Valmanifest för Feministiskt initiativ 2010

Valmanifest för Feministiskt initiativ 2010 Feministiskt initiativ behövs i politiken Regeringen går till val med ett svenskt rekord i antifeministisk politik i bagaget. Och de rödgrönas feministiska insikter får ideligen stå tillbaka för andra värden och intressen i deras politiska praktik. När andra partier använder feminismen som ytterligare en krydda till en redan formulerad utgångspunkt, väljer vi att i stället att låta feminismen utgöra själva utgångspunkten. Vi är ett nytänkande parti i ett politiskt landskap där de etablerade partierna inte förmår minska könsdiskriminering, rasism och homofobi. Om du funderar på att rösta på oss ska du veta att du inte är ensam om att tycka att det behövs mer feminism i politiken. I EU-valet fick vi 2,2 procent av rösterna – långt mer än vad media och opinionsinstituten räknat med. Och på många orter var valresultatet långt över riksdagsgränsen på fyra procent: 7,6 procent på Södermalm i Stockholm, 8,1 procent i Majorna i Göteborg och hela 12,3 procent runt Möllevången i Malmö. Genom en öppen webbomröstning har vi låtit väljarna vara med och bestämma vilka frågor som Feministiskt initiativ driver under valrörelsen. Vilka de är kan du läsa om här nedan. En röst på Feministiskt initiativ är aldrig en bortkastad röst, utan ett tydligt stöd för en feministisk politik. Vi siktar på att skriva historia i valet! Det här vill vi arbeta för Jämställda löner Kvinnors arbete värderas fortfarande lägre än mäns. Kvinnor tjänar i genomsnitt 4 700 kronor mindre i månaden än män på en heltidstjänst. Vi vill inrätta en jämställdhetsfond för att finansiera höjda löner i kvinnodominerade arbeten och sektorer. En höjning av arbetsgivaravgiften med en halv procentenhet – en jämställdhetsavgift – läggs på alla arbetsgivare. Samtidigt bidrar staten med samma summa, 4 miljarder kronor. Pengarna fördelas ut till arbetsgivare som höjer lönerna i kvinnodominerade yrken. Individualiserad föräldraförsäkring Idag behöver många kvinnor med små barn gå ner i arbetstid för att få vardagen att gå ihop. Samtidigt småbarnspappor fler timmar än någon annan grupp. Genom att individualisera föräldraförsäkringen tar vi ett steg bort från idén om föräldraskap som något knutet enbart till kvinnor. Det ger en rättvisare arbetsfördelning av såväl lönearbete som obetalt arbete i hemmet. Föräldraförsäkringen måste också anpassas till såväl ombildade familjer och regnbågsfamiljer som till ensamstående föräldrar. Arbetstidsförkortning 40-timmarsveckan förutsätter att många kvinnor jobbar deltid för att ta hand om hem, barn och gamla. En daglig arbetstidsförkortning för alla omfördelar så att stressen minskar, samtidigt som det blir lättare att kombinera yrkesarbete med föräldraskap, fritid och samhällsengagemang. Sammantaget får vi då kraft att arbeta fler timmar under livet, inte färre. Staten behöver investera resurser och ta initiativ till en dialog med arbetsmarknadens parter, med målet kortare arbetsdagar. En grön omställning Fattiga kvinnor i tredje världen drabbas hårdast av klimatförändringarna, medan de rika västländerna står för 80 procent av de historiska växthusgasutsläppen. Sverige måste betala av sin skuld till u-länderna med teknik och resurser – utan att urholka biståndsbudgeten. Och här i Sverige behövs en utbyggd kollektivtrafik, energisnåla bostäder en minskad köttkonsumtion. Avskaffa momsen på tåg- och bussresor och ge SJ och Trafikverket mer resurser och nya direktiv så att biljettpriserna sänks. En solidarisk asylpolitik Så länge världen präglas av våld och orättvisor kommer det att finnas människor som lämnar sina hemländer för att söka skydd och ett värdigare liv i ett annat land. Det bör vara varje människas rättighet. Tills detta krav uppfyllts måste migrationspolitiken uppfylla internationella konventioner. I Sverige lever idag tiotusentals personer som papperslösa, utan grundläggande rättigheter, bland annat till följd av en rättsosäker asylprocess. De bör få uppehållstillstånd. Ett nej är ett nej Vi är trötta på att rättsväsendet om och om igen skuldbelägger kvinnor som anmäler våldtäkter. Det är dags att domstolarna utgår från att män förstår vad ordet Nej betyder. Lagen ska ändras så att brist på samtycke blir grunden för definitionen av våldtäkt. Därmed kan åklagare och advokater i våldtäktsmål ställa frågan: När och hur fick du samtycke till sex