Det finns ett växande intresse för god datahantering och återanvändning av forskningsmaterial. Det visar premiären för SND:s satsning med forskarworkshop och doktorandnätverksträff. SND:s biträdande föreståndare, Iris Alfredsson, är mycket nöjd med uppslutningen:
– Det blir absolut en fortsättning framöver med årliga arrangemang. Datahantering är ju ett ämne som ligger SND väldigt varmt om hjärtat.
Måndagens arrangemang avslutades med kaffe och mingel. Foto: Torbjörn Berglund
Det var drygt 70 forskare och experter som på måndagen hade samlats i Göteborg för kunskapsutbyte och diskussion kring frågor om bland annat datadokumentation, personlig integritet och återanvändning av forskningsdata. I en av de inledande presentationerna pratade Cecilia Björkdahl, projektledare för forskningsdokumentation vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet, om vikten av en god forskningsdokumentation.
– Att dokumentera hela forskningsprocessen kan kosta lite extra tid i början av projektet, men det har man igen längre fram, konstaterade hon. Flera av deltagarna underströk också detta i samband med den efterföljande frågestunden.
Ett exempel som Cecilia Björkdahl tog upp är att det med en god forskningsdokumentation blir mycket lättare att gå tillbaka för att själv kontrollera analyser och resultat, men även för andra att göra detta vid granskningar av olika slag. Hon poängterade också att det är viktigt att forskningsdokumentationen görs på ett utförligt och systematiskt sätt. Den ska ske konsekvent och regelbundet och vara begriplig för andra. Det ska också framgå vem som ansvarar för noteringar, analyser, genomförande av experiment etc. All backup och åtkomst måste göras på ett säkert sätt, och sist men inte minst ska dokumentationen vara i enlighet med lagar och bestämmelser på området.
Lars Borin, professor vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet samt föreståndare för Språkbanken, talade sig varm för vikten av att göra digitaliserade forskningsdata så fritt tillgängliga som möjligt. Allting annat är forskningshämmande ansåg han.
– Öppna data skapar en god cirkel med ständigt bättre redskap för informationsåtkomst. Utveckling av sofistikerade språkverktyg till exempel kräver öppna licenser för text och andra språkresurser.
Lars Borin framhöll också att det finns hinder på vägen när det gäller en ökad tillgänglighet för forskningsdata. Flera hinder är legitima, som att data måste skyddas med hänvisning till sekretess och enskilda personers integritet. Men det finns också hinder som bör övervinnas enligt Borin, som exempelvis en trög och bristfällig digitalisering av forskningsmaterial samt en ovana/ovilja bland forskare att dela med sig av ”sina” data.
En viktig grupp som måndagens arrangemang vände sig till var det doktorandnätverk som startades av SND för omkring ett år sedan. Nätverket har drygt 100 medlemmar och växer kontinuerligt.
– Det är extra roligt att så pass många doktorander deltog i aktiviteterna, och vi satsar gärna på dem. De är ju framtidens forskare och det är förstås väldigt viktigt att de redan från början lär sig en bra datahantering samt att göra data tillgängliga även för andra, säger Iris Alfredsson.
Av: HELENA ROHDÉN
031-786 12 01
Presentationer och övrig dokumentation från workshop och doktorandnätverksträff kommer under de närmaste dagarna att publiceras på följande webbsida:
SND:s forskarworkshop och doktorandnätverksträff 2013
Ett 70-tal personer deltog under SND:s forskarworkshop och doktorandnätverksträff. Foto: Olof Olsson