Ny Demokrati - Partiprogram 1991

N y Demokrati PARTIPROGRAM Ny Demokrati är ett oberoende och nybildat politiskt parti vars grundsyn är att sunt förnuft, personligfrihet och hänsyn till andra skall prägla de politiska besluten. Ny Demokrati anser att överhetssamhället, socialism, kravmaskiner och ansiktslös byråkrati inte kan accepteras av moderna människor. I dag är svenskarna mycket intresserade av politik, förutsatt att den behandlar frågor som man känner igen och förutsatt att det finns klara och förnuftiga motiv för de politiska besluten. Sunt förnuft vill vi få in i politiken genom att själva ställa upp med kandidater som arbetat i den verklighet där endast förnuftiga åtgärder kan nå framgång. Det duger alltså inte med en rent politisk och/ eller facklig bakgrund. Sverige behöver en ny modell och då behövs bland annat en ny sorts politiker. Det politiskt möjliga får aldrig bli det praktiskt löjliga och förnuftiga åtgärder får ej avfärdas med att de är politiskt omöjliga. Den personliga friheten blir väsentligt större genom de förändringar som vi föreslår i avsnitten om Grundlagen, Den inre säkerheten och Skattesystemet. Hänsyn till andra måste bli en dimension i barnens uppfostran, i skolan, i ungdomsverksamheten, i det inre säkerhetsarbetet, i kriminalvården (hänsyn till brottsoffren - inte till brottslingarna), i U-hjälpen, i invandringen, i miljöpolitiken mm. Vi lever i en värld och vi lever med varandra. Hänsyn till andra är en nödvändighet om vi skall förbättra livskvaliteten. GRUNDLAGEN I en demokrati ger medborgarna instruktioner till sina styresmän om hur landet skall styras. Detta sker i grundlagen. Grundlagen beskriver Sveriges konstitution och ger regler och anvisningar för hur riksdag, regering, myndigheter och annan offentlig överhet skall agera. Vi menar att grundlagen måste ändras och kompletteras på flera viktiga punkter och vi ansluter oss till det förslag som presenteras av Den Nya Välfärden, MOU 1988:1, "en ny grundlag". Lägg om till personval så att den valda blir direkt ansvarig mot dem som valde henne och inte mot dem som satte henne på listan. Utnyttja möjligheten till folkomröstningar betydligt oftare än hittills. De tekniska förutsättningarna finns. De politiska finns också om man vill. Grundlagfäst äganderätten och näringsfriheten. Ge mil frihet för radio och TV. Det handlar alltså om etableringsfriheten som sådan. Samma regler skall gälla för radio och TV som för tidningar. Inför separata val av: Statsminister som bildar regering = den verkställande makten. Riksdagen = den lagstiftande makten. Minska antalet riksdagsmän till 151 och ge dem väsentligt ökade resurser. Författningsdomstol som kontrollerar att grundlagen efterlevs. Inför så kallade "hearings" med regeringsledamöter och myndighetspersoner. Detta skulle förbättra medborgarnas insyn i det politiska skeendet. Folk måste kunna fä svar på sina frågor Grundlagfäst individens rätt och möjlighet att hävda sig mot stat och myndigheter. Denna rätt skall inte bara vara juridisk, utan även, ekonomiskt säkrad. En medborgare måste ha råd att stämma stat och myndigheter. Ta bort begränsningarna i ämbetsmannaansvaret och aktivera JO så, att ansvaret verkligen utkrävs. Det är nödvändigt för individen rättssäkerhet. Föreningsfrihet skall ej vara föreningstvång och föreningsmonopol. Fackföreningarna är ej till för att göra riksdagens arbete. En demokrati skall styras av folkets valda ombud. Det korporativistiska samhället som utvecklats i Sverige måste brytas upp. Statliga myndigheter skall givetvis inte styras av LO, TCO, SAF, Hyresgästföreningen, PRO eller av något annat särintresse. Politikerstyret och byråkratin måste skäras ned väsentligt! SKATTETRYCKET Det totala skattetrycket i Sverige måste sänkas. År 1989 låg det på cirka 57% av BNP. Övriga OECD-länder låg på genomsnittligt 37%! En kraftig sänkning av skattetrycket är alltså bevisligen möjlig. Vårt mål är 47% om 6 år. Senare skall marginalskatten sänkas till 40%. Det gäller alltså att minska de offentliga utgifterna. Några av de nödvändiga åtgärderna i detta program är bland annat: Utförsäljning av statlig egendom för att minska statsskulden och räntan därpå. Kraftig bantning och effektivisering av den offentliga sektorn. Avskaffande av stadiga monopol. Överhetens ingrepp skall vara så små som möjliga, det vill säga tvärtemot hittillsvarande utveckling. Ett kraftigt sänkt skattetryck ökar motivationen för arbetande människor så påtagligt att det är realistiskt att räkna med stora så kallade dynamiska effekter. Ett lågt skattetryck är också en förutsättning för oberoende och personlig frihet. Företagande måste gynnas eftersom företagen - från de mycket små till de mycket stora - är ryggraden i Sverige. Där skapas välståndet. Det måste löna sig att arbeta. Ett sänkt skattetryck gör det lönsammare att arbeta. Vi anser att de äldre skall beredas ekonomiska möjligheter att leva på sin pension utan socialhjälp. Momsen måste sänkas. I första steget till 9 % för livsmedel med flera förnödenheter, och 20 % för övriga varor och tjänster. Turismen måste momsbefrias. Arvsskatt skall omgående sänkas till genomsnittlig EG-nivå. Det är väsentligt för företagandet och företagsamheten i Sverige. Medborgarna skall veta hur mycket skatt de betalar. Alltså: Redovisa öppet den skatt vi betalar på allt vi köper. Redovisa arbetsgivaravgifter, sociala omkostnader och skatt på lönebeskeden. Vi ser detta som en del av samhällets, handelns och arbetsgivarnas informationsplikt. FÖRSVAR - UTRIKESPOLITIK - EUROPA Sverige skall omgående söka fullt medlemskap i EG. Vi anser det självklart att Sverige går med i Europa och samtidigt omprövar neutralitetspolitiken. Att ställa sig neutral till det som händer i omvärlden i dag är lika obefogat som obegripligt. Man kan inte stå neutral mellan diktatur och demokrati, eller mellan Sovjets diktatur och Baltikums frihetskämpar. Det finns inga demokratier som står emot varandra. Neutraliteten börjar alltmer likna opportunism och feghet. Sveriges framtid är en del av Europas framtid. Vårt försvar och utrikespolitik skall därför snarast möjligt anpassas till det europeiska säkerhetssystemet. Vår utrikespolitik skall först och främst handla om relationerna med våra grannländer. För säkerhets skull bör vi kanske nämna vilka som i verkligheten är våra grannländer. Dessa är: Danmark, Finland, Norge, Estland, Lettland, Litauen, Tyskland, Polen och Sovjetunionen - eller snarare dess stater. En annan självklar grupp är våra handelspartners i Europa och Nordamerika. Världen behöver inte Sverige som sitt samvete, men vi behöver en plats i omvärldens verklighet för att kunna bidraga till en harmonisk internationell utveckling. Denna omläggning av vår utrikespolitik kommer också att påverka försvaret och försvarskostnaderna. Kostnaderna blir sannolikt lägre när vi är en del av det europeiska säkerhetssystemet. Innan vi kommit dit måste försvaret ges resurser att hålla minst nuvarande nivå, med satsning på kvalitet och modem teknologi. Konvulsionerna och osäkerheten om Sovjetunionens ut- eller avveckling nödvändiggör ett starkt försvar. Välkomna och momsbefria de utländska turisterna så att vi får en chans att vända på turistnettot (1990 cirka 20 miljarder back). Turistmomsen är rent destruktiv för alla parter. Även för staten som får in mindre skatt än förut. DEN INRE SÄKERHETEN En av statens huvudfunktioner är att ge medborgarna fysisk trygghet och säkerhet. Vi måste därför satsa stort på bekämpning av narkotikamissbruk och gatuvåld samt införa hårda straff för tillhörande gangsterverksamhet. Brottsförebyggande åtgärder, liksom själva kriminalvården, skall inriktas på att minska antalet brottslingar och värstingar. Samhällets roll är att skydda familjen Svensson, inte skurkarna som hotar Svensson. Brott mot medmänniskornas integritet måste straffas hårdare än brott mot staten och våldsbrott måste straffas extra hårt. De farligaste brottslingarna måste kunna hållas borta från samhället, för gott. Chansa aldrig med grova våldsbrottslingar, det är att avsiktligt riskera medborgarnas liv. Ha klara regler och ställ krav på kriminalvården. I möjligaste mån skall internerna få arbeta av och betala tillbaka för sina förseelser. Genom arbete förbättras dessutom möjligheterna för anpassning all det fria samhället. Fängelser måste styras av fängelseledningen och inte av fångkollektiv med mera, vilket faktiskt förekommer i dag. Det viktigaste inslaget i brottsförebyggandet är att satsa på utbildning av barn, ungdom och deras föräldrar. Ge ungdomarna alternativ! Prioritera om i den vilda floran av föreningsstöd! Låt barnen lära sig vad som är rätt och fel så att alla inser hur viktigt det är att visa hänsyn till andra. Skolan har här en viktig roll. Släpp skolmonopolet och vi får bättre skolor! Låt skolpengen följa eleven! Byt ut lapplisorna mot kvarterspoliser, dvs ändra bevaknings- och trakasserisamhället till ett samhälle som månar om medborgarnas trygghet och säkerhet. FLYKTINGPOLITIK OCH U-HJÄLP Gör om invandrarpolitiken och inför bland annat temporära uppehållstillstånd för flyktingar. Sätt flyktingarna i arbete istället för läger. Ge lån i stallet för bidrag. Det skulle stärka landets ekonomi, motverka rasism och ge invandrarna själva större självkänsla. Som det är i dag lönar det sig inte heller för en invandrare att arbeta! Utländska medborgare som begår allvarliga kriminella handlingar skall utvisas. Se till att de som vill och får stanna i Sverige verkligen kommer in i det svenska samhället. Den så kallade hemspråksundervisningen skall däremot inte skötas eller bekostas av svenska myndigheter Det kan bli mycket svårt att skilja på invandrarpolitik och U-hjälp eftersom Sverige i dag ligger mitt i den dramatiska verkligheten. Händelser på andra sidan Östersjön kommer i långt högre grad än hittills att påverka vårt agerande. Hjälpinsatser på den ena eller den andra sidan gränsen … U-hjälp eller flyktingpolitik ..... Gränserna mellan begreppen kan suddas ut. Biståndsbehoven är omättliga och vi kommer inte att behöva leta i fjärran länder för att finna dem. De finns redan hos våra grannar på andra sidan Östersjön, U-hjälpen behöver därför läggas om, bland annat innebärande högsta prioritet för våra grannar. Vi behöver också bättre kontroll över att hjälpen når fram till de rätta mottagarna, det vill säga befolkningen. Pengarna måste satsas där de gör nytta. SIDAs verksamhet, prioriteringar och organisation måste uppenbarligen ifrågasättas. I dag går större delen av Sveriges bilaterala stöd till, socialistiska diktaturer. Det måste bli slut på U-hjälp och annat stöd till förtryckarregimer. Stryk alltså omgående direkta eller indirekta stöd till länder som till exempel Kuba och Vietnam. Prioritera humanitära insatser och katastrofhjälp. Vi ska hjälpa människor inte, regeringar. Ompröva hela den internationella hjälpinsatsen efter dessa linjer Enligt vår uppfattning kommer miljösatsningar att bli en viktig del av vår internationella stödverksamhet. Här finns en möjlighet att satsa våra pengar på ett förnuftigt sätt. Miljön är förvisso internationell. Om eller när Baltikum blir fritt, kommer kombinerade åtgärder inom områdena miljö/U-hjälp/invandring att bli självklara. Ett sätt att ge hjälp till självhjälp. DEN OFFENTLIGA SEKTORN För att kunna sänka skattetrycket och ge medborgarna valfrihet och rörelsefrihet måste en serie åtgärder vidtagas.. Privatisera staten, dvs sälj ut statlig egendom som inte måste vara statens. Den Nya Välfärden har i MOU 1990:1 'minska statsskulden - sälj tillgångar' visat att man med skäligen enkla åtgärder kan sänka skattetrycket med minst 15 miljarder/år. En bra början på en utveckling som kan föras betydligt längre, ty överhetens inflytande (staten, oftast felaktigt benämnd samhället), skall vara sa liten som möjligt och svängrummet för medborgarna så stort som möjligt. Lägg ned landstingen! Hela denna byråkratiska nivå kan tas bort ur det svenska systemet. Sjukvården, dvs själva produktionen av sjukvården, ges andra huvudmän, nämligen kommuner, stat och i allt snabbare takt kooperativ och privata företag. Rationalisera kommunerna! Alla stora företag kan rationaliseras kraftigt, det vet vi. Den största arbetsgivaren i varenda kommun (kanske finns det något enda undantag) är kommunen själv. Vilka möjligheter! Använd kunniga privatpersoner i kommunala projekt och utredningar. Det kommer då att göras kvalificerade jobb som sedan ligger till grund för demokratiska beslut. Människor som annars aktar sig för att blanda sig i politiken skulle sannolikt med glädje ställa upp med sådana insatser. Ätgarder av detta slag kräver starkt stöd från medborgarna eftersom de angriper hela det politiska etablissemanget. Det finns inte bara socialdemokrater i det politiska stat-, myndighet-, landsting- och kommunetablissemanget! Slopa alla monopol - statliga, kommunala, kooperativa, fackliga och privata. Slopa alla utom de som är absolut nödvändiga i en demokrati. Vi måste också vara ytterst vaksamma mot karteller och oligopol där Sverige intar en tätplats i världen. Karteller är inte till fördel för konsumenterna. Detta gäller givetvis i lika hög grad det fria näringslivet. Den fria konkurrensen måste skyddas med effektiva lagar. NO skall inte vara en papperstiger. Om folk förväntas arbeta och sköta sig så vill det till att stat, kommun och allsköns myndigheter också gör det. Därför måste vi rensa i den offentliga sektorns byråkrati. Ta bort, slå ihop och/eller banta statliga verk och myndigheter med utgångspunkten Vad behövs i dag som inte behövdes 1960?'. Och som sagt, återinför och tillämpa - fullt ämbetsmannaansvar! All s k samhällsplanering, forskning och statistikinsamling måste ifrågasättas. Vi är räknade och myndigheterna vet var vi bor. Samhällsplaneringen har förvisso inte skapat någon livskvalitet. Forskning i våra privatliv skall förbjudas! ENERGI Principen skall vara att svenskarna, näringslivet och samhället. får så billig och säker energi som möjligt. Detta bar en direkt inverkan på sysselsättningen, på internationell konkurrenskraft, på utländska företags benägenhet att investera i Sverige, liksom på allas vår livskvalitet. Bästa sättet att nå detta mål är att avreglera och avmonopolisera även energisektorn. Energi är inte en politisk produkt! Marknaden, dvs verkligheten, kommer att EG-anpassa energipriset. I stället skall vi politiskt se till, genom lagar och förordningar, att den konkurrensutsatta energiproduktionen kan bli säker och billig. Vi anser att Sverige skall utnyttja kärnkraftverken, förbättra säkerheten och vidareutveckla kärnkraftsteknologin vilken är en av Sveriges spetsteknologier. Hälften av elproduktionen kommer i dag från kärnkraftverk. I ett längre perspektiv och med känd teknologi är det kärnkraft och vattenkraft som Sverige skall satsa på. Ny teknologi inom övrig industri blir av naturliga skäl energieffektiv. Industrin förbrukar förövrigt bara 30 % av energin i Sverige. Givetvis skall vi alla ställa upp på energibesparing Det finns inga årtal som sätter slutgränsen för en klok och logisk energipolitik. Energi- och miljöfrågor har ett naturligt samband, vilket måste beaktas i utredningar och åtgärder. MILJÖ Ny Demokrati vill utveckla samhället så att miljön i vid bemärkelse blir den bästa möjliga. Givetvis måste miljökraven vara realistiska, men god arbetsmiljö, ren luft, friska vatten och en grönskande natur är självklara önskemål. Dessa önskemål måste dock kunna förenas med den ekonomiska verkligheten. Vi måste skapa de resurser som är en absolut förutsättning för att ha råd att förbättra miljön. De stora punktutsläppen i Sverige är, med mycket få undantag, redan avklarade. Reningsgraden är mycket hög och en marginell höjning ytterst dyrbar. Därför skall vi satsa våra miljöpengar i vår omvärld på andra sidan Östersjön, där behovet är skriande. Samtidigt skulle effekten för Sveriges del bli stor. 88 % av utsläppen i Östersjön kommer från våra grannar och 89 % av svavelnedfallet över Sverige kommer med luften från öst, syd och väst. Miljöinsatserna kan som sagt samordnas med U-hjälp och invandrarpolitik i ett omfattande internationellt bistånd. Internationellt samarbete och normer för renare bilar bör också prioriteras. Miljöfrågorna är internationella för att inte säga globala. I den andan skall dessa frågor därför diskuteras. VÅRD - OMSORG - ENSAMHET När man betraktar 80- och 90-talens Sverige i ett mera historiskt perspektiv kommer man sannolikt att förfasas över den dåliga sjuk- och åldringsvård som detta i grunden rika land erbjöd sina medborgare. Vården av sjuka och gamla måste bli mycket bättre och måste präglas av en äkta personlig omsorg och omtanke. Därför måste hela produktionen av sjukvård och annan vård förbättras och avmonopoliseras! Från den offentliga sidan blir den kommunala vården kvar men måste kompletteras med privata och kooperativa upplägg. Då blir vården bättre och billigare. Har vi resurser? Ja, vi har alltid resurser att ge mycket god vård åt våra gamla och sjuka. Hur skalle vi annars kunna tala om välstånd? Pensionärerna skall beredas ekonomiska möjligheter att leva på sin pension utan socialhjälp. Ingen löneskatt för pensionärer som fortsätter att arbeta! Det råder ingen brist på sjukhus. Det råder ingen brist på utrustning. Det råder ingen brist på läkare. Sjukvården kostar c:a 90 miljarder/år. Vi kan få en mycket bättre vård för mindre pengar. Rätt organiserad skall sjukvården kunna erbjuda varje svensk medborgare behandling/operation inom ett par månader. Ett sådant mål skall lagfästas och snarast förverkligas. Arbetsskadeförsäkring och förtidspensionering drar enorma kostnader. Besluten kostar i nuvärde c:a 80 miljarder/år! Detta är objektivt sett inte nödvändigt, ej heller önskvärt för många av de förtidspensionerade. Det är en dold och dyrbar arbetslöshet. 370000, alltså 7-8 % av arbetskraften, svenskar är förtidspensionerade. Alltså, total omprövning och stora besparingar i sikte! Varje beslut om förtidspensionering kostar c:a 2 miljoner i nuvärde. 200 beslut per dag = 400 mkr per dag, vilket är dubbelt så mycket som årskostnaden för den medicinska forskningen på Karolinska institutet. Ensamhet är ett stort problem i vårt moderna samhälle. Överheten kan förvisso icke kommendera bort ensamhet, men regler, system och skatter kan hela tiden anpassas så att det blir lättare för människor att komma ur sin ensamhet. Ett aktivt föreningsliv gör sitt. Prissystemet på alkoholdrycker liksom restaurangmomsen gör sitt och om vi hade rätt att dra av för välgörenhet i våra deklarationer så skulle många privata initiativ tagas, bl a för att bryta ensamheten. Vi anser att man skall se vad som görs och har gjorts i andra länder. Familjens centrala och naturliga roll för varje människa får icke motverkas eller försvåras av överheten. Barnomsorgen ska präglas av valfrihet och bl a bereda ekonomiska möjligheter för barnen att växa upp i sina egna hem. SJUKFÖRSÄKRING Svensk arbetsmarknad på 90-talet: 165 arbetsdagar 145 lediga dagar 55 frånvarodagar 365 dagar Vi arbetar minst i världen! Det lär vi inte ba råd med. Hur som helst så är en sak klar: Sjukskrivningsbedrägerierna måste omgående stoppas! Friskfrånvaron är en skandal! Den drabbar inte det allmänna, om nu någon skulle tro det. Den är en stöld av Svenssons skattepengar. Pengar som skulle kunna användas för riktig vård av sjuka, gamla, handikappade och barn. Ett par karensdagar är en självklarhet. I dag kostar sjukförsäkringssystemet nästan hälften så mycket som hela sjuk- och åldringsvården. Samhället behöver inte förse oss med skyddsnät om vi råkar få influensa ett par dagar. Däremot måste skyddsnätet finnas när vi verkligen behöver det. I detta sammanhang är det mycket viktigt att det lönar sig att arbeta, att det finns påtagliga skäl att gå till arbetet i stället för att stanna hemma. Man måste ju tjäna mera om man arbetar än om man är borta från arbetet pga sjukdom eller vad det nu kan vara. Då presterar Sverige mer och då finns det ett större välstånd att fördela. Vi är övertygade om att det stora flertalet svenskar tycker att ett dylikt upplägg av sjukförsäkring och sjukvård vore förnuftigt och värt att jobba för. Det kan inte finnas många som tycker illa vara om vi tar från de friska och ger till de sjuka. SK0LAN Utbildningen kostar totalt 7% av BNP (1980. 9%). Kostnaderna är ojämnt fördelade, vilket skapar en flaskhals i lägre och högre universitetsutbildning. Fria skolor och skolformer skulle ge bättre resultat till lägre kostnad. Det visar utländska erfarenheter. Skolchefen skall ha fullt ansvar för verksamheten och ansvara inför en styrelse. (Inte som det är i dag, dvs att ansvara inför 4-5 olika verk, myndigheter, fack och fullmäktige!). Låt skolungdomar få lära sig mer så att de klarar sig bättre i livet. Låt inte körkortsprovet bli det första provet man kan köra i! Betyg är en självklarhet och det skall vara riktiga betyg som visar hur mycket eleven kan och vet. Inte de infernaliska relativa betyg som vi har i dag. Erbjud förskola från 4 års ålder och avlasta de improduktiva barndaghemmen. Ge minst dubbelt så stora resurser till högskoleutbildning och forskning. Vi får igen det många gånger om. Sådana satsningar ger tillväxt och välstånd. Jämför Japan, Korea och Tyskland. Genom att klarlägga och undervisa även i etiska frågor och genom att lärarna föregår med gott exempel kommer skolbarn och ungdom att bli motiverade. Man kan snabbt komma in i en lyckosam utveckling där det ena ger det andra: Större motivation -bättre ordning i klassen - högre kunskaper - större kreativitet. Livskvalitet! ETT BÄTTRE ROLIGARE OCH BILLIGARE LIV Förbud och höjda skatter gör livet trist och dyrt. Tag därför bort förbuden och sänk skatterna. (Vi menar inte att allting skall vara tillåtet!). Vi måste ha råd att umgås! I den riktningen ligger en kraftig sänkning av momsen på dagligvaror, liksom: . att sänka restaurangmomsen och förmånsbeskattningen av fria måltider . att helt och hållet ändra alkoholpolitiken (se särskilt kapitel) . att inte straffbeskatta bensinen . att låta folk själva få bestämma vad de skall sätta sina pengar på En vanlig svensk familj skall ha råd att äta familjemiddag på restaurant minst en gång i veckan, vilket är möjligt i många andra länder. Allt detta kan vi åstadkomma genom de åtgärder som vi föreslår i vårt program. OBS! Det kostar ju inte ett öre att ta bort en massa fåniga och irriterande lagar, föreskrifter och förordningar. Vi behöver inga överförmyndare. Vi behöver inga som bestämmer åt oss i våra egna liv. Däremot behöver vi varandra. ALKOHOLPOLITIK Med EG-anslutningen tvingas vi att öppna ögonen. Förbudspolitiken spricker. I Europa är det mycket lättare att få tag på öl, vin och sprit och priserna är lägre. Vi föreslår därför kraftiga skattesänkningar med anpassning till EG och beskattning av alkoholhalten i stället för andra egendomliga skatteupplägg. Vi anser också att livsmedelsbutikerna skall få distribuera öl och vin precis som i andra länder. Det är också hög tid för momsbefrielse och grossistrabatter på restauranternas inköp av alkoholhaltiga drycker så att vi får råd att umgås. Även över ett glas! Om det inte kostar mer att dricka en starköl på krogen än att köpa den över systemdisken så skulle det bli väldigt mycket trevligare i våra städer. Ungdomar skulle bära sig bättre åt och vi skulle alla ha det både roligare och trevligare! Än en gång: Det viktiga är hur och hur mycket vi dricker, inte att vi dricker. Alkoholen är en del av verkligheten vilket absolut inte betyder att den är ofarlig. Varje människa skall utan registrering kunna få hjälp med att klara av sina personliga problem och alkoholister måste få bättre vård. Man har räknat ut att 35-40% av alla inlagda på sjukhus är där - direkt eller indirekt - p g a alkohol och hittillsvarande alkoholpolitik. Vi behöver dock höra från läkarhåll att alkohol kan och skall brukas på ett förnuftigt sätt och att människor som gör det inte är sämre människor än andra. Vi måste visa hänsyn till andra, det är viktigt, men det finns flera och bättre sätt att visa hänsyn än att avstå från alkohol. Vi skall kunna umgås. Även med alkohol. Vi vill göra det enklare, trevligare och billigare för människor att leva sina liv! Den i dag gällande svenska alkoholpolitiken går ut på att sänka den totala alkoholkonsumtionen genom mycket höga skatter, speciella föreskrifter och administrativt krångel. Vi anser att verkligheten själv visar att politiken misslyckats, i varje fall om den syftat till något annat än att driva in skatt. Vi anser att det nuvarande kontrollsystemet är förnedrande för medborgarna. Vi anser att priserna på alkoholdrycker skall vara låga nog att rymmas i en genomsnittlig hushållsbudget. Vi anser att det är hur man umgås med alkohol som är det avgörande