Under senare år har kvalitativa data hamnat alltmer i fokus för arbetet med att göra forskningsdata sökbara och tillgängliga för återanvändning. SND har haft flera satsningar under ett gemensamt paraply för att öka kunskapen och medvetenheten inom området. Det har bland annat handlat om data från konstnärlig forskning, flaggskeppet IAC Art Files, att göra intervjudata öppet tillgängliga i KAFFE-projektet och att bjuda in till forum och diskussioner inom ramen för den så kallade KvalDataGruppen i SND-nätverket.
– Det finns ett stort intresse inom både nätverket och SND att lära mer om hur vi ska hantera och jobba med kvalitativa data rent praktiskt för att göra dem tillgängliga. Det är viktigt att forskarna kan manifestera sina behov och att vi inom stödfunktionerna kan bejaka dessa och vara proaktiva, säger Madeleine Dutoit, utbildningssamordnare på SND.
Tre huvudområden centrala att ta sig an
Madeleine Dutoit ser att det finns tre huvudområden som är centrala att ta sig an för att komma vidare i arbetet med kvalitativa forskningsdata:
- Fler goda exempel kring datahantering och tillgängliggörande av olika typer av kvalitativa data behöver lyftas fram och diskuteras för att skapa en gemensam ”best practice”.
- Det behöver föras ett aktivt samtal kring nivån på tillgängliga forskningsdata. Det finns till exempel en speciell problematik kring hur långt en anonymisering av kvalitativa data kan göras utan att de blir urvattnade och oanvändbara.
- Det krävs omfattande resurser för att bearbeta kvalitativa data så att de blir tillgängliga för återanvändning. Var ska de resurserna komma ifrån? Och vilka data är värda att lägga tillräckligt mycket resurser på?
– Det är roligt att forskare med kvalitativa data blivit mer medvetna om att tillgängliggörande blivit standard, men vi är ännu i början av att väcka den här björnen. Vi har försökt hitta förebilder inom kvalitativa data genom att bland annat leta i DORIS, men det är tyvärr ganska magert, det lilla vi fått fram är mest i form av Excel-filer med väldigt begränsat med information, berättar Madeleine.
System och tjänster behöver anpassas till kvalitativa data
Under november har SND två arrangemang med fokus på kvalitativa data: ”Konstnärliga forskningsdata – praktiker, perspektiv och potential” för forskare samt ”Ansvarsfull delning och återanvändning av kvalitativa data: Reflektioner från QualiFAIR-projektet” för SND-nätverket. Det senare har Madeleine Dutoit ansvar för, då Agata Bochynska från universitetsbiblioteket vid Universitetet i Oslo ska berätta om hur kvalitativa och kontextberoende data kan göras FAIR.
– Vi behöver generellt jobba mer med att anpassa våra system och tjänster även till kvalitativa data, kanske oftare ha forskare och doktorander med i våra utvecklingsprojekt på ett tidigt stadium. När jag själv som forskare kommer in i vissa verktyg får jag gåshud, de är så långt ifrån var jag befinner mig. Hur ska mina data klämmas in här – det bara lyser ”vi passar inte in här” om dem. Detta är en stor utmaning vi behöver ta oss an, säger Madeleine Dutoit.
Stort gensvar från det konstnärliga forskningsfältet
En som sedan ett par år tillbaka har tagit sig an utmaningen är Karin Westin Tikkanen, senior rådgivare på SND. Hon har hållit i ett SND-projekt inom konstnärliga forskningsdata som ska sammanställas senare i höst. Inom projektet har ett flertal heldagsseminarier och samtalstillfällen anordnats, konstnärliga lärosäten har fått besök och olika samarbeten har inletts. Ett av SND:s flaggskepp (IAC Art Files) är också kopplat till satsningen. Gensvaret från det konstnärliga forskningsfältet har varit stort.
– Jag tror att en anledning till framgången med att nå ut är att vi har varit noga med ett respektfullt bemötande. Ibland finns det en retorik inom vårt område att precis allt ska göras tillgängligt. Men det går att börja i det lilla. Är något konkret blir det mindre skrämmande, det kan till exempel handla om att göra en beskrivning eller en dokumentation tillgänglig, säger Karin Westin Tikkanen.
Närheten till andra forskare och dokumentationens betydelse
Hon berättar att projektet arbetat i två steg. Under det första gjordes en kartläggning av hur forskningsdatarådgivare och bibliotekarier jobbar med konstnärlig forskning. Inom till exempel musik finns väldigt goda metadata tack vare den katalogisering som redan görs, med kontrollerade vokabulärer i fråga om musikstilar, tidsperioder och instrument. Under det andra steget pratade projektet med konstnärliga forskare om hur forskningen går till, vad går att dokumentera och för vems skull? Att göra data tillgängliga är fortfarande en främmande princip.
– Vi har i stället pratat mycket om närheten till andra forskare och om själva dokumentationens betydelse. De konstnärliga forskarna refererar sällan till forskare inom samma fält, utan oftare till filosofer eller andra discipliner. Om man har en tydligare dokumentation av forskningsprocessen och gör den tillgänglig, då kan man också börja referera till och synliggöra kunskapen inom det egna fältet, säger Karin Westin Tikkanen.
Inte ett tydligt datainsamlande fokus
Precis som Madeleine Dutoit lyfter Karin Westin Tikkanen fram att det är viktigt att vara lyhörd för forskarnas behov och hur forskningen går till. Den konstnärliga forskningen har inte ett tydligt datainsamlande fokus, data är mer något som infinner sig. Det handlar om att uppmärksamma insikter och dokumentera dessa.
– Inom vissa områden, som scenkonst, är det fortfarande oklart vad som ska kallas forskningsdata. Musik som en forskare producerar är inte data, den är resultatet av själva forskningsprocessen. Men i nästa skede, då kan musiken vara data. Den stora frågan då blir upphovsrätten, det går inte att göra musiken tillgänglig rakt upp och ner, även upphovspersonen måste synliggöras, berättar Karin.
Heldagsseminariet i Malmö den 4 november kommer att utgöra avslutningen på projektet. Dagen kommer bland annat innehålla en presentation av den nya konstnärliga portalen Art Files samt presentationer kring att särskilja ”konst” från ”data” och att citera och beskriva material. Avslutningsvis bjuds på en scenisk framställning av när konstnärliga forskare möter datahantering.
– Det är så roligt att se den aktivitet och de samtal som pågår, detta har verkligen vuxit fram under den här tidsperioden. Ägandeskapet ligger nu inom det konstnärliga forskningsfältet och det kommer att hända mycket spännande de närmaste åren, säger Karin Westin Tikkanen.