Allmänt idéprogram - antaget vid miljöpartiets kongress i Sundsvall påsken 1982.

Miljöpartiet Allmänt idéprogram antaget vid miljöpartiets kongress i Sundsvall påsken 1982. Inledning 1 Sverige är ett rikt land med unika möjligheter. Vår materiella standard är jämfört med förr och med de flesta andra länder enastående hög. Kunskap och politisk medvetenhet finns i alla folkgrupper. Vår nationella handlingsfrihet är fortfarande betydande tack vare vår fredliga nutidshistoria och alliansfria utrikespolitik. 2 De ansträngningar som gjorts för att bygga upp vår välfärd är värda mycken respekt. Men någonstans på vägen förlorades de fina målen om frihet, rättvisa, solidaritet, trygghet och inflytande ur sikte. En ständigt ökad ekonomisk tillväxt för att först och främst nå en hög materiell levnadsstandard korn att bli ett självändamål. 3 Vår oro för framtiden är stor: Oron över vår egen maktlöshet, oron över att inte kunna påverka villkoren för vår tillvaro, oron över mänskligheten tycks vara på väg mot det kollektiva självmordet. 4 De växande klyftorna i världen, växande förtryck och konkurrens om sinande råvarutillgångar bäddar i kombination med kapprustningen för förödande storkrig. 5 Den globala förstöringen av jord, luft och vatten hotar själva grunderna för vår existens. Svält och massfattigdom är en realitet i stora delar av världen. 6 Men oron gäller även inhemska förhållanden: - förgiftning av livsmiljön - växande arbetslöshet - ökat utlandsberoende - storskalig och sårbar teknik - utarmning av landsbygden - svällande byråkrater i företag och förvaltning. 7 Problemen i vårt land liksom i andra länder är emellertid inte ödesbestämda. De är resultat av de nuvarande ekonomiska systemen i väst och öst, med deras fixering på materiell tillväxt, utan hänsyn till mänsklig behov, jordens ändliga resurser och naturens balans. 8 Men det finns alternativ! 9 Allt fler människor - såväl i Sverige som i andra industriländer - ifrågasätter de gamla ekonomiska och politiska modellerna och försöker i stället skapa alternativ till dem. Försök med kooperativa system, alternativ produktion, experiment med boende och livsstil ger oss förebilder. Miljörörelsen, kvinnorörelsen, fredsrörelsen, kärnkraftsmotståndet och andra alternativrörelser samlar, utvecklar och sprider kunskap om alternativen. Allt fler forskare arbetar i samma riktning. 10 Samtidigt upplever allt fler människor politisk hemlöshet. De etablerade partierna förefaller alltför låsta av traditioner och positioner för att med tillräcklig styrka vilja eller kunna driva den nödvändiga kursändringen. 11 Därför har vi den 20 september 1981 beslutat bilda MILJÖPARTIET, som ska verka fristående från blockbildningar och obundet av det traditionella höger-vänster-mönstret. Våra grundtankar 12 De grundläggande livsvillkoren för nuvarande och kommande generationer måste försvaras -det är vårt självklara ansvar. 13 I första hand måste vi därför se till att - inte förstöra jord, luft och vatten - inte förslösa begränsade naturtillgångar - minska vår civila sårbarhet - få till stånd nedrustning och fred - solidarisera oss med svaga eller förtryckta grupper, inom och utom landet. 14 För att detta ska kunna uppnås måste vi få till stånd en kursändring i samhällsutvecklingen. 15 Samhällsbyggandet måste inriktas på - människans själsliga och kroppsliga hälsa - naturens balans - global solidaritet - full självförsörjning med basförnödenheter - teknologi anpassad till miljö och människor - meningsfullt arbete för alla - jämställdhet mellan könen - självverksamhet och personligt ansvar - småskalighet, lokal självförvaltning - järnviktsekonomi som inte tär på jordens ändliga resurser - social solidaritet - kulturell mångfald och frihet. i stället för nuvarande ensidiga inriktning mot materiell tillväxt med alla dess negativa konsekvenser. 16 Kampen för ett alternativt samhälle är oupplösligt förbunden med arbetet för en levande demokrati inom alla samhällsområden, inte minst inom näringslivet och ekonomin i stort. Vi vill skapa en självförvaltningsdemokrati, där så många beslut som möjligt fattas lokalt av dem som själva är berörda. 17 Vårt samhällsbyggande grundar sig på en övertygelse om att människan i grunden är aktiv och att hon vill och kan ta ansvar. Självklart för oss är att alla människor har lika värde oavsett ras, kön, ålder m m samt att alla människor har positiva utvecklingsmöjligheter. 18 Vi vill arbeta för ett samhälle som erbjuder livskvalitet. Vissa materiella och känslomässiga grundbehov ska kunna leva ett tillfredsställande liv, med kvalitet. Alla behöver t ex en trygg barndom tillsammans med som bryr sig om dem. Alla behöver också få utveckla sina resurser och få använda dem, på ett sätt som känns meningsfullt. Det som ger livet mening är olika för olika människor - det kan vara föräldraskap, arbete, samhörighet med andra eller naturen, religiös tro etc. Men de mänskliga grundbehoven är desamma för alla. 19 Ett sådant samhälle präglas av ekologisk jämvikt, social solidaritet och kulturell mångfald. 20 Våra förslag förutsätter förändringar också i det ekonomiska, det politiska och det internationella systemet 21 Vi vill eftersträva en småskalig jämvikts ekonomi utan vare sig privat- eller statlig maktkoncentration där medborgare i olika former, t ex kooperativa, löntagarstyrda eller privata, har direkt inflytande över produktionen och sina arbetsförhållanden. 22 Vi vill bedriva en aktiv svensk fredspolitik i syfte att åstadkomma en ny ekonomisk och politisk världsordning där våld helt kan avskaffas i förbindelserna mellan stater och folk. Sverige i världen Solidaritet med tredje världens folk 1 I dag pågår en utveckling som ökar den orättvisa fördelningen av tillgångarna i världen. Allas trygghet hotas av de kriser och krig som orättvisorna skapar. 2 Sveriges materiella standard bygger till stor del på utsugning av fattiga länder bl a med hjälp av en orättvis världshandel. Vi måste ändra vår ekonomiska politik och handelspolitik så att en rättvisare fördelning av världens inkomster och förmögenheter kan genomföras. 3 En rättvis fördelning av jordens tillgångar medför en materiellt sänkt standard för oss, något som vi måste acceptera. 4 Sverige ska aktivt arbeta för ett starkt och demokratiskt FN med ökade fredsbevarande befogenheter. Sverige ska arbeta för att dödsstraff, tortyr och annan brutalitet upphör överallt i världen. 5 Ett FN-organ för förnybara energikällor bör skapas. 6 Det svenska, biståndet är en del av vår solidaritet med folken i tredje världen. Detta bistånd bör i första hand användas för att uppfylla fattiga människors basbehov (mat, kläder, bostad, hälso- och sjukvård, skola och arbete). 7 Det svenska biståndet ska öka årligen, räknat i realvärde, och det ska vara obundet bistånd. 8 I första hand ska vi stödja lokal självförvaltning i u-länderna. Biståndet ska också värna om miljön på lång sikt och får inte krossa fungerande sociala mönster i mottagarsamhällena. De fattiga länderna ska inte lockas in i samma förödande storindustriella utveckling som industriländerna genomgått. 9 Internationellt bistånd ska på sikt utformas som internationell skatt. 10 Biståndet till sociala och nationella befrielserörelser ska fortsätta. Aktiv svensk fredspolitik 1 Vi lever i dag i den mest militariserade tidsepoken i mänsklighetens historia, en period som genomsyras av en kolossal vapenteknisk uppladdning över hela världen. Tiotusentals raketer och robotar med kärnvapenladdningar, kemiska eller bakteriologiska stridsmedel väntar på att omedelbart kunna användas, med hela jorden inom räckhåll. 2 Stormakternas strävan att dominera världen ekonomiskt och politiskt är orsaken till kapprustningen och är den största faran för ett nytt världskrig. Ett sådant kan mycket väl komma att föras i Europa. Mindre krigshärdar finns på skilda håll i världen, trots FN’s fredsbevarande ansträngningar. 3 Sverige måste göra allt för att stoppa kapprustningen och stödja fredliga lösningar av konflikter mellan folken. Vi arbetar med den globala nedrustningen som ett slutligt mål. Ett kärnvapenfritt Norden är ett viktigt steg på vägen till ett kärnvapenfritt Europa. 4 Vi stödjer den växande fredsopinion som reagerar mot upprustningen och kärnvapenhoten var dessa än kommer från, och som därför arbetar för en ny och aktiv svensk fredspolitik. 5 Vi anser att ökat ekonomiskt stöd bör gå till fredsrörelser och fredsforskning. 6 Sverige ska föra en aktiv och fast utrikespolitik som slår vakt om värt nationella självbestämmande och vår oberoende position utanför militära allianser. 7 Ett decentraliserat försvar i ett decentraliserat samhälle år en grundförutsättning för en god beredskap i händelse av krig i Sverige eller i vår omgivning. 8 Därför måste vi satsa på att bygga upp en regional beredskap, som på olika plan kan försörja oss om katastrofer inträffar. 9 Ökade resurser ska ges till forskning för en uppbyggnad av civilmotstånd och självförsörjning i Sverige. 10 Försvarets nuvarande resurser måste omfördelas från de mest sårbara och tekniska delarna i det konventionella försvaret till - det ekonomiska försvaret (t ex självförsörjning när det gäller basvaror) - civilförsvaret (t ex skyddsrum och skyddsmasker) - det psykologiska försvaret (t ex försvarsvilja, "demokratiskt sinnelag") - ett väl förberett och organiserat civilmotstånd - internationellt fredsarbete. 11 Undervisning om medmänsklighet, global solidaritet och positiv konfliktlösning ska ingå i skolutbildningen. 12 Alla medborgare ska utbildas i självförsörjning, civilmotstånd och civilförsvar. Istället för allmän värnplikt för män bör någon form av samhällstjänst för män och kvinnor införas, där militär tjänstgöring bara är en av flera verksamhetsformer. Uttagning till olika former av samhällstjänst ska göras genom att man kombinerar personliga önskemål med lämplighetsbedömning och samhällets behov av personal till olika tjänster. De som inte vill bära vapen ska ha rätt att slippa. 13 De svenska vapenexporten och vapenimporten ska avvecklas. 14 Försvarets nuvarande organisation måste demokratiseras. De värnpliktiga bör ha rätt att förhandla om sina förhållanden. Fysisk politik Miljöskydd 1 Det mänskliga samhället bör eftersträva en balans med naturen som bygger på kunskap om de ekologiska systemen. 2 Vårt mål är uthållig, mångsidig och stabil produktion med metoder som så nära som möjligt ansluter till naturens egna processer. Industriell verksamhet måste bygga på slutna processer utan miljöfarliga utsläpp. 3 Vi måste hushålla bättre med begränsade tillgångar. Det är nödvändigt att återanvända icke förnybara råvaror och allt avfall då det är tekniskt möjligt. Användningen av engångsprodukter måste minsk i kraftigt. 4 Vi måste få en snabb övergång till ren och miljövänlig energi. 5 Vi får inte längre använda kortsiktiga sysselsättnings- och vinstargument som försvar för livshotande och långverkande miljöförstörelse. 6 Vår strävan är att miljöfarlig verksamhet ska upphöra. Produktion som trots allt lämnar miljöfarligt avfall får inte påbörjas förrän avfallshanteringen har lösts. 7 Alla miljölagar ska samordnas i en miljöbalk. Kraftigt ökade resurser ska sättas in för att hindra miljöbrott. 8 Större ansträngningar ska göras för att återställa livsbetingelserna och fruktbarheten i förödda områden. 9 Verksamhet som kan vara miljöfarlig ska inte få startas förrän riskerna är kända och tillräckligt små och avfallshanteringen är löst. Vi kräver omfattande rening av utsläpp till luft, mark och vatten. Vårt mål är att alla miljöfarliga ämnen tas bort redan i tillverkningsprocessen. 10 Vi måste satsa mer på forskning om skador av kemiska ämnen och strålning. Buller ska bekämpas. 11 Vi måste omedelbart utarbeta planer mot den försurning som orsakas av kol- och oljeförbränningen i svensk och utländsk industri och bostäder och som orsakas av trafiken, av konstgödslingen i jord och skog och av ensidiga barrträdskulturer. 12 Produktkontrollen måste skärpas. Informationen om gifthaltiga produkter måste förbättras. Innehållsdeklaration ska införas för alla kemiska produkter. Kommunerna ska ha rätt att av hälso- och miljöskäl förbjuda försäljning av varor inom kommunen - även om dessa varor är tillåtna i andra delar av landet. 13 Vi vill ha mycket mer undervisning i ekologi, miljövård och biologi ända från förskolan till universitetet. 14 Skärpta säkerhets- och miljökrav måste snarast införas på miljöfarliga transporter, särskilt sjötransporter av olja. Stränga säkerhetsbestämmelser måste utarbetas för både sjö- och landstransporter av radioaktivt avfall från kärnkraftverk. Naturvård 1 Olika arter av djur och växter, och olika naturtyper måste bevaras oavsett om de är till nytta för människor eller inte. 2 Hotade naturtyper och arter ska beredas livsutrymme och ett mångformigt landskap ska garanteras genom lagstiftning. 3 Alla områden av riks- eller länsintresse för naturvård, kulturlandskap och friluftsliv ska skyddas och skötas på lämpligt sätt. 4 Känsliga naturområden måste skyddas mot ytterligare privatisering, exempelvis fritidsbebyggelse. 5 Totalskyddade reservat behövs för att bevara områden med urskogskvalitet, särskilt i södra Sverige. 6 Representativa våtmarker ska skyddas. 7 Kvarvarande, utbyggda älvar och älvsträckor får ej förstöras genom exempelvis vattenkraftanläggningar. 8 Vi ska slå vakt om allemansrätten och våra skyldigheter i samband med den. Jord- och skogsbruk 1 Målet för landets livsmedelsproduktion ska vara full självförsörjning av baslivsmedel. 2 Jordbruksmarkens förmåga att producera livsmedel måste bevaras. 3 Lagstiftning mot spekulation i jordbruksmark ska införas. 4 Det småskaliga jordbrukets villkor måste förbättras. Sammanslagningen av mindre brukningsenheter får inte tvingas fram. 5 Deltidsjordbruk och jordbrukskooperativ ska uppmuntras. 6 Jordbruksavtalet ska ej längre vara bundet till industriarbetarlönen. 7 Ett giftfritt jordbruk är vårt mål. Vi vill uppnå det dels genom att uppmuntra giftfri odling, dels genom att satsa rejält på forskning, utbildning och utveckling. 8 Kraftfulla åtgärder måste sättas in för att snarast ta bort kadmium ur konstgödselmedlen. Bruket av konstgödsel, särskilt kväve, ska snarast avvecklas. 9 Köttproduktionen ska inriktas på betesdjur som håller landskapet öppet. 10 Maktkoncentrationen och monopolbildningen inom livsmedelssektorn måste brytas. I stället ska alternativa produktions- och distributionsformer uppmuntras. 11 Inhemsk produktion av giftfria trädgårdsprodukter ska stimuleras. 12 All radioaktiv bestrålning av livsmedel och import av bestrålade livsmedel ska förbjudas. 13 All spekulation i skogsmark ska förhindras. 14 Lövträdsinslaget i barrskogen måste ökas. 15 Slutavverkning ska ske med hänsyn till biologiska förutsättningar och anpassas till terrängen och geografiska förhållanden. Vi är därför emot kalhuggning i stor skala och som enda tillåtna form för slutavverkning. Kalhuggning och grovgallring i skog nära trädgränsen ska omedelbart stoppas. 16 Ökat virkesuttag genom gallring ska uppmuntras. 17 Användningen av hästar i skogsbruket bör ökas. 18 Gifter och konstgödsling i skogen ska förbjudas. Hyggesplöjning ska stoppas och bruket av tunga skogsmaskiner begränsas. 19 Där det är möjligt bör fårskötsel användas för att bekämpa lövsly. 20 Flottning och järnvägstransporter av virke ska prioriteras framför lastbilstransporter. 11 Virkesproduktionen ska inte ha ensamrätt till skogen. Naturvårds- och fritidsintressen och övriga värden måste också beaktas. 22 Kraftansträngningar ska göras för att rädda hotade fiskearter. Ökade resurser ska ges till odling av musslor, alger och annat vattenbruk. 23 Allmänt stöd ska införas för att underlätta fiske som deltidsnäring. Landsbygden 1 Landsbygden ska återskapas genom att basnäringarna utvecklas skatt de fyller våra basbehov av livsmedel, textilier, energi och bostäder. Därigenom skapas också fler arbetstillfällen på landsbygden. 2 Livsmedelsproduktionen ska planeras med närproduktion som mål. 3 Textilproduktionen ska stödjas bland annat genom ökad användning av svensk ull för framställning av kläder. 4 Vi vill satsa på så kallade näringsregioner där varje regions särart tas till vara och varje region utvecklas efter sina förutsättningar. Djurskydd och husdjursskötsel 1 Alla djur har rätt att utvecklas efter sin arts förutsättningar, under de betingelser som råder i den miljö som är naturlig för dem och oavsett nytta för människan: Vi vänder oss därför mot alla former av djurplågeri. 2 Djurförsöken måste minskas till det absolut minsta och ersättas med andra metoder, exempelvis cellodlingar, där det är tekniskt möjligt. 3 Industriell produktion av djur ska avvecklas, särskilt den som skadar djuren fysiskt och psykiskt. 4 I avelsarbete med djur måste djurens hälsa och välbefinnande sättas före en ökad mjölk-, kött- och äggproduktion. 5 Antibiotika får inte användas för att få snabbare tillväxt eller liknande hos djur. Markens användning 1 All användning av mark måste planeras grundligt. Därvid ska alla intressegrupper komma till tals. Naturinventeringar ska ingå i denna planering. 2 Boende och näringsliv ska decentraliseras för att vi ska få en rikt förgrenad bebyggelse. 3 Arbete, bostad och service ska ligga nära varandra så att behovet av resor minskar. 4 Kunnande om ekologi måste vara vägledande för politiska beslut. Kommunerna ska anlita ekologer. 5 Kommunerna ska ha vetorätt i miljöfrågor. Energi 1 Den stora tillgången på billig energi har låst oss till ett mycket energislukande samhälle och till ett levnadssätt som är inriktat på förbrukning. Sveriges och de övriga industriländernas höga energiförbrukning är orättvis ur global synvinkel. Det stora oljeberoendet håller nu på att bytas ut mot ett kärnkrafts- och kolberoende som bygger på stora centrala energisystem. Kärnkraften är nära kopplad till det storindustriella och sårbara samhället - ett storskaligt och svåröverskådligt samhälle, som är helt oförenligt med våra grundvärderingar. Kärnkraften medför stora risker. Tillgången på fossila bränslen är begränsad och de förorenar miljön vid förbränning. Därför är det nödvändigt med en snabb och målmedveten övergång till förnybara energikällor som inte förstör miljön. Teknik för detta finns redan i stor utsträckning och utvecklas vidare. 2 Genom att tillvarata energin effektivare och hushålla bättre med den kan vi sänka energiförbrukningen betydligt och ändå bibehålla vår nuvarande materiella levnadsstandard. 3 För att ersätta produktionen av elektrisk kraft vid kärnkraftverken måste vi bygga ut kraftvärme, industriell mottryckskraft och vindkraft. Den elektriska energi vi redan har måste tillvaratas bättre. Utbyggnaden av direktverkande elektrisk värme måste hejdas och utvecklingsarbetet med el-snåla maskiner och processer ska stödjas. 4 Oljeberoendet ska minskas - genom att öka andelen förnybara energikällor och inhemska bränslen, till exempel skogsavfall, lövvedsöverskott och överskottshalm - genom att använda värmepumpar för att tillvarata spillvärme och lagrad solvärme i luft, sjöar, hav och mark - genom att starkt stödja utvecklingsarbete med energiskog, solfångare, solcentraler, passiv solvärme och annan förnybar energi samt lagring av överskottsenergi - genom att välja närvärme, typ blockcentraler, och lågtemperatursystem så att förnybar energi lättare kan införas. 5 Vi tillåter ingen övergång från olja till kol där olja istället kan ersättas med förnybara energikällor. 6 Hårdare miljökrav måste ställas på alla kolvärmeverk. 7 Metoder för bättre förbränning av olja, kol och andra fasta bränslen är en gemensam nordisk angelägenhet om vi ska minska försurningen och vara ett föredöme för övriga Europa. Ett kraftfullt nordiskt forskningsprogram för att få fram dessa metoder bör utarbetas. 8 Kärnkraftavvecklingen ska påbörjas omgående. Byggandet av reaktor 11 och 12 ska stoppas. Barsebäcksverket ska tas ur drift omgående. En plan för snabb avveckling av övriga kärnkraftverk ska utarbetas. 9 Kärnvärmeverk (exempelvis Secure), hetvattenledningar från kärnkraftverk (typ Forsmarkstunneln), uranbrytning och export av kärnkraftsteknologi ska förbjudas. 10 Problemet med det radioaktiva avfallets hantering är olöst. Avfallet måste förvaras under kontrollerbara former och regelbundet kontrolleras eftersom det inte finns någon säker slutförvaring. Trafik 1 En mycket stor del av transportbehovet har skapats genom en samhällsplanering, där bostäder, arbetsplatser och service spridits ut långt från varandra. Det okritiskt anammade frihandelssystemet, med låga energikostnader, har också bidragit till transportsektorns orimligt starka expansion. 2 Samhället ska planeras så att behovet av transporter blir så litet som möjligt. 3 Vi vill satsa på kollektivtrafik - tåg, stadsbanor, bussar med mera - för att steg för steg minska bilismen. 4 Vi vill satsa på miljöanpassade väg-, spår- och terminalsystem som klarar hårda miljökrav. 5 Skyddade leder för gång- och cykeltrafikanter måste byggas ut. 6 Med hjälp av ekonomiska och andra styrmedel vill vi satsa på en bättre fördelning och användning av olika trafikslag, som är miljövänligare, energisnålare och säkrare än dagens. 7 Varutransporter ska i större utsträckning än nu ske på järnvägar och vattenvägar. 8 De bilfria zonerna ska utvidgas i stadskärnor, bostadsområden och känsliga naturområden. 9 Bilavgiftstullar kan vara en lämplig form för att finansiera miljö- och säkerhetsförbättrande åtgärder. 10 Inga fler motorvägsbyggen ska tillåtas. Nya stora trafikanläggningar får byggas endast om trafiksäkerheten därigenom förbättras. 11 Skärpta säkerhets- och miljökrav måste ställas på transporter av olja och andra miljöfarliga produkter såväl till lands som sjöss. 12 Vi måste satsa mer på forskning och utveckling av miljövänligare fordon. Teknik 1 Tekniken utvecklas och används idag sällan med hänsyn till naturen, vår övriga miljö, jordens ändliga resurser eller till människors välbefinnande. Stora, högt utvecklade tekniska system är främmande företeelser för de flesta människor - och svåra att överblicka och kontrollera. 2 Vi eftersträvar en teknik som bygger på ekologisk varsamhet och leder till höjd livskvalitet. 3 Vår svenska produktion ska bidra till ökad självförsörjning. 4 Tekniken ska användas i en produktion av varor som tillfredsställer grundläggande mänskliga behov. 5 Produkterna ska vara hållbara och kunna repareras och återanvändas. Den tekniska utvecklingen måste inriktas på bättre hushållning med råvaror och energi. Producenten ska ha ansvar för att råvarorna kan återanvändas. 6 Tekniken ska användas som ett hjälpmedel för att skapa hälsosamma arbetsmiljöer och meningsfulla och varierande arbetsuppgifter. 7 Forskning och utveckling av teknik ska bland annat inriktas på att underlätta produktion i mindre enheter. 8 Uppfinnarnas ställning ska stärkas. Kollektiva uppfinnarverkstäder ska införas och kunna användas av alla som har intresse för sådan verksamhet. Datateknik 1 Datorer och datateknik används mer och mer, både för att underlätta och ibland förenkla människors arbete men också för att ersätta människor i vissa arbetsuppgifter. Denna utveckling och den ökade användningen av datorer kallas datorisering. 2 Avgörande är på vems villkor datoriseringen genomföres och vilka värderingar som styr. Hittills har ekonomiska och tekniska motiv fått styra i alltför hög grad. Man har tagit för lite hänsyn till sociala värderingar. Vårt grundkrav är att all användning av datateknik ska underlätta människors liv och arbete. 3 Vi måste satsa mer på forskning kring datateknikens sociala betydelse och verkningar. T ex: Hur ska de som ska använda datatekniken få ökat, in flytande vid utveckling och införande av datasystem? Och: Vilken inverkan har datasystem på arbetsmiljö, organisation och samhälle? Nu är forskningen alltför ensidigt inriktad på tekniska frågor. 4 Vi måste få en bred allmänbildande utbildning om vad datateknik är och om dess möjligheter och risker, så att människor inte ska behöva känna sig främmande för datateknik. 5 Utbildningen i datateknik ska ge en helhetssyn på datateknikens roll i samhället. Alla som utvecklar, utformar eller inför datateknik eller ska besluta om detta, ska ha möjlighet att förutse vilka verkningar användning av datateknik kan få på olika områden i samhället. 6 Makten och ansvaret för införande och användning av datateknik ska spridas till de grupper av människor som närmast är berörda. 7 Stora krav bör ställas på datasystem, som införes i arbetslivet. Systemen måste vara människovänliga, lätta att begripa och lätta att ändra. Datasystemen ska utformas så att människors arbetsuppgifter inte utarmas eller styckas upp i ensidiga och specialiserade delar, där människor får använda bara en del av sin förmåga. Det är viktigt att människors yrkeskunskap ej går förlorad. Datatekniken får ej bidraga till sämre arbetsgemenskap eller minskad medmänsklig kontakt. Arbetstakten får ej styras av en dator eller robot. 8 Datorisering får inte genomföras så att människor slås ut från arbetslivet. Införandet av datateknik måste samordnas med att de människor som får ändrade eller nya arbetsuppgifter också får utbilda och träna sig för dessa. Den arbetsbesparing som uppstår inom de områden där datatekniken tas till hjälp bör komma alla tillgodo i form av förkortad arbetstid. 9 Nuvarande skatter på löner (inkomstskatt och arbetsgivareavgifter) utgör en stark uppmuntran till datorisering, eftersom datorer ju inte belastas med dessa skatter. Skattesystemet måste omformas så att datoriseringen inte gynnas av skattelindring. Vid datorisering ska avgifter tas ut för att bekosta utbildning och annat som de människor behöver som måste byta arbete på grund av datoriseringen. 10 Den lagstiftade demokratiska rättigheten till offentlig insyn får inte begränsas av hänsyn till kostnader eller hur datasystemen är utformade. Datasystemen i samhällets tjänst måste vara uppbyggda så att de gör den information som finns mer lättåtkomlig. 11 Införande av datatekniska hjälpmedel för samhällskontakter och information (särskilt enkelriktade kontakter) ska ske varsamt och med hänsyn till sociala verkningar. Samma sak gäller införande av datatekniska hjälpmedel i hemmen. 12 Vi anser att datateknik inte får användas till att övervaka och kontrollera människors effektivitet eller personliga förhållanden. 13 Endast om enskilda människor begär det ska uppgifter om dem få föras in i kommersiella dataregister. 14 Stora datasystem bör göras så decentraliserade som möjligt, så att de blir mindre sårbara. 15 Utlandsberoendet ska minskas genom ökad svensk tillverkning av datakomponenter och utveckling av dataprogram. Socialpolitik Jämställdhet 1 Ett jämställt och demokratiskt samhälle kräver människovärdighet. Det kräver en kärleksfull hållning till livet och till andra människor. Det kräver fantasi och skapande förmåga och att var och en handlar efter sin övertygelse. Samhället har hittills formats på männens villkor. En jämnare fördelning av samhällsansvaret och ett bättre utnyttjande av det manliga och kvinnliga tänkandet behövs nu. Vi ska mycket mer engagerat än tidigare bekämpa den vålds-, porr- och drömindustri som varje dag stjäl vår värdighet ifrån oss. Män som kvinnor. 2 Vi eftersträvar en jämn ansvarsfördelning mellan kvinnor och män så att kvinnorna kan göra sig gällande i arbetsliv och beslutande organ och så att männen har större möjligheter att delta i arbetet med familj och barn. 3 Denna frigörelse kan nås bland annat genom sex timmars arbetsdag och möjlighet till rörlig arbetstid för alla. Den genomsnittliga arbetstiden bör sänkas efterhand, främst för småbarnsföräldrar, med successiv övergång till 6-timmarsdag. 4 Föräldraförsäkringen ska kvoteras mellan föräldrarna så att även männen kan stanna hemma med barnen. 5 För att åstadkomma jämställdhet vill vi ha en könskvotering vid val till nämnder, beslutande organ och utbildningsplatser, så att ingetdera könet får lägre representation än 40 procent. 6 Förvärvsarbete måste vara en självklar rättighet för alla. Lagen om lika lön för lika arbete måste förverkligas och efterlevas. 7 Vi vill slå vakt om rätten till fri abort. Ökade resurser ska avsättas för rådgivning före och uppföljning efter en abort. Sexual- och preventivmedelsrådgivningen ska stödjas så att de fria aborterna minskar. 8 Uppsökande verksamhet (typ Malmö-projektet) för att förebygga och bekämpa prostitutionen ska byggas ut och kraftfullt förstärkas. 9 De kvinnor som blivit våldtagna måste ha tillgång till lekmannaombud vid polisförhör och rättegång. 10 All kvinno- och mansmisshandel ska betraktas som kriminell och därför falla under allmänt åtal. 11 Fler kvinnohus ska byggas genom att kvinnorörelsens självverksamhet får ökat politiskt och ekonomiskt stöd. Motsvarande ska gälla för manhus. 12 Sexklubbar ska förbjudas. 13 Lagen om hets mot folkgrupp ska skärpas och utvidgas så att den även gäller kvinnor som förnedras pornografiskt eller i herrtidningar. 14 Skolornas läromedel ska granskas ur könsrollssynpunkt, så att öppen eller dold diskriminering av kvinnor i undervisningen inte kan ske. 15 De traditionella och fastlåsta könsrollsmönster som förekommer i reklam och massmedia ska motverkas. 16 Vi vill uppmuntra kvinno- och mansforskningen. Barn och ungdom 0-18 år I detta avsnitt behandlas barns och ungdomars uppväxtmiljö. I avsnittet om skolan behandlas det pedagogiska innehållet i olika skolformer från och med förskolan. Vår beskrivning av nuläget 1 Barn och ungdomar blir ofta satta åt sidan i dagens samhälle. Det har alltför mycket blivit de vuxnas värld, där det saknas en helhetssyn som tar hänsyn till människor i alla åldrar och deras behov och intressen. 2 Många barn far illa idag, i en del hem, hos en del dagmammor, i en del förskolor och skolor samt i samhällsmiljön i stort. 3 Många familjer är splittrade och många barn har inga syskon och inte heller kontakt med sina mor- och farföräldrar. 4 Föräldrar har för lite tid för och kunskap om barn. Ett naturligt socialt kontaktnät finns sällan i dagens bostadsområden. 5 De kommersiella krafterna drar ungdom från meningsfull fritidssysselsättning. Barn och ungdomar blir särskilt utsatta för påverkan i form av vålds-, porr- och skräckfilmer, serier, TV, video osv. Att se för mycket på TV och film medför avtrubbning av fantasin och stjäl tid från naturlig samvaro och lek. 6 Barn och ungdomar möter ofta vuxna som är dåliga förebilder, till exempel i förråande och förnedrande skyltning, könsdiskriminerande reklam o dyl. Detta har en förödande inverkan och skapar normer som senare i livet försvårar möjligheterna att skapa jämställda relationer. 7 Det saknas fortfarande många förskole- och fritidshemsplatser. Dessutom har man ännu inte funnit någon bra stödform till barnfamiljer i glesbygd. 8 Det är svårt att försörja en flerbarnsfamilj med normalinkomster. Ännu svårare är det tör ensamstående och familjer där ena föräldern är hemarbetande. Våra mål och visioner 9 All samhällsplanering måste ta hänsyn till barn och ungdom. Vi måste satsa mer resurser så att deras behov, rättigheter och intressen blir uppfyllda, till exempel i boende, trafikfrågor och när det gäller barnmisshandel och vårdnadstvister. 10 Vi anser att arbete med barn och ungdom är mycket viktigt och ska uppvärderas. 11 Omsorgen om barn ska alltid utgå från barns behov av omvårdnad, skydd, trygghet och kärlek. Barn behöver människor att ta emot kärlek av och att ge kärlek till. De behöver stabila och varaktiga förhållanden till sina föräldrar. Inget barn får lämnas utan kärleksfull vuxenkontakt om föräldrarna av olika anledningar inte kan ta ansvar för dem. 12 Alla barn behöver träffa andra barn och utvecklas i en stimulerande miljö. De måste få känna att de behövs och att de kan påverka och ta ansvar. De behöver hjälp att sätta gränser men behöver också efterhand frigöra sig från sitt beroende av föräldrarna. All omsorg om barn måste bygga på respekt och på viljan att ta till vara och utveckla deras egna resurser. 13 Alla barn ska kunna växa upp hos vuxna med goda kunskaper om barn och alla vuxna som har hand om barn ska ha den trygghet som dessa kunskaper ger. 14 Alla barn ska ha rätt till bra förskolor (daghem eller deltidsgrupp) och fritidshem. 15 Sex timmars arbetsdag för alla, särskilt för föräldrar till barn i åldern 0-16 år. Vuxna måste stimuleras och ges möjligheter att sätta av mera tid för samvaro med egna och andras barn. Barnen får inte lämnas kvar i en egen avskild värld där de blir utsatta för kommersiella krafter som på olika sätt fyller ut det tomrum som isoleringen från de vuxnas värld skapar. Barnen måste dras in i ett samhälle som är gemensamt för alla, som ger mening, innehåll och ideal. 16 Föräldrar ska ha möjlighet att välja hur (förskola, hemarbetande förälder eller familjedaghem/trefamiljssystem) de vill uppfostra sina barn. Detta skall inte lika starkt som nu styras av ekonomiska skäl och/eller av var de bor. 17 Alla ungdomar ska ha möjlighet till meningsfull verksamhet efter skoltid. Efter grundskolan ska de erbjudas fortsatt utbildning, praktik eller anställning. Våra planer och förslag 18 Föräldrautbildning ska alltid återkommande erbjudas båda föräldrarna genom landsting och kommuner i samverkan. Utbildningen ska vara knuten till mödra- och barnavårdscentraler. 19 Vi vill kraftigt utöka undervisningen om barn, hem och samlevnad i alla skolformer. 20 För att bevaka barns intressen och rättigheter vill vi införa barnombudsmän i alla kommuner. 21 Vi vill att en plan för den fortsatta utbyggnaden av förskolor och fritidshem fastställs av riksdagen. Inom en femårsperiod ska alla barn från treårsåldern ha möjlighet till tre till fem timmars förskola per dag. Både kommunala lösningar och föräldrakooperativ ska uppmuntras. 22 Vi vill också satsa på kvalitet. Personal i förskola och fritidshem ska erbjudas vidareutbildning och personal i familjedaghem och trefamiljssystem grundutbildning. Genom att förbättra arbetsmiljön vill vi minska personalomsättningen. 23 De föräldrar som väljer att yrkesarbeta, och vars barn inte har förskole-/fritidshemsplats ska erbjudas kommunalt familjedaghem eller trefamiljssystem. 24 Vi vill i första hand införa sex timmars arbetsdag med någon form av ekonomisk ersättning för föräldrar till barn i åldern 0-8 år. 25 Vi vill förbättra barnfamiljernas ekonomiska situation genom en översyn av skattesystemet. Denna ska leda till att man direkt vid inkomstbeskattning tar hänsyn till försörjningsbördan hos olika typer av barnfamiljer (beroende på antal barn och antal förvärvsarbetande föräldrar). 26 Vi vill ta barn och ungdom på allvar och lära dem utveckla en allsidig handlingsberedskap för livet. Detta kan åstadkommas genom att de tillsammans med vuxna i bland annat skola och bostadsområde utför och ansvarar för olika praktiska sysslor som till exempel utsmyckning, underhåll, städning och reparationer, matlagning, trädgårdsskötsel och omsorgsarbeten. 27 Vi föreslår att ungdomsmottagningar öppnas (typ "Borlängemodellen") på alla större orter i landet. Vid dessa mottagningar ska ungdomar kunna få hjälp med att ta itu med alla slags problem - praktiska, kroppsliga och själsliga. Äldre 1 Pensionärerna ska bemötas med samma hänsyn och respekt som alla andra. De ska känna att de behövs, inte att de är en börda. 2 Pensionärerna ska själva råda över sin situation i samhället. De ska vara med och utforma verksamheten i de institutioner som är till för deras skull. Pensionärerna ska själva kunna välja hur de ska bo och vilken form av vård de ska ha. 3 Vi föreslår en rörlig pensionsålder mellan 60 och 70 år. Vi vill ge alla rätt till deltidspension mellan 60 och 70 år, med rätt att behålla sitt vanliga slags arbete. 4 Vi föreslår också att de som vårdar äldre släktingar i hemmet får ersättning från försäkringskassan (samma typ som föräldraförsäkringen). Samer 1 Samerna är ett ursprungligt folk i Sverige med egen historia, egna traditioner, egen kultur och eget språk. Samerna har sedan urminnes tider försörjt sig på jakt, fiske, renskötsel, och andra samiska näringar i Norden. 2 Vi anser att samerna har en självklar rätt att behålla och utveckla sitt sätt att leva. De måste ha rätt att på egna villkor utveckla sina näringar, sin kultur och sina samhällen åt sig själva, sina barn, barnbarn och kommande generationer. 3 Vi föreslår en särskild lagstiftning som ger samerna skydd mot exploatering i sameområden. Lagen ska ge samerna rätt att själva förvalta sina naturtillgångar, exempelvis renbeten och fiskevatten. Lagen ska vidare ge samerna vetorätt i frågor som är av grundläggande betydelse för deras försörjning och levnadssätt, samt ge garantier för att deras språk och kultur kan leva vidare. Invandrare 1 De motsättningar som finns mellan svenskar, invandrare och andra små folkgrupper är onödiga och skadliga. 2 Det är viktigt att svenska barn och invandrarbarn får positiv kontakt med varandra så tidigt som möjligt. 3 Tidningar och TV bör sakligt och verklighetsnära berätta om invandrarnas positiva betydelse for Sverige förr och nu. Invandrare och svenskar måste få bättre möjligheter att lära känna och respektera varandra. Det är speciellt viktigt att bryta den isolering som drabbar kvinnorna i invandrargrupperna. 4 Vi måste få slut på alla former av diskriminering av invandrare och andra små folkgrupper med hjälp av skärpta bestämmelser. Vi föreslår att alla flyktingärenden behandlas snabbare och att alla som söker politisk asyl ska få juridisk hjälp. 5 Reglerna för uppehållstillstånd och medborgarskap ska ses över så att invandrare som är socialt förankrade i Sverige garanteras rätt att stanna här. 6 Vi vill motverka halvspråkighet och andra problem som ger invandrarbarn sämre självkänsla och identitet. Hemspråksundervisningen måste förbättras. 7 Vi vill förbjuda häktning av barn i samband med invandrarärenden. När det är nödvändigt att häkta föräldrar i interneringsärenden och barnen kan ta skada av att skiljas från föräldrarna bör barn och föräldrar tillsammans interneras i en öppnare form. Handikappade 1 Vi ska planera samhället så att handikappade människor kan välja utbildning, bostad och arbete. Det måste bli lättare för handikappade att vara med i kulturell och politisk verksamhet och all annan gemenskap. 2 Många människor är osäkra när de möter handikappade och okunniga om deras villkor. Vi måste gemensamt arbeta för att ändra detta. Här har skolan och massmedia en viktig uppgift att fylla. 3 Handikappade ungdomar har rätt att leva och fungera bland jämnåriga och ska inte vårdas på långvårdskliniker. Hälsa och sjukvård Den medicinska vetenskapens ensidiga teknologiska inriktning har begränsat sjukvårdens utvecklingsmöjligheter. Politikerna har tappat greppet över sjukvården som styrs av experter och administratörer, medan andra personalgrupper och patienter har föga inflytande. Kommersiella intressen hos t ex läkemedelsindustrin och tillverkare av högteknologisk sjukvårdsutrustning har för stort inflytande på sjukvården. Alternativ till traditionell sjukvård har missgynnats. Strävan till en centralisering av sjukvården har medfört en utarmning av sjukvården i glesbygden. Den långt drivna specialiseringen har gjort att helhetssynen gått förlorade. Trots en galopperande ökning av de totala sjukvårdskostnaderna har vi inte fått en bättre folkhälsa. 1 Resurserna för hälso- och sjukvård skall i större utsträckning användas till friskvård. Informationen om livsföringens kostvanors och miljöfaktorers inverkan på hälsotillståndet måste kraftigt utökas. Vi måste forma en livsmiljö som på långt sikt gör det lättare att leva ett friskt och meningsfullt liv. En livsmiljö och en sjukvård som bygger på och tar hänsyn till människans hela situation, kroppsligt, själsligt och socialt. 2 Vid behandling av sjukdomar måste en helhetssyn på människan anläggas. Psykosociala faktorer måste betonas mera än hittills. 3 Hälso- och sjukvård bör lokaliseras så nära patientens vardagsmiljö som möjligt, t ex genom ökat inslag av hemsjukvård, hembesök och små vårdcentraler. Även när det gäller sjukhusen bör decentralisering eftersträvas. 4 Teknisk apparatur får inte ersätta kunnig och engagerad vårdpersonal om väsentliga mänskliga kvalitéer därmed eftersätts. 5 Förlossningsvården skall vara mänsklig och positiv utan att säkerheten för moden och barn blir eftersatt. Ytterligare centralisering av förlossningsvården skall motarbetas. 6 Psykiatrisk vård bör i ökad utsträckning ske utanför anstalter och i naturlig samhällsmiljö. Vi stödjer den inriktning inom psykiatrin som vill minimera användningen av psykofarmaka. Läkarremitterad psykoterapi, utförd av godkänd psykoterapeut, skall ersättas av sjukförsäkringen. 7 Den som vårdar långvarigt sjuka i hemmet skall ha ekonomisk ersättning och sociala förmåner. 8 För att vissa alternativa sjukvårdsformer skall kunna utvecklas och utvärderas bör samhällsstöd ges till dessa. Samhället bör stödja seriös forskning kring alternativa behandlingsformers effekter. 9 Landstingsägda hälsohem bör inrättas i hela landet. 10 Utbildning och undervisning inom sjukvården bör vara helt fristående från läkemedelsindustrin och andra kommersiella intressen. Sådana intressen får ej heller styra sjukvårdens inriktning. 11 Utbildning av all hälso- och sjukvårdspersonal måste breddas, särskilt när det gäller kost, livsföring och miljöfrågor. Experter inom alternativ medicin skall ge orienterande undervisning om sitt område i såväl den ordinarie läkarutbildningen som i övrig sjukvårdsutbildning. 12 För att förverkliga terapifriheten bör staten stödja kvalificerad naturläkarutbildning och verka för legitimering av naturläkare. Detta skulle innebär en sanering i floran av mycket olikartade naturläkarutbildningar och göra behandlingen mera trovärdig. 13 På alla nivåer inom sjukvårdsorganisationen bör information bedrivas om hur bruket av tobak, alkohol och andra droger påverka hälsotillståndet. Betydelsen av personalens egna attityder i dessa frågor måste betonas. 14 Samhälls-stödd utbildning i såväl friskvård som egenvård skall ges till barn, ungdomar och vuxna. 15 Sexual- och preventivmedelsrådgivning skall vara tillgänglig för alla och vara kombinerad med rådgivning i samlevnadsfrågor. 16 Ingen skall mot sin vilja behöva utsättas för tobaksrök. Speciellt måste arbetsplatser och offentliga lokaler göras rökfria. Det är ett minimikrav att Tobakskommitténs förslag om rökfria lokaler snarast genomföres. 17 I livets slutskede skall ingen människa mot sin vilja utsättas för livsuppehållande intensivvårdsåtgärder men garanteras effektivt smärtlindring. De som önskar skall beredas möjlighet att vistas i hemmiljö under sin sista tid. Detta kan medverka till att skapa en mer positiv attityd till döden. Drogbruk 1 Vi måste skapa en sundare inställning till bruk av droger. Totalkonsumtionen av droger måste minska kraftigt. Vi måste angripa problemen på flera olika plan samtidigt genom att - lösa sociala problem och minska utslagningen av människor - skapa en boende- och arbetsmiljö som ger människor bra kontakt med varandra - aktivt bekämpa brottslig droghantering - ställa upp för missbrukare och deras närmaste, bland annat med stöd och värd. - driva en restriktiv drogpolitik. 2 Allt bruk av narkotika ska bekämpas. All olaglig befattning med narkotika ska bestraffas. 3 Missbrukare ska helst vårdas av fri vilja men möjligheten att tvinga dem till vård måste finnas. 4 Vi vill genomföra en kampanj för att människor frivilligt ska dricka mindre alkohol. Om alkoholkonsumtionen inte minskar på annat sätt vill vi inför alkoholransonering. 5 Fler alkoholfria miljöer ska ordnas, bland annat genom alkoholfri representation och förbud mot att dricka alkohol på allmän plats. 6 Fler tobaksfria miljöer ska ordnas, bland annat genom förbud mot rökning i offentliga lokaler. Brottslighet 1 Vi anser att brottslighet måste förebyggas och bekämpas på flera olika plan samtidigt: - genom samhällsförändringar i stort som ger bra gemenskap där människor bor och arbetar - genom effektiva insatser för att förebygga brott - genom lämpligare behandling av dem som begått brott, t ex att ge dem möjlighet att ställa till rätta och minska skadeverkningarna av sitt brott. 2 Vi ska bekämpa den ekonomiska och organiserade brottsligheten och miljöbrotten på ett effektivt sätt, och satsa de resurser som behövs. Samma sak gäller våldsbrotten. Dit räknar vi även kvinnomisshandel, vissa former av incest, våldtäkt och sexuella övergrepp mot barn. 3 Kriminalvården måste bli mänskligare. Den ska medverka till att människor slutar begå brott och istället gör positiva samhällsinsatser. Fängelsestraff och internering ska användas så litet som möjligt, användas under människovärdiga former och alltid vara tidsbegränsade. 4 Vi vill satsa ökade resurser för att planera och genomföra övergången till ett mer positivt liv för de straffade. Skolan 1 Vi måste bygga all undervisning på en helhetssyn på människors utveckling. Detta ska gälla alla skolformer, från förskola till högskola och annan vuxenutbildning. 2 Skolans uppgift ska vara att ge eleverna kunskaper om oss människor som delar i ett ekologiskt, historiskt och kulturellt sammanhang. Eleverna ska uppmuntras att använda och utveckla sin tankeförmåga, sina känslor, sin vilja, sin handlingskraft och sin fantasi. Undervisningen ska vara en växelverkan mellan teori och praktik och ge eleverna kunskaper som är förankrade i verkligheten. Läroplanernas mål och riktlinjer är bra men de går inte att genomföra utan att samhällets värderingar ändras eftersom skolan är en spegel av samhället. 3 Alla ska ha rätt till en lika god utbildning från förskola till vuxenutbildning, var de än bor. Vi måste fastställa vissa gemensamma ramar för att garantera en god och demokratisk utbildning. Inom dessa ramar ska lärare, elever och föräldrar själva kunna bestämma skolarbetets form och innehåll. 4 Vi ska planera för mindre och självstyrande skolor. Varje skola bör ha en styrelse av elever, föräldrar, lärare och övrig skolpersonal. 5 Eleverna ska vara med och dela ansvaret för arbetet i skolan. De ska till exempel undervisa, laga mat, städa och reparera med hjälp av sakkunniga rådgivare. 6 Vi kräver mycket mer undervisning i ekologi, miljövård och biologi ända från förskolan med till exempel grönsaksodling som en del av det praktiska arbetet. 7 Vi måste förändra lärarutbildningen. Bland annat ska utbildningen inledas med en längre tids praktik i att undervisa. Alternativ pedagogik och metodik ska ingå i lärarutbildningen. 8 Vi måste uppmuntra utveckling och förnyelse av pedagogiken i alla skolformer. 9 För att fler barn ska få plats i alternativa skolor ska dessa, skolor få statliga och kommunala bidrag. Boende 1 Där människor bor ska det finnas goda möjligheter till sociala kontakter. 2 Bostadsområdena ska vara mångskiftande och småskaliga och präglas av närhet. 3 Segregation ska motverkas. Människor ska kunna bo i samma bostadsområde, oberoende av nationalitet, ålder eller sociala förhållanden. 4 De boende själva ska ha inflytande över och ansvar för sin närmiljö, till exempel genom att sköta förvaltningen, s k självförvaltning. 5 Olika former av flergenerations- och kollektivboende ska stödjas. 6 Lokaler för gemenskap och skapande ska, liksom odlingar och andra gemensamma anläggningar, finnas i varje bostadsområde, bland annat för att underlätta kontakt mellan olika åldrar. Såväl äldres som yngres arbetsinsatser ska tas tillvara i gemensamma uppgifter. 7 Samhällsstöd bör ges för att underlätta att grannskapsgrupper växer fram. 8 Kraftiga åtgärder ska vidtas för att sänka boendekostnaderna. De boende själva ska genom eget arbete med reparation och underhåll kunna bidra till sänkta kostnader. 9 Under 60- och 70-talen byggdes i storstädernas utkanter många sterila och tråkiga bostadsområden, speciellt höghusområden. Då var det viktigare att bygga fort och billigt än bra och varaktigt. Nu måste misstagen i 60-och 70-talens bostadspolitik rättas till. 10 Ekonomiska och sociala följder vid sanering ska studeras noggrant. 11 Dagens lyxstandard vid nybyggnad och sanering ska ersättas av en energisnål, grundbehovsanpassad standard, t ex baslägenheter och småhus med möjligheter att komplettera den tekniska utrustningen själv. 12 Prisreglering som gör att priserna inte ökar snabbare än inflationen ska införas för mark, byggnader, bostadsrätts- och andelslägenheter med mera. 13 Vid nybyggnad och sanering ska storleken på lägenheterna varieras så att människor kan stanna kvar i sitt bostadsområde, till exempel vid ändrade familjeförhållanden. 14 De som vill byta bostad inom sitt närområde bör ha förtur, till exempel vid byte till större, mindre eller mer handikappanpassad lägenhet. Förtur bör även ges för att underlätta omsorg om barn, handikappade eller äldre. 15 Bostadsfinansieringen måste ses över för att åstadkomma större likhet i kostnader för olika boendeformer och kategorier. 16 Den som bor i bostadsrättsförening ska vid avflyttning sälja tillbaka sin lägenhet till föreningen (hembudsskyldighet) till inköpspris, uppräknat med hänsyn till inflationen. 17 Avdrag för räntor på huslån eller bostadsrättslån som underskott i förvärvskälla måste begränsas. För att nyblivna husägare inte ska ruineras måste övergången ske gradvis. Möjligheterna för normalinkomsttagare att bo kvar i normalstora villor måste också säkras. 18 Låneregler vid husköp ändras så att köp av nyare eller nybyggda hus inte gynnas framför äldre. 19 Normerna för minsta godtagbara standard vid sanering av innerstadsområden ska ses över så att de inte förstör värdefull social och kulturhistorisk bostadsmiljö. 20 Vi vill satsa på utbildning med inriktning på förnyelse av bebyggelse/sanering. Detta kommer bland annat att återuppliva vissa hantverksyrken. Privata fastighetsägare ska stimuleras att rusta upp sina nedgångna hus. 21 Alternativ uppvärmning ska förberedas vid ny- och ombyggnad av bostäder. Alla hus ska ha rökgång för att man ska kunna välja mellan lokal uppvärmning och fjärrvärme. Bostäder får inte uppvärmas enbart med elektricitet. Kultur 1 Under de senaste hundra åren har många människor tvingats lämna sin hembygd. Många har tappat bort sina traditioner och sitt kulturarv. Människor har tvingats bosätta sig i onaturliga och livlösa stadsområden. Människors behov av att själva skapa och uppleva det vackra och det sköna har ersatts av konstgjord och massproducerad "kultur". 2 Vi förleds att konsumera själlös musik och konst. Böcker, tidningar, film och TV dränker oss i våld och människoförakt. Vi blir vilseledda av reklam. Denna ytliga påverkan är ett hinder för oss att uppleva god konst och kultur som berör oss på djupet, och som ger perspektiv på våra egna liv och möjligheter. Barn och ungdomar är mest utsatta. 3 Kulturen ska vara en del av det dagliga livet. Vi måste uppmuntra eget skapande i skolorna, i arbetet och på fritiden. Konstnärer, författare och andra kulturarbetare kan fungera som vägvisare och handledare. Vi behöver verkstäder och utställningslokaler för konst, som alla kan använda. 4 Vi vill öka kulturutbytet med andra länder. Samernas och invandrarnas kultur måste bli en naturlig del av en för oss alla gemensam kultur. 5 Biblioteken bör vara kulturlokaler för alla. Vi vill garantera bibliotekens kvalitet i en lag. 6 Vi vill ge Litteraturfrämjandet möjlighet att utvecklas till ett självständigt kvalitetsförlag, som gör "böcker för alla" till låga priser. Massmedia (tidningar, radio och TV) 1 Vår grundlagsskyddade tryckfrihet och yttrandefrihet är grundstenar för vårt demokratiska samhälle. De som lämnar uppgifter till pressen ska skyddas mot att uppgifter om dem själva lämnas ut. De ska garanteras full integritet. 2 Vi vill uppmuntra massmedia att ifrågasätta samhällets makthavare, till exempel genom undersökande journalistik. Alla människor ska ha möjlighet att nå ut till andra på lokal nivå i många olika former. 3 Vi anser att massmedia ska sträva efter att vara allsidiga och sakliga, och tillåta en mångsidig debatt. Massmedia måste göra klart för läsare/lyssnare/tittare vad som är nyheter och vad som är kommentarer. Vi säger nej till reklam i radio och TV. 4 Vi vill motverka våldet i underhållningen och hela våldskulturen eftersom våld och underhållning borde vara varandras motsatser. Vi vill satsa på underhållningsformer som stimulerar människors skapande förmåga och leder till ökad gemenskap och glädje. Trossamfund 1 Religionen utgör den äldsta formen av humanistiska värderingar som överskrider det rent materiella. Samhället måste ta vara på de positiva värden religionen representerar. 2 Vi anser att religiösa samfund ska få ekonomiskt stöd på samma villkor som i dag gäller för annan ideell, kulturell och social verksamhet. Ekonomisk politik Vår beskrivning av nuläget 1 Globalt sett har mänskligheten nått tillväxtens gränser på flera områden. 1 de fattiga länderna har man brist på mat, vatten och ved. Tillgången på icke förnybara energikällor minskar hela tiden. 2 Den "svenska ekonomiska modellen" fungerar inte längre. De negativa följderna av den materiella tillväxten har vuxit och på senare tid ofta blivit större än fördelarna. 3 Ekologiska hänsyn har kommit i skymundan. Natur och djur har missbrukats och förgiftats. Människors själsliga och kroppsliga hälsa har kommit i kläm. 4 De sociala följderna märker vi nu. Omflyttningar av befolkningen, utarmning av glesbygderna och en koncentration till storstäderna har skapat ensamhet och rotlöshet bland allt fler människor. Många har blivit utslagna från arbetsmarknaden. Riskerna har ökat för drogmissbruk, brottslighet, splittring av familjer och andra sociala problem. 5 Kulturella värden har ofta satts på undantag. Livet har värderats i materiella termer, efter vad människor "har" i stället för vad de "är". För många har konsumtionen urartat till ett prylsamlande självändamål. I stället borde den vara ett medel att uppfylla våra grundläggande mänskliga behov. 6 Makten och inflytandet över ekonomin har samlats hos allt färre människor, trots lagar och avtal om medbestämmande. 7 De ekonomiska och sociala skillnaderna mellan människor är fortfarande stora. 8 Marknaden behärskas av ett eller några företag för allt fler produkter, trots att man säger sig vilja ha konkurrens och fri företagsamhet. 9 De stora företagen har blivit allt större, bland annat genom sammanslagningar. Små företag har slagits ut i allt snabbare takt, trots löften om decentralisering och stöd till små företag. 10 Sveriges förmåga till självförsörjning har minskat. Samhället har blivit sårbarare för störningar och avbrott. Makten över vår ekonomi har mer och mer gått över till multinationella företag och internationella organ. Allt detta har lett till att vårt nationella självbestämmande sakta men säker håller på att urholkas. 11 Makten över ekonomin har samlats hos allt färre människor. Makten över produktionen har flyttats allt längre bort från dem - som producerar. Konsumenternas inflytande har urholkats av en allt effektivare reklam och marknadsföring. Människors inflytande har allt oftare kommit i kläm mellan vinstintressen, byråkratiska regler och tekniska expertutlåtanden. 12 Våra basnäringar har tillåtits krympa allt för mycket och blivit alltmera sårbara, till exempel jordbruket och textil- och konfektionsindustrin. 13 Den svenska ekonomin har en överdriven inriktning på export och storskalighet. Vi importerar produkter som kan tillverkas i Sverige. Rationaliseringen har drivits för långt. Därför har vi stora outnyttjade tillgångar i form av mänskligt kunnande, råvaror och utrustning i Sverige. 14 Arbetsmarknaden är ur balans. Det totala antalet arbeten minskar i allt fler branscher och på allt fler områden. Det är svårare att få arbeten i vissa regioner än i andra. Den tekniska utvecklingen har också påverkat arbetsmarknaden. Bland annat har kraven på specialkunskaper ökat. Allt detta gör att många som söker arbete inte får något arbete alls. Andra får inte arbeta där de vill eller arbeta med det de vill. Särskilt gäller detta ungdomar, kvinnor, handikappade och äldre människor. Våra mål och visioner 15 Det är hög tid att lägga om ekonomisk kurs. Människors själsliga och kroppsliga hälsa och naturens balans måste sättas före materiell tillväxt. Ekonomin ska styras av demokratiska, ekologiska, kulturella och sociala värden. 16 Ekologisk jämvikt, ökad självförsörjning och minskad sårbarhet ska vara viktiga mål för den ekonomiska verksamheten på alla nivåer, lokalt, regionalt och i hela Sverige. I första hand ska landet vara självförsörjande då det gäller basbehoven av mat, kläder och energi. 17 Vårt lands egna tillgångar i form av människors kunnande och arbetskraft och våra naturresurser måste utgöra grunden för den svenska ekonomin. 18 Produktionen av varor och tjänster får inte vara självändamål utan ska fylla grundläggande mänskliga behov. 19 Produktionen måste uppfylla stränga krav på resurssnålhet och återanvändning, och på att vara ofarlig för miljön och på att göra hållbara produkter. 20 Sveriges beroende av utlandet måste minska. Vår traditionella frihandel måste inskränkas för de produkter som är viktiga för landets självförsörjning. Det nordiska samarbetet bör utvidgas. 21 En förutsättning för balanserad utveckling på mänskligt och ekologiskt riktiga villkor är att den ekonomiska verksamheten decentraliseras till alla delar av landet. 22 Ett sådant resursbevarande bassamhälle måste bygga på småskalig produktion med ökade möjligheter för förädling av våra råvaror där alla har inflytande över industriproduktionen. 23 Vi kan på sikt få balanside offentliga finanserna bara genom en småskalig jämviktsekonomi, genom att vi gör ökade samhällsinsatser och utför "omsorgsarbete" samt genom att vi minskar vårt utlandsberoende. 24 Vi vill alltså förskjuta ekonomin åt en tredje sektor, åt den så kallade informella men lagliga ekonomin. Vi vill sänka arbetstiden i den formella sektorn så att människor hinner med att vårda barn, gamla och sjuka, och att arbeta med kultur och engagera sig i samhället. Den traditionella gränsen mellan arbete och fritid suddas ut. 25 Samhället måste ta ett övergripande ansvar för att alla har ett meningsfullt arbete – alla måste behövas! Enskilda initiativ måste uppmuntras. 26 De ekonomiska och sociala klyftorna mellan människor ska utjämnas. Våra planer och förslag 27 För att vi ska kunna skapa bästa möjliga resursbevarande samhälle krävs demokratiskt inflytande över produktionen. 28 Privata samhällsägda, kooperativa, löntagarstyrda företag och andra företagsformer ska kunna fungera sida vid sida. Företagsamhet ska grundas både på traditionella marknadsmekanismer och på demokratiskt beslutade planer. 29 Ekonomin ska ha ökade inslag av kooperations-, löntagar- och medborgarinflytande. 30 Såväl privat som statlig ekonomisk maktkoncentration ska motverkas. De små företagens ställning gentemot centrala myndigheter och stora bolag ska stärkas. 31 Vi vill ha demokratisk styrning av företag som är viktiga för landets ekonomi och arbetsmarknad. 32 Vi anser att någon form av lokalt uppbyggda fonder kan införas. Detta bland annat för att stärka medborgarinflytandes och demokratin i företagen och för att främja alternativ och småskalig ekonomisk verksamhet. 33 Vi vill ha förstärkt löntagarinflytande i samband med tekniska förändringar och utvidgad rätt till fackliga möten på arbetstid. 34 Jordbruk, skogsbruk, fiske och alternativ energiproduktion ska ges ökad betydelse i svensk ekonomi. 35 Rätten att förvärva jordbruk för enskilt eller kollektivt bruk ska underlättas. 36 Den nödvändiga åtstramningen inom den offentliga sektorn ska i första hand gå ut över de starka grupperna och onödig byråkrati och inte över de socialt svaga grupperna och de sociala verksamheterna på fältet. 37 Spekulation och överflödskonsumtion ska beskattas hårdare än inkomster av arbete, likaså energi och råvaror. 38 Vi vill koncentrera samhällsstödet till de som verkligen behöver det och minska möjligheterna till fusk och missbruk genom att se över systemet för avgifter, bidrag och avdrag. Skattereglerna ska ändras så att de inte, längre gynnar låntagare och missgynnar sparare. 39 Beskattningen ska skärpas på lyxvaror, energi och råvaror som det är ont om och på spekulationsvinster. Baslivsmedel ska vara obeskattade. 40 Miljöförstörande verksamhet ska extrabeskattas för de skador som den orsakar tills dessa skador upphör eller verksamheten stoppas. 41 Staten, landstingen och kommunerna ska i första hand köpa varor och tjänster inom landet. 42 Arbetstiden ska sänkas med sikte på sex timmars arbetsdag. 43 Ungdomar ska i lag garanteras sysselsättning i form av utbildning, praktik eller anställning. 44 Tillsynen av arbetsmiljölagen måste skärpas och brott mot arbetsmiljön bestraffas hårdare. Politisk demokrati och rättssäkerhet 1 Vi vill skapa en självförvaltningsdemokrati där människor som själva blir berörda fattar så många beslut som möjligt lokalt. Vi vill ändra lagar och arbetsformer för riksdag, landsting och kommuner så att ansvarsförhållandet mellan väljare och valda ska fungera. Vi strävar efter att alla människor ska ha lika möjligheter att delta i och påverka samhällsutvecklingen. Detta innebär bland annat att: - enskilda människor ska ha lätt att nå dem som beslutar - de offentliga uppdragen ska spridas på fler människor - offentliga politiska utfrågningar ska ordnas varje politiker ska redovisa för väljarna hur hon eller han skött sitt förtroendeuppdrag - sammanträden i politiska styrelser, nämnder och utskott ska vara öppna för allmänheten - kommunala beslutande och rådgivande folkomröstningar ska kunna hållas - människor inte ska kunna kollektivanslutas till politiska partier. 2 Politiskt arbete ska vara ett förtroendeuppdrag, inte ett livstidsyrke. En politiker ska kunna sitta högst tre mandatperioder i följd i en beslutande församling. 3 Procentspärrarna vid val till riksdag och landsting ska tas bort. 4 Mesta möjliga beslutanderätt ska föras över från statliga organ till kommunerna. Kommuner ska ha rätt att dela upp sig i mindre kommuner eller i kommundelar som delvis är självstyrande. Riksdag, landsting och kommunfullmäktige ska mer aktivt än i dag styra tjänstemännens verksamhet och ta ansvar för den. 5 Lagarna ska vara klara och tydliga så att människor kan läsa sig till sina rättigheter och skyldigheter. De lagar ska ändras eller avskaffas som bryter mot principerna: - alla är lika inför lagen - inget straff utan brott - ingen får dömas ohörd. 6 Myndigheternas rättigheter och skyldigheter mot medborgarna ska fastslås i en särskild lag. 7 Fel och försummelser inom den offentliga förvaltningen ska rättas till och åtgärderna ska redovisas offentligt. Alla tjänstemän - högre som lägre - ska ha samma ansvarighet inför lagen. 8 JO-ämbetet ska rustas upp och göras till ett effektivt kontrollorgan för den offentliga byråkratin.