurrensutsatt livsmedelsproduktion får de som behandlar djuren sämst inte sällan störst marginaler. Sverigedemokraterna motsätter sig detta cyniska förhållningssätt och ämnar stärka den svenska livsmedelproduktionen med ett ännu starkare djurskydd. 1. DJURSKYDD OCH LIVSMEDEL Sverigedemokraterna anser att konsumenternas förtroende för kvaliteten på livsmedlen förutsätter ett starkt djurskydd i Sverige och flexibla kontroller utifrån varje EU-medlemsstats specifika behov. Ett starkt djurskydd har även ett egenvärde då det besparar djuren det lidande som uppstår vid långa transporter och plågsamma slaktmetoder. Det bästa sättet att uppnå ett starkt djurskydd inom EU är att verka för höga nivåer på gemensamma regler vid transporter samt att gemensamt motverka undantag för plågsamma slaktmetoder. Krav på ett starkt djurskydd i Sverige får inte leda till att svenskt jordbruk konkurreras ut av jordbruk i andra EU-länder. Den svaga positionen på marknaden för svenska livsmedel kan inte ses som något annat än ett marknadsmisslyckande, varför Sverigedemokraterna anser att ingripanden bör göras för att stärka konkurrenskraften hos svenska bönder. För att bibehålla ett starkt djurskydd inom Sverige anser Sverigedemokraterna att de gemensamma reglerna på den inre marknaden bör tillåta nationella restriktioner vid import i de fall djuren avlivats på ett plågsamt sätt samt att möjlighet ges för medlemsstaterna att premiera bönder för det djurvälfärdsarbete de utför. Inom ramen för EU vill Sverigedemokraterna även verka för att varje medlemsstat får införa de sjukdoms- och smittokontroller som anses nödvändiga. Sverigedemokraterna vill därför minska Kommissionens inflytande över hur, när och varför kontroller utförs i alla led i produktionskedjan samt vid import av livsmedel. Sverige har tidigare genom starkt gränsskydd, vårt klimat och glest befolkade djurbestånd haft ett mycket gott djurhälsoläge. Sverigedemokraterna avser att arbeta för att Sverige ska kunna behålla de kontroller som vi anser nödvändiga för att även fortsättningsvis kunna känna trygghet i att smittriskerna är låga och att kvaliteten är hög på svenska livsmedel. För att undvika fler fall liknande kalabaliken kring ”klorkycklingen” 2008, där Kommissionen utgick mer från globala livsmedelsföretags intressen än europeiska konsumenters, kommer Sverigedemokraterna att verka för att Kommissionens möjlighet att på egen hand besluta om regler kring hantering av livsmedel och djur kraftigt beskärs. Det bästa sättet att tillse att livsmedel håller hög kvalitet är att djuren inte plågas under uppfödning, transport eller slakt. Det är även viktigt att svenska konsumenter har förtroende för produkterna i affärerna. För att uppnå detta måste svenska bönders konkurrenssituation förbättras och särarten hos svenska djurbestånd bestå. Viktigt är också att stärka lokala och regionala värde- och produktionskedjor vilket leder till en mindre import av livsmedel. Man kan utan vidare slå fast att livsmedel inte är en produkt som vilken annan och att livsmedelsproduktionen inom ett land har en särställning. Här har den offentliga upphandlingen en viktig roll att spela. Därför bör EU:s regelverk bli mer tillåtande för att stärka konkurrenskraften hos närproducerade livsmedel. 2. KEMIKALIER Sverigedemokraterna anser att två utgångspunkter ska vara vägledande för all kemikaliepolitik inom EU; försiktighetsprincipen och harmonisering genom minimireglering. Kombinationen av dessa ger Sverige utrymme att ha ett högre nationellt skydd i de fall vi anser att det finns anledning att misstänka att det finns risk för miljö eller hälsa. Även i de fall det inte är fastställt att en viss kemikalie eller ett material är riskfritt bör det finnas utrymme för nationella regleringar. Nuvarande system med EU:s kemikalielagstiftning är problematisk utifrån flera aspekter varvid den kanske mest akuta är frågan om hormonstörande ämnen. Principer för godkännande av ämnen bör ske utifrån hur och i vilken utsträckning människor kommer i kontakt med dem och inte utifrån vilken produkt de använder. Om man använder dessa utgångspunkter bör även framtida regler om t.ex. nanomaterial inlemmas i EU:s befintliga ramverk. Frågan om kemikalier är även intimt förknippad med tillsatser i livsmedel och foder. Varje land ska ovillkorligen kunna reglera användningen av specifika tillsatser i livsmedel som saluförs inom deras territorium. Även frågan om ämnen som kommer i kontakt med livsmedel vid behandling eller paketering bör kunna regleras nationellt utifrån en bas av harmoniserade minimiregler. 6. KLIMAT SVERIGEDEMOKRATERNA VILL: att fokus rörande klimatutsläppen bör ligga på de länder som står för de största utsläppen. verka för ekonomiskt försvarbara klimatsatsningar i EU. EU och Sverige är redan idag klimateffektiva ekonomier sett till BNP per utsläpp. Det finns därför anledning att ifrågasätta behovet av att EU och Sverige ensidigt skulle göra åtaganden om utsläppsminskningar. Störst klimatnytta per investerad krona uppnås genom åtgärder i utvecklingsländer. Även tillväxtländerna bör ta sitt ansvar. Investeringar i klimatanpassningar av produktion och energiframställningar bör som tidigare påpekats företrädesvis ske i de länder som är de största klimatbovarna. Sverige ska dock fortsatt verka för ekonomiskt försvarbara klimatsatsningar inom EU. Liksom när det gäller kemikalier och andra områden har Kommissionen och EU fått för stort inflytande över medlemsstaternas klimatpolitik. Sverige, och andra EU-länder, har en skyldighet att uppnå bindande globala klimatmål. Åtgärderna för att uppnå målen bör dock bestämmas nationellt. Sverige bör stå fria att själva göra avvägningar gällande styrmedel, konkurrenskraft, sektorer och effektivitet. EU-VALPLATTFORM