På regeringens uppdrag har Bengt Westerberg utrett hur framtidens registerbaserade forskning kan hanteras. För SND:s räkning föreslår han att regeringen tillsätter en utredning för att utarbeta en långsiktig lösning.
– Vi tar med stort intresse del av de nära 600 sidorna och ser fram emot nya beslut rörande utredning av bättre möjligheter för SND att utföra sitt uppdrag, säger SND:s föreståndare Hans Jørgen Marker.
Bakgrunden är att forskning som förutsätter tillgång till personanknutna registeruppgifter kan innebära att två samhälleliga intressen står i konflikt med varandra; å ena sidan att bedriva forskning för ny kunskap och å andra sidan skydd av personlig integritet.
Regelverk och lagar måste således tillgodose den enskildes integritetsskydd, inte minst för att allmänhetens förtroende för forskningen ska bibehållas. I början av 2013 gav regeringen därför förra statsrådet Bengt Westerberg i uppdrag att utreda de framtida förutsättningarna för registerbaserad forskning.
Han har analyserat hindren i regelverken och föreslår lösningar för att beakta den personliga integriteten samt underlätta myndigheternas möjligheter att sambearbeta uppgifter från olika register samt utveckla nya register för forskningsändamål. Samt även exempelvis lösningar för uppdatering och tillförande av nya uppgifter till register.
Utredaren har också haft i uppdrag att lämna nödvändiga författningsförslag. Läs hela utredningen ”Unik kunskap genom registerforskning” (SOU 2014:45).
När det gäller frågor relaterade till SND:s verksamhet skriver Westerberg bland annat:
”Forskningsregister finns av många olika slag. Flertalet har tillkommit för konkreta forskningsprojekt. Svensk Nationell Datatjänst (SND) är en nationell resurs för samordning av existerande och nya forskningsregister inom samhällsvetenskap, humaniora och medicin. SND är för närvarande ett samarbetsprojekt mellan Vetenskapsrådet och Göteborgs universitet. Ett syfte är att data som har samlats in för viss forskning ska göras tillgängliga och kunna återanvändas i nya forskningsprojekt. Datainspektionen har emellertid beslutat att SND inte har rätt att bevara register med personuppgifter, varmed avses uppgifter som på nå got sätt kan identifieras (till exempel där en kodnyckel finns bevarad). Det innebär en allvarlig begränsning av SND:s verksamhet.”
Detta leder bland annat fram till följande slutsats från utredarens sida:
”SND är en viktig infrastruktur för svensk forskning. Det är angeläget att SND blir en permanent verksamhet och att den får rimliga förutsättningar att sköta sina uppgifter. I dag deponerar forskare kopior på sina data hos SND. Det skulle vara en fördel om SND kunde bli en arkivmyndighet där originaldata kunde deponeras. Som arkivmyndighet skulle SND också bli personuppgiftsansvarig för de uppgifter som finns där, vilket innebär att Datainspektionens invändningar mot rådande ordning skulle kunna hanteras.”
Bengt Westerberg anför vidare:
”I Norge och Danmark har man organiserat motsvarande verksamhet på ett annat sätt: i Norge i en självständig organisation under Utdannings- og Forskningsdepartementet och i Danmark som en del hos Statens Arkiver. Den norska lösningen förefaller vara den mest attraktiva för verksamhetens självständighet och utveckling. Regeringen bör tillsätta en utredning för att utarbeta en långsiktig lösning för SND.”
– SND välkomnar en att sådan utredning tillsätts, säger Hans-Jørgen Marker.
Mycket av dagens forskning sker i internationellt samarbete och Westerberg skriver bland annat att utlämnande av data över nationsgränser är en utmaning och alltför komplext för att kunna analyseras inom ramen för denna utredning.
Av: MONICA BENGTSON