Öppet dataset lyfter forskarnas röster om att hantera forskningsdata

I KAFFE-projektet (kartläggning av förmågor inom forskningens e-infrastruktursystem) intervjuades forskare och doktorander för att bättre förstå deras praktiker och behov i arbetet med forskningsdata. Nu tillgängliggör SND ett öppet dataset med de 40 kvalitativa intervjuerna som medlemmar i SND-nätverket hjälpt till att samla in. Madeleine Dutoit, utbildningssamordnare hos SND och en av gruppledarna i projektet, berättar om hur värdefullt det är att lyfta forskarnas röster. 

 

Hur har arbetet med intervjuerna gått till?  
– Vi ville veta mer om hur det är för forskare idag att arbeta med forskningsdata, vad som fungerar och vad som inte gör det. Om vi inte pratar med forskarna kan vi inte utveckla välfungerande tjänster och stöd. Vid en nätverksträff bjöds alla i SND:s nätverk in till att genomföra intervjuer för projektet på sitt lärosäte. Flera personer anmälde sig frivilligt. En metodik med färdiga frågeformulär och praktiska instruktioner för att intervjua fanns redo att arbeta efter. Det var viktigt att intervjuerna gjordes på samma sätt så regelbundna möten hölls med gruppen för att insamlade data skulle hålla god kvalitet och för att ge stöd. Inte alla hade tidigare erfarenheter av att intervjua. För att nå en så bred grupp av forskare som möjligt, uppmanades intervjuarna att söka deltagare spridda över olika ämnesområden och i olika karriärsteg. Totalt intervjuades 40 doktorander och forskare på sju lärosäten, berättar Madeleine Dutoit. 

Varför gör ni intervjuerna tillgängliga på Researchdata.se? 
– Det var svårt att tänka att SND som arbetar för god datahantering inte skulle tillgängliggöra intervjuerna! 40 kvalitativa intervjuer är ett stort material som skulle ta lång tid att samla in för en enskild. Våra intervjudata ligger nu helt öppna bara några klick bort för alla som vill ta del av forskares röster och perspektiv på datahantering. För den som vill utforska ämnet djupare kan det spara tid att data redan finns. Men data kan intressera alla nyfikna på inblickar i enskilda forskarberättelser, till exempel personer som arbetar med datastöd på lärosätena. 

Hur går det till att göra intervjudata tillgängliga, vilka utmaningar har ni stött på och hur har ni hanterat dem?  
– Vi behövde korrigera alla fel som en AI-tjänst gjort vid transkriberingen från ljud till text, att phase blivit face, behjälpliga blev begärda och happy blev unhappy till exempel. Men den största utmaningen var arbetet med pseudonymiseringen av data. Det var svårt att veta vilken information som kunde leda till identifiering av intervjupersonerna. Namn och lärosäten som nämnts under intervjun var självklara. Men med information som detaljer kring unika doktorand- eller forskningsprojekt eller ovanliga system var det betydligt svårare. Sådan information blir indirekta fingeravtryck och gruppen fick diskutera tillvägagångssätt från fall till fall, här finns inga färdiga standardsvar. Otaliga mikrobeslut togs kring ord där vi fick väga risken att deltagare skulle kunna identifieras mot risken att i slutänden få urvattnade texter som ingen får glädje av.

– Vi ville också återge forskarnas inspelade berättelser så detaljerat som möjligt, fånga och återge emfaser och icke-verbala uttryck såsom skratt, ironi och tvekan i texterna. Sådana uttryck ville vi inte missa eftersom de kan berätta mycket. Eftersom ljudinspelningarna i slutänden måste raderas så var det ju sista chansen. Sammantaget gjorde detta att arbetet blev mycket tidskrävande – det rör sig om 650 sidor text. 

Är det något som stuckit ut eller som ni tycker är särskilt användbart eller intressant i intervjuresultaten? 
– Om jag ska välja ut något tycker jag det är intressant att många forskare i det dagliga arbetet fortfarande har bekymmer med att dela data med andra. Att det är problematiskt att dela data med forskare från andra länder, som har annan lagstiftning eller använder andra system är inte så förvånande. Men forskarna berättar att det också kan vara svårt att dela data inom Sverige, mellan lärosäten och till och med inom lärosäten. Forskarna är kreativa och hittar lösningar – som kanske inte alltid är så säkra – och träffas till och med fysiskt ibland för att överföra data. Detta sker i en tid då alla typer av forskarsamarbeten främjas. Problemen med datadelning tar tid från forskningen så här skulle en samordnad insats behövas.

Vad tar ni med er av arbetet och vad händer framöver? 
– KAFFE-projektet har varit givande på många plan, inneburit tätt samarbete med SND-nätverket och gett nya erfarenheter att smälta. Nu bistår SND med stöd åt andra lärosäten och organisationer som är igång och genomför intervjuer enligt KAFFE-projektets metod, såsom Chalmers och SciLifeLab. Vill någon göra intervjuer på sitt eget lärosäte finns allt metodmaterial som behövs i DORIS i anslutning till data och vi finns här om någon har frågor. Ett vidareutvecklat metodmaterial byggt på lärdomarna från projektet kommer att tas fram och så småningom publiceras i SND:s community på Zenodo.