Ny SND-definition ger större tydlighet kring forskningsdata

Published: 2026-03-18

En person med orange jacka och ryggsäck sitter i skogen och arbetar vid en bärbar dator som visar diagram.

Vad menas egentligen med forskningsdata? I KAFFE-projektet, SND:s kartläggning av forskares behov och glappet mellan policy och praktik, blev det tydligt att begreppet används på olika sätt av olika aktörer. SND har därför tagit fram en bredare och mer genomarbetad definition, tillsammans med ett resonemang om hur den har utformats.

Under arbetet med KAFFE-projektet blev det tydligt att det kan uppstå ”gnissel” när olika aktörer använder samma ord på olika sätt. Ett sådant begrepp är forskningsdata – ett centralt begrepp för SND. Det finns en rad definitioner från större aktörer, men de skiljer sig åt. I vissa fall rör det sig om skillnader som kan få stor betydelse, exempelvis beroende på kontext, disciplin eller typ av datamaterial. Även SND:s tidigare förståelse av forskningsdata visade sig vara alltför vag och kontextbunden.

En definition får inte stänga ute någon forskning

Lisa Isaksson, språksamordnare på SND, förklarar varför det var viktigt att ta fram en bred definition som varken är knuten till en viss kontext, disciplin eller datatyp.

–SND:s definition av forskningsdata får inte oavsiktligt stänga ute någon forskning. Data kan se ut på olika sätt och vi behövde ringa in en minsta gemensam nämnare för vad som kan betraktas som forskningsdata. Vi ville också synliggöra sådant som har varit underförstått i andra definitioner, som vad ”data” är.

Stefan Ekman, senior rådgivare på SND, berättar att det var viktigt att förklara varför definitionen ser ut som den gör.

–När vi började tänka kring vilken definition som kunde vara lämplig insåg vi snabbt att få, om några, aktörer motiverar varför de definierat forskningsdata som de gjort. Vi ville att det skulle framgå hur vi hade resonerat när vi utformade definitionen. Därför lade vi till förklarande resonemang och motiveringar, med referenser till den teoribildning och forskning vi utgått från.

Vad är data och när blir data forskningsdata

Definitionen består av två delar: vad data är och vad som gör att vissa data utgör forskningsdata.

–Vi har utgått från att data blir forskningsdata när de bedöms ha ett vetenskapligt värde, förklarar Stefan. Det baseras på resonemang kring att det inte främst är frågan om vad forskningsdata är, utan när de är.

–I den här definitionen begränsar vi inte heller forskningsdata som begrepp till att handla om bara det material som verksamheten arbetar med, vilket en del andra definitioner gör. Att vi på SND endast arbetar med digitala forskningsdata påverkar inte hur forskningsdata definieras, påpekar Lisa. Det gör definitionen mer robust och mindre beroende av hur verksamheten förändras över tid.

–Vår definition innehåller inte heller en rad exempel på forskningsdata, lägger hon till. Däremot finns det åtskilliga exempel i det förtydligande resonemanget, inklusive några ord om forskning som inte använder data.

 

Definitionen

"Forskningsdata är representationer av företeelser som, utifrån vetenskapliga principer, bedöms kunna användas för vetenskaplig analys eller för att på andra sätt ligga till grund för eller validera forskningsresultat. De har sammanställts, samlats in, skapats eller på annat sätt genererats som en del av det vetenskapliga arbetet."

Definitionen med de förklarande resonemangen finns publicerad på Zenodo: Vad innebär forskningsdata? DOI: 10.5281/zenodo.18801001